Sök:

Sökresultat:

697 Uppsatser om Äldre medborgare 55 - Sida 33 av 47

Utformning av en alternativ metod vid kommunal planering för ökad trygghet i stÀder : En studie om den upplevda otryggheten i centrala GÀvle

Trenden Àr att allt fler mÀnniskor upplever en oro av att utsÀttas för brott nÀr de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska stÀder. Att kÀnslan av otrygghet ökar Àr ett av de största sociala problemen i dagens stÀder.MÄlet med studien har varit att ta fram en metod som kan anvÀndas för att kartlÀgga otrygga platser i stÀder och resultatet kan sedan anvÀndas för att ta fram de trygghetsskapande ÄtgÀrder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvÀrdera metoden för att se om den Àr anvÀndbar för kommuner i deras trygghetsarbete.UtifrÄn den forskning och litteratur som finns inom Àmnet trygghet utformades den metod som kom att anvÀndas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) dÄ syftet Àr att identifiera otrygga platser för att sedan ÄtgÀrda dessa. Medborgare i GÀvle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jÀmfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmÀlda brott.

Samverkan eller konflikt?

En av stora organisationers största utmaningar Àr att fÄ verksamheten och dessmedlemmar att gÄ Ät rÀtt hÄll. Att styra en stor organisation, som den offentligasektorn, Àr komplext. Vid organiseringar av stora verksamheter, behöver ledningenkommunicera med tusentals anstÀllda som befinner sig i olika verksamheter och pÄolika nivÄer. Skolan Àr ett exempel pÄ en stor organisation i kris som bestÄr av fleraolika nivÄer och med mÄnga anstÀllda. Den svenska skolan befinner sig i ett kritisktlÀge och blir allt sÀmre.

Boden en stad i förvandling: frÄn byasamhÀlle till sovstad

Under min uppvÀxttid pÄ 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. MÄnga bodensare arbetade inom försvaret eller pÄ centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte mÄnga medborgare. Det fanns Àven mÄnga smÄ privata arbetsgivare och en framÄtanda som var positiv. PÄ 1990-talet började en stor omstÀllning för Boden och dess invÄnare.

Staten och frivilligorganisationerna - vem tillhandahÄller vÀlfÀrden?

Den svenska vÀlfÀrden förknippas ofta med en vÀl utbyggd trygghetsapparat för landets medborgare. Dock har vÀlfÀrdssystemet allt mer kommit att kritiseras och kritiken baseras bland annat pÄ att det stöd och den trygghet som systemet förvÀntas tillhandahÄlla, inte Àr tillrÀckligt. FöretrÀdare frÄn frivilligorganisationer, bland annat generalsekreteraren frÄn Riksförbundet barnens rÀtt i samhÀllet, Göran Harnesk, anser att vÀlfÀrden Àr under nedmontering och att ansvaret för sociala insatser inom utsatta grupper, till exempel vÄldsutsatta kvinnor och barn i behov av stöd, istÀllet lÀggs pÄ frivilliga organisationer. Den svenska regeringen Àr en socialdemokratisk minoritetsregering och i det socialdemokratiska partiprogrammet definieras dess mÀnniskosyn: ?MÀnniskan Àr en social varelse, och som samhÀllsvarelser Àr vi alla beroende av varandra./../Frihet, jÀmlikhet och solidaritet Àr vÀrdeord som ytterst handlar om den enskilda mÀnniskans liv.

Hur antaganden om mÀnniskans natur pÄverkar individers ideologiska och politiska övertygelser

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

Etableringsfrihet- RÀttfÀrdigade inskrÀnkningar pÄ skatterÀttens och bolagsrÀttens omrÄde : I förhÄllande till svensk CFC-lagstiftning

Syftet med denna uppsats Àr att utreda konsekvensen av att det finns distinktioner i de rÀttfÀrdigade inskrÀnkningarna inom etableringsfriheten mellan bolagsrÀtt och skatterÀtt samt att undersöka hur de svenska CFC-reglerna kan anses utgöra en rÀttfÀrdigad inskrÀnkning i den grundlÀggande principen om rÀtten till fri etablering. Etableringsfriheten stadgar medborgare och bolags rÀtt att fritt etablera sig och bilda bolag inom Europeiska unionen. För att en medlemsstats nationella regler ska kunna inskrÀnka den grundlÀggande etableringsfriheten krÀvs att inskrÀnkningen kan rÀttfÀrdigas.De rÀttfÀrdigade inskrÀnkningarna ser olika ut beroende pÄ inom vilket rÀttsomrÄde de tilllÀmpas. Etableringsfriheten Àr mer lÄngtgÄende pÄ bolagsrÀttens omrÄde som enbart innefattar en rÀttfÀrdigad inskrÀnkning. InskrÀnkningen kan motiveras av bristen pÄ en unionsrÀttslig reglering pÄ omrÄdet.

