Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Avsaknad av en hemsida medför att mÄnga kunder kan gÄ förlorade för ett företag. Om det trots allt finns en webbsida som beskriver företagets verksamhet finns det fortfarande risk att mista kunder om sidan inte Àr anpassad efter den enhet som besökaren anvÀnder. I dagens samhÀlle Àr det mer regel Àn undantag att webbsidor besöks med olika enheter och upplösningar. En lösning pÄ problemet Àr att anvÀnda responsiv webbdesign för att skapa en flexibel design. M&R Mekan & Konstruktion i SkellefteÄ AB har inte haft nÄgon hemsida att presentera sin verksamhet med för varken potentiella eller befintliga kunder.

Olika förÀndringsrecept har lÀnge anvÀnts inom kommunal verksamhet i syfte att förÀndra och utveckla. Idag Àr Lean det recept som har blivit populÀrt inom kommunal verksamhet i Sverige. Lean i kommunal verksamhet Àr ett hittills relativt outforskat fenomen och för att öka kunskapen behövs fler empiriska studier i Àmnet. Det saknas Àven forskning pÄ hur medarbetare skapar mening i förÀndringsprocesser och dÀrför finns det anledning att studera medarbetarnas upplevelser för att förstÄ hur de pÄverkas av ett recept som Lean.Studien har genomförts i syfte att, genom studier av medarbetarnas upplevelser, utveckla förstÄelsen för hur mening kan skapas kring Lean i kommunal verksamhet. Detta för att ge ett bidrag till den företagsekonomiska diskussionen kring Lean samt öka den empiriska kunskapen kring receptet i kommunal verksamhet.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med nÀringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva vÄra erfarenheter av denna process som vi sjÀlva deltar i. Metod Detta Àr ett projektarbete som bygger pÄ ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom nÀringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkÀt och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet. Berörda personer har valts ut för att fÄ fram relevanta fakta och synpunkter om vad som Àr viktigt för ett vÀl fungerande nÀringsliv. Slutsats Arbetet har resulterat i ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med nÀringslivsinriktning.

Det hÀr examensarbetet handlar om fysiska aktiviteter i fyra förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare designar verksamhet i fysiska aktiviteter för förskolebarn. De övergripande frÄgorna som ligger till grund för detta arbete Àr vad fysiska aktiviteter i förskola kan vara och vilka förutsÀttningar för fysiska aktiviteter förskollÀrare skapar inom omrÄdet fysisk aktivitet. Examensarbetes teoretiska utgÄngspunkt Àr det designteoretiska perspektivet som fokuserar sig pÄ frÄgor som hur, pÄ vilket sÀtt och med hjÀlp av vilka medel ges kunskapen form. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av strukturerade intervjuer med sex förskollÀrare.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta pÄ i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien Àr av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien Àr strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ förskolor i SkÄne, med fyra pedagoger pÄ olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lÀrarna har mÄnga tankar och idéer kring musik.

Rekryterings- och bemanningsbranschen har vÀxt kraftigt sedan arbetsförmedlingsmonopolet avskaffades 1992. Detta Àr en relativt ung bransch vars fokus Àr att förmedla arbetskraft till kundens kÀrnverksamhet och pÄ sÄ sÀtt bör ha  en större pÄverkan pÄ kundens verksamhet Àn andra tjÀnsteföretag. Detta stÀller högre krav pÄ att den sÀljande parten har god kÀnnedom om kundens verksamhet, vilket borde pÄverka komplexiteten pÄ relationen samt hur rekryterings- och bemanningsföretagen utnyttjar dessa relationer i marknadsföringssyfte..

Regeringens förtydligande av förskolans verksamhet Àr att det mest centrala ska vara att en pedagogisk verksamhet bedrivs. Vidare menar regeringen att förskolan ska arbeta med att frÀmja vÀrdegrunden, vilket innebÀr att arbeta för varje individs lika vÀrde. För att förstÀrka jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan framhöll regeringen Är 2002 att varje kommun skulle utbilda minst en genuspedagog. Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra genuspedagogers arbete och fÄ en insikt av vad deras arbete genererar för verksamheten och barngruppen. Studiens fokus ligger i genuspedagogernas eget uttalande av deras upplevelser, erfarenheter och kunskaper.

Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare med gemensamt ansvar för verksamhet frÄn förskola till Ärskurs nio. Syftet med undersökningen Àr att lÄta nÄgra skolledare i en teamorganisation beskriva sin verksamhet ur nÄgra olika perspektiv. Resultaten har stÀllts mot samhÀllsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teori om skola som organisation och institution. Resultatet pekar pÄ hur omvÀrldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmÄga skapat ett frirum för gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. I teamledarrollen kombineras juridiska aspekter pÄ rektorsuppdraget med en mer systemorienterad syn pÄ ledarskap för utveckling av verksamheten.

Syftet med vÄr undersökning var att studera hur fritidspedagoger, lÀrare, barn och förÀldrar uppfattar fritidspedagogens yrkesroll. UtifrÄn vad som stÄr i lÀroplaner, styrdokument samt nutida och historisk litteratur och forskning har vi undersökt uppfattningen om fritidspedagogens yrkesroll. Avsikten med denna studie var att synliggöra hur fritidspedagogens yrkesroll ser ut och förÀndrats, samt hur den pÄverkats av integreringen av fritidshemmet i skolans verksamhet. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och forskningsfrÄgor har vi anvÀnt oss av intervjustudier och en enkÀtundersökning. Respondenterna och informatörerna har bestÄtt av personer frÄn olika verksamheter i samma kommun.

Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.

RÀttsutvecklingen gÄr stÀndigt framÄt och reglerna om fÄmansföretag har Àndrats successivt under Ären. Innebo?rden av begreppet samma eller likartad verksamhet framgÄr inte tydligt av lagtexten eller förarbetena. Tolkningen av 57 kap. 4§ IL har dÀrmed blivit föremÄl för prövning i ett flertal rÀttsfall av domstolen.Den 16 november 2012 faststÀllde HFD ett antal förhandsbesked frÄn SRN.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgÄngspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn pÄ deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka och fÄ en ökad förstÄelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera pÄ huruvida kÀnslan av sammanhang och egenmakt frÀmjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag anvÀnt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Syftet i föreliggande studie Àr att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i Äldern 7-11 Är pÄ ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfÀllen dÀr de har möjlighet att bestÀmma.

Syftet med denna studie var att undersöka hur inspirationen frÄn Reggio Emilias filosofi tar sig i uttryck i pedagogisk verksamhet, ur pedagogers synvinkel. De frÄgestÀllningar som ingick i studien var: Hur uppfattar pedagoger Reggio Emilias pedagogiska filosofi? Hur kommer inspirationen av denna filosofis teori till uttryck i praktisk verksamhet? Vilken inverkan har Reggio-inspirationen pÄ barnen, enligt pedagogers uppfattning? I bakgrunden redovisades bl.a. forskning om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien var kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mÀnniskans uppfattningar av olika fenomen.