Denna kvalitativa intervjustudie undersöker komplexiteten kring att bedriva en individualiserad undervisning. Fyra andrasprÄkslÀrare intervjuas om deras uppfattningar kring en individanpassad undervisning och om vilka fördelar och svÄrigheter en sÄdan undervisning medför. Elevunderlaget i andrasprÄksundervisning skiljer sig markant jÀmfört med all annan undervisning. Denna undervisning kÀnnetecknas bland annat av elever med olika utbildningsbakgrund, utvecklingslÀgen i svenska samt olika modersmÄl. Studiens övergripande syfte Àr sÄledes att ta reda pÄ hur en individualiserad undervisning kan genomföras under de mycket speciella förhÄllanden som andrasprÄksundervisning innebÀr.

Syftet med studien Àr att undersöka om och i sÄ fall hur tÀrningen anvÀnds som redskap för barns lÀrande av matematik. Vi vill Àven undersöka hur pedagogerna uttrycker att de synliggör matematiken för baren nÀr de anvÀnder tÀrningen samt hur barnen anvÀnder sig av tÀrningen i leken. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och observationer av barn i deras lek. Resultatet visar att de flesta pedagoger Àr medvetna om matematiken i anvÀndandet av tÀrningen Àven om de inte synliggör matematiken för barnen. Vissa pedagoger anvÀnder tÀrningen Àven i andra situationer Àn vid tÀrningsspel. Exempel pÄ sÄdana situationer Àr samling, rörelsepass och utevistelse.

Specialundervisning och nivÄgruppering i matematik har inte sÄ stor effekt (Bentley & Bentley, 2011; Giota & Emanuelsson, 2011) och vÄr skollag (2010:800) gör gÀllande att undervisningen ska ske inom klassens ram. Med detta som utgÄngspunkt designades denna studie. Studien genomfördes med 21 elever i Är tvÄ under nitton lektioner. Syftet var att se om intensivundervisning med hjÀlp av strukturerad undervisning kan ge effekt pÄ elevernas automatisering av additions och subtraktionstabellerna inom talomrÄde 0-20. Studien genomfördes som en experimentell design med fÀltexperiment och metoderna i studien var deltagande observation, fÀltanteckningar och diagnoser.

Syftet med mitt arbete var att skapa ett diagnostiskt test i matematik för elever som lÀser EllÀra A pÄ elprogrammet. Detta för att undersöka elevernas förkunskaper i matematik. Undersökningen riktar sig till att hitta de elever som kan fÄ problem att klara matematiken i EllÀra A. Testet skulle ej ta en större del av en lektion i ansprÄk.Med hjÀlp av kurslitteratur och kursplan för EllÀra A har jag tagit fram ingÄende matematik i kursens inledande delar. UtifrÄn denna matematik har sedan uppgifter skapats och jÀmförts med likartade uppgifter i grundskolans nationella prov för Ärskurs 9 samt skolverkets mÄl som eleverna skall ha nÄtt i slutet av nionde skolÄret.Jag har utfört ett test i en fordonsklass för att kontrollera tidsÄtgÄng och eventuella oklarheter i testet.

Med vÄrt examensarbete ville vi skapa ett inlÀrningstillfÀlle i matematik. Under vÄr slutpraktik undersökte vi tvÄ matematikgrupper i Ärskurs Ätta. Vi delade in eleverna i slumpmÀssiga grupper och med hjÀlp av observationsschema undersökte vi hur de utvecklade sitt samarbete. Vid tre olika undersökningstillfÀllen fick de arbeta med olika uppgifter i grupp. Eleverna har Àven fÄtt skriva utvÀrderinagr i grupp och enskilt i form av utvÀrderingsformulÀr och enkÀter.

VÄrt syfte med denna uppsats var att var att beskriva hur lÀrare i Är 2-3 ser pÄ anvÀndandet av ett mÄngdimensionerat arbetssÀtt i den egna undervisningen, med fokus pÄ matematikundervisning. Det mÄngdimensionerade arbetssÀttet Àr en tes som vi utformat. Det finns tre faktorer som en lÀrare bör ta hÀnsyn till för att ett mÄngdimensionerat arbetssÀtt ska kunna fungera. Dessa Àr: elevers erfarenheter/intressen, lÀrstilar och den egna lÀrarrollen. Litteraturstudierna i bakgrunden behandlade pedagogisk forskning och tankar som stödjer vÄr tes för det mÄngdimensionerade arbetssÀttet.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarstudenters matematiklÀrarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som Àr avgörande för deras utveckling stÄr i fokus. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. SÄdana genomfördes med 4 lÀrarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lÀrares socialisation in i yrket och lÀrares kunskap.

Grunden för utvecklingen av ett barns matematikkunskaper lÀgger man redan i förskolan. Att arbeta med matematik i förskolan Àr oerhört viktigt för att förbereda barnen för skolan och livet. Under min undersökning kommer jag dÀrför att undersöka pÄ vilket sÀtt matematiklÀrande genomförs i förskolan samt hur pedagogerna synliggör matematiken i förskolan. Under min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptÀckte jag variation i pedagogernas arbetssÀtt med matematik. Vissa fokuserade mycket pÄ matematik under vardagsverksamheten medan andra knappt var engagerade i att lÀra barnen matematik. Min undersökning Àr baserad pÄ intervjuer av sex pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla pedagoger var överens om att matematiken i förskolan förbereder barnen inför matematiken som kommer framöver i skolan och livet.