Access to justice i Bolivia och Sverige : Civilprocessens utveckling i jÀmförande perspektiv

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

Marknadsföring pÄ recept : LÀkemedelsmarknadsföring ur ett moraliskt perspektiv

Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att ur ett moraliskt perspektiv ge  en vidare och mer ingÄende förstÄelse för marknadsföringen av lÀkemedel samt  att utforska om det finns anledning att skilja mellan reklam och information i lÀkemedelsbranschen.Metod: Problemet i denna studie belyses via en kvalitativ ansats. De metoder som anvÀnts  för datainsamlingen har varit semistrukturerade intervjuer med representanter  frÄn LÀkemedelsindustriföreningen samt observationer av annonser i LÀkartidningen  och reklamfilmer pÄ TV4. I arbetet har det anvÀnts en egenframstÀlld  mall för att koda och sammanstÀlla datamaterialet frÄn reklamobservationerna.  Det empiriska materialet frÄn bÄde intervjuer och observationer har sedan  analyserats via kontraproduktivitetsteorin samt en modell för etisk revision.Resultat: Marknadsföring av lÀkemedel bedöms av författarna till denna studie vara en  moraliskt rÀttfÀrdigad handling. En av anledningarna till detta Àr att lÀkemedelsföretagen  genom sin forskning bidrar till ett ökat vÀlbefinnande för samhÀllets  medborgare. Forskningen finansieras till viss del av försÀljningsintÀkter, vilka i  sin tur har större chans att öka dÄ marknadsföring bedrivs.

MervÀrdesskattedirektivets implementering : Nationellt handlingsutrymme gÀllande bestÀmmelserna om mervÀrdesskattegrupper och reducerade mervÀrdesskattesatser?

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Redo för social hÄllbarhet?- En kvalitativ intervjustudie pÄ kommunnivÄ med utgÄngspunkt i Community   Readiness Model

Allt fler mÀnniskor i vÀrlden Àr pÄ flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 Är rÀtt till samma vÄrd som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleÄldern innebÀr detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen pÄtalar att det Àr av yttersta vikt att BVC uppmÀrksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.

Oredlighet mot borgenÀr : En analys av 11 kap. 1 § 2 st. 2 p. BrB samt frÄgan om det borde införas en korresponderande bestÀmmelse i 6 kap. KL.

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

Marknadskommunikation Inom Offentlig Sektor ? Att positionera en stad

Det finns vissa svÄrigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor dÄ produkten och kunden skiljer sig frÄn den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, dÄ de ocksÄ Àr delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumÀrke, utan mÄste ocksÄ betraktas som interna medarbetare. SvÄrigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor Àr dessutom att offentliga organisationer mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd olika vÀrden.Vi har studerat hur olika vÀrden inom BorÄs Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlÀgga kommunikationen för att se hur BorÄs Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pÄgÄende satsningar pÄ det textila klustret Textile Fashion Center.

Krigsjournalistik - Att rapportera frÄn det bortglömda kriget i Afghanistan

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

TvÄ vÀrldar i samma byggnad : En fallstudie om ojÀmn könsfördelning inom akademin pÄ MÀlardalens högskola

Titel: PÄ andra sidan av medarbetarskap - En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektivDatum: 2014-06-03NivÄ: Kandidatuppsats, företagsekonomiInstitution: EST ? Ekonomi, SamhÀlle & Teknik | MÀlardalens HögskolaFörfattare: Linus Linder, Maria Vestin och Robin Karlsson-HolmHandledare: Angelina SundströmNyckelord: Medarbetarskap FrÄgestÀllning:-          Hur uppfattas implementeringen av medarbetarskap i Eskilstuna kommun?-          Vilka effekter har sÀttet att arbeta med medarbetarskap fÄtt för medarbetaren?Syfte:Syftet med denna studie Àr att beskriva medarbetarskap samt att synliggöra de eventuella fördelar och brister som finns i det praktiska arbetet med medarbetarskap.Metod: Studien har insamlat data genom kvalitativa intervjuer för att den upplevda verkligheten, Äsikter, erfarenheter och upplevelser om Àmnet medarbetarskap ska synliggöras. Eftersom studien avser att beskriva och skapa förstÄelse för hur medarbetaren upplever processen av medarbetarskap intervjuades endast personer som deltagit i en-dagsