Den matematiska identiteten och synen pÄ sig sjÀlv som lÀrande i matematik spelar en betydande roll i en elevs matematiska utveckling. Palmer (2010, 2011) menar att den matematiska identiteten inte Àr statisk, utan omskapas stÀndigt, och den Àr beroende av situation och sammanhang. DÀrför kan den matematikundervisning som eleven möter i skolan bestÀmma och begrÀnsa vilka matematiska identiteter som Àr möjliga för eleven att skapa. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med undersökningen Àr att beskriva nÄgra grundskolelevers syn pÄ matematik och pÄ sig sjÀlva som matematiker. FrÄgestÀllningar: ? Vilken syn pÄ matematik ger de intervjuade eleverna uttryck för? ? Hur förefaller de intervjuade elevernas syn pÄ matematik pÄverkas av den undervisning de deltar i? ? Vilka matematiska identiteter framtrÀder i intervjuerna med eleverna? Teoretisk ram: I studien har Wengers (1998) sociala lÀrandeteori anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Den hÀr C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lÀr barn att lösa abstrakta problem och samtidigt Àr anvÀndbara för lÀrare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och anvÀnder sedan det insamlade materialet som utgÄngspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillÀmpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanstÀlls i form av en prototyp som testas pÄ en klass förstaÄrselever i Stockholm..

I bakgrunden tas tidigare forskning upp som visar att matematik anses vara ett svÄrt och ointressant Àmne och att elevernas kunskaper i Àmnet minskar. UndervisningssÀttet Àr lÀroboksbundet, men ett högre elevinflytande och medbestÀmmande skulle leda till ökat engagemang hos eleverna och ett bÀttre lÀrande. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ vad eleverna tycker frÀmjar respektive motverkar deras motivation och intresse för att lÀra sig matematik samt hur eleverna vill att matematikundervisningen ska vara upplagd för att de ska kunna optimera sitt lÀrande. Undersökningen i enkÀtform genomfördes i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet bland sju klasser pÄ praktiskt inriktade program. Resultatet visar att matematik upplevs som ett ganska trÄkigt men relativt lÀtt Àmne och att mer variation pÄ arbetssÀttet under lektionerna skulle frÀmja elevernas motivation och intresse för matematik.

Denna vetenskapliga uppsats har för avsikt att belysa matematikarbetet i de tidiga skolÄren och knyter an till bÄde kvalitetsarbetet och den pÄgÄende utvecklingsprocessen. Syftet med detta arbete Àr tudelat, dels att fÄ och skapa förstÄelse för hur pedagoger skapar lÀrmiljöer dÀr en positiv kÀnsla och intresse för matematik fokuseras, dels att gestalta vilka strategier pedagoger har för att eleverna ska överbrygga matematiksvÄrigheter. Jag har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats dÀr sociokulturell teoribildning fick utgöra förstÄelsebakgrund till mina tolkningar av empirin. Trygghet och motivation framkom som de karaktÀristiska villkoren för att skapa en positiv kÀnsla och intresse för matematik. LÀrarna arbetade utifrÄn tydlighet, lustfylldhet och aktivt deltagande med hjÀlp av olika material.

MÄlet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ vad elever i grundskolans tidigare Är har för attityd till matematik. Vi ville Àven veta varför och hur attityden förÀndras, om den förÀndras genom Ären. Som bakgrund till undersökningen har vi anvÀnt oss av litte-ratur som handlar om elevers attityd och motivation till matematik. För att ta reda pÄ vÄr problemstÀllning besökte vi tvÄ olika skolor i södra Sverige dÀr vi gjorde observationer och eleverna fick besvara enkÀter. NÀr vi sedan sammanstÀllde resultaten och analyse-rade dem jÀmförde vi de svaren vi fÄtt in genom vÄra enkÀter med det vi sÄg nÀr vi ob-serverade, samt de teorier vi anvÀnt oss av.

MÄnga tror, att det enbart Àr de fyra rÀknesÀtten och procentrÀkning, som rÀknas till vardagsmatematiken. Det Àr i och för sig viktigt att ha dessa kunskaper för att kunna utföra enkla inköp i olika affÀrer och butiker. Men vardagslivet Àr fullt av andra situationer och tillfÀllen dÄ dessa kunskaper inte rÀcker. Dagens samhÀlle svÀmmar över med information och krav pÄ olika stÀllningstaganden. För att kunna hantera och förstÄ detta behöver man ha en kunskap bland annat i matematik.Efter en genomgÄng i form av en litteraturstudie, av offentliga utredningar, styrdokument, forskning och lÀromedel, med syftet att finna en definition om vad vardagskunskaper i matematik Àr, fann jag att detta inte gÄr att definiera pÄ ett enkelt sÀtt.