Syftet med denna studie Àr att, utifrÄn lÀrare som ingÄr i Matematiklyftet, beskriva och analysera lÀrares erfarenheter av muntlig kommunikation som en del av matematik-undervisning, matematiklÀrande och matematikbedömning, samt hur detta kan förstÄs. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats och bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med 12 lÀrare som Àr behöriga i samt undervisar i matematik i Ärskurserna 1-9 i grundskolan. Intervjuerna har bearbetats och analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med den didaktiska triangeln som analysverktyg. Studien synliggör en enighet rörande den muntliga kommunikationens betydelse för att frÀmja elevers matematiklÀrande. UtifrÄn studiens lÀrarröster framtrÀder lÀrarens Àmneskunskap och didaktiska val rörande allt frÄn lÀrandemÄl, elevgrupperingar och aktiviteter till genomförande och bedömning som viktiga faktorer för elevens möjligheter att utveckla sin matematiska kompetens.

Teori: Att uppnÄ lÀrande Àr ett komplext samspel mellan olika faktorer. NÄgra viktiga ledord Àr aktivitet, verklighetsanknytning, variation, kommunikation, reflektion samt lust och glÀdje. Syfte: Jag har i min aktion valt att följa elevers lÀrande inom matematik. Syftet Àr att genom att förÀndra arbetssÀtt och pröva mÄnga olika vÀgar för att nÄ de mÄl som finns i kursplanerna, fÄ elever som Àr mer engagerade i matematik och pÄ sÄ sÀtt uppnÄ bÀttre lÀrande. Utöver att följa elevernas lÀroprocesser och vilka mÄl som nÄs har jag Àven följt elevernas instÀllning till matematikÀmnet för att se om förÀndrade arbetssÀtt pÄverkar lusten och glÀdjen. Resultat: Kunskapstest i tvÄ olika klasser visade pÄ skillnader i förstÄelsen av procentavsnittet till förmÄn för den klass som deltagit i aktionen. För övrigt gick det inte att utlÀsa nÄgra anmÀrkningsvÀrda skillnader.

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begrÀnsningar. ForskningsfrÄgorna Àr: Vilka Àr fördelarna respektive nackdelarna med att anvÀnda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krÀvs för att ett lÀrande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrÄn sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar pÄ mÄnga fördelar: drama befÀster kunskaperna, ökar motivationen att lÀra, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv pÄ matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhÄllningssÀtt, ger en djupare och rikare förstÄelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sÀtten att förstÄ.

Detta examensarbete Àr genomfört inom ramen för examensarbetet pÄ lÀrarprogrammet vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ möjligheterna med ny didaktik vid undervisning i företagsekonomi pÄ gymnasiet. Metoden som anvÀnts Àr studie av relevant pedagogisk och didaktisk litteratur. Resultatet Àr ett förslag pÄ möjligheter med ny didaktik i Àmnet Företagsekonomi med hjÀlp av MMORPGs funktioner. Slutsatsen Àr att anvÀndandet av MMORPGs vid undervisning i Àmnet Företagsekonomi skapar mÄnga vÀrdefulla fördelar ur didaktisk synpunkt i jÀmförelse med dagens klassrumsdominerade didaktik..

Intentionen med detta examensarbete var att undersöka hur flickor och pojkar uppfattar att de blir bedömda och bemötta i Àmnet matematik ur ett genusperspektiv. Vi har genomfört en kvalitativ och kvantitativ undersökning som baserades pÄ enkÀter och intervjuer med gymnasieelever. Totalt deltog 61 elever i undersökningen, 38 pojkar och 23 flickor varav en pojke och en flicka Àven intervjuades. Information har inhÀmtats frÄn litteratur och Internet samt tidigare forskning om jÀmstÀlldhet i skolan, genusteori samt skolforskning kring matematik. UtifrÄn vÄr studie kan vi dra slutsatsen att en stor del av eleverna uppfattar att de blir bedömda och bemötta pÄ olika sÀtt bÄde beroende pÄ lÀrarens och pÄ deras eget kön.

Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller Àr det kanske sÄ att den allmÀnna uppfattningen gÀllande synen pÄ de elever som Àr i behov av extra stöd Àr att de Àr ovilliga att lÀra? Hur uppfylls skolans samhÀllsuppdrag? Varför vÀljs just detta upplÀgg? Detta Àr alla starka frÄgor som kanske inte alltid Àr lÀmpliga att uttrycka just pÄ detta vis men likvÀl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lÀrare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrÄn gÀllande styrdokument. Jag har dÀrför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av nÄgra lÀrare i grundskolans senare Är för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen.Genom att anvÀnda mig utav deltagande observationer med pÄföljande semistrukturerade lÀrarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete mÄste ses ur flera dimensioner dÀr individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhÀllsmedborgare bör vara frÀmsta prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvÀndigtvis Àr beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet pÄ hela skolan i vidare mening Àr det som avgör om en inkluderande undervisning uppnÄtts och att man av denna anledning bör stÀlla sig frÄgan om synen pÄ en inkluderande undervisning behöver omvÀrderas för att kunna uppnÄ syftet med densamma..

I den svenska skolan idag har ca 15 % av eleverna utlÀndsk bakgrund. Enligt Skolverketsstatistik sÄ klarar de utlÀndska eleverna sig sÀmre i de nationella proven i matematik Àn svenska elever. Syftet med studien Àr att se hur fyra elever med invandrarbakgrund klarar av problemlösning i en gruppdiskussion i matematik pÄ gymnasienivÄ. Eleverna i studien Àr allafödda i Sverige med invandrade förÀldrar.Den empiriska datan bestÄr av observation av en gruppdiskussion, nÀr eleverna löser ett matematiskt problem, samt efterföljande enskilda intervjuer. Observationen analyserades utifrÄn problemlösningsprocessens fyra ingÄende delar: FörstÄ, Planera, Genomföra och VÀrdera.