En nedĂ„tgĂ„ende trend hos svenska elevers matematikkunskaper föranleder behov av att finna lösningar för att bryta denna trend. Studien som presenteras hĂ€r har som syfte att undersöka hur man via lĂ€roboken kan underlĂ€tta lĂ€rarens undervisningsplanering, och möjlighet till att formativt bedöma eleverna, samtidigt som elevens möjlighet till ett mer sjĂ€lvstĂ€ndigt lĂ€rande förbĂ€ttras. Först utförs en litteraturstudie för att sammanfatta vĂ€sentliga begrepp och didaktiska aspekter, för att sedan följa upp med att presentera nĂ„gra tidigare forskningsresultat vad gĂ€ller matematiklĂ€robokens utförande och anvĂ€ndande av idag. Resultatet frĂ„n denna litteraturgenomgĂ„ng verifieras och kompletteras i nĂ€sta steg via kvalitativa intervjuer av bĂ„de lĂ€rare och elever pĂ„ högskolan och gymnasiet. Även en del egna observationer via deltagande i undervisning ger ytterligare data till undersökningen.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur nÄgra matematiklÀrare uppfattar elevers prestationer och motivation i Àmnet matematik. Syftet Àmnar ocksÄ belysa om lÀrarna ser nÄgra könsskillnader, samt om lÀrarna behandlar elever annorlunda utifrÄn dess kön. Yrvalet bestod av fyra matematiklÀrare, tre kvinnor och en man som hade varit verksammma lÀrare i minst sju Är. En semistrukturerad intervjuform anvÀndes med en förbestÀmd intervjuguide som hade tvÄ kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration frÄn fenomenologin.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka faktorer i undervisningen och den sociala skolmiljönsom ger elever motivation och lust att lÀra matematik. Arbetet beskriver motivation och lust tillmatematikÀmnet ur ett lÀrar- och ett elevperspektiv.Undersökningen utförs genom intervjuer med fyra pedagoger som undervisar i matematikÀmneti skolÄr 1-6. Utöver detta sÄ sker intervjuer med tvÄ elever ur varje pedagogs klass. SammanlagtÄtta elever ingÄr i undersökningen.Resultatet visar att elevens förstÄelse och tillit till den egna förmÄgan Àr centrala motivationsfaktorerför att lÀra matematik. Enligt samtliga deltagare i undersökningen Àr ett varierat arbetssÀtten viktig faktor för att skapa motivation.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns skillnader i hur sexÄringar i förskoleklass kan lÀra grundlÀggande geometriska begrepp, beroende pÄ vilken typ av undervisning de fÄr. Det Àr en komparativ studie dÀr tre olika grupper av 6-Äringar deltagit i tre olika typer av undervisning; praktiska aktiviteter inomhus, lÀrobok och utomhuspedagogik. För att kunna studera effekten av lektionerna och se likheter och skillnader mellan metoderna gjordes ett test av 6-Äringarnas kunskap om geometriska begrepp sÄvÀl före som efter undervisningstillfÀllena. Praktiska aktiviteter visade sig i denna undersökning vara den mest givande metoden, dÀrefter hamnade anvÀndningen av lÀrobok. DÀremot visade resultatet att undervisningen i utemiljön inte ledde till nÄgra större framsteg hos barnen.

Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur eleverna upplever att deras IUP hjÀlper dem i deras progression inom matematik. För att ta reda pÄ detta anvÀnder vi oss av intervjuer av elever i skolÄr fem. Resultatet visar att eleverna Àr vÀl medvetna om vad som stÄr i deras individuella utvecklingsplan för matematik och att de anser att den hjÀlper dem i deras progression i Àmnet..

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers kÀnslor kring matematik. En jÀmförelse mellan elever i skolÄr 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagoger tar reda pÄ vad elever i skolÄr tre kan (och inte kan) i matematik. Med hjÀlp av intervjuer har vi stÀllt frÄgor till Ätta pedagoger som Àr verksamma i skolÄr tre och har behörighet att undervisa i matematik. I litteraturstudien kom vi i kontakt med begreppen summativ och formativ bedömning som har stor betydelse för hur bedömning gÄr till och följs upp. Resultaten visar att pedagogerna anser att kommunikation Àr viktig bÄde i matematikundervisning och vid uppföljning av resultat. NÀr det gÀller uppföljning genomfördes den pÄ olika sÀtt.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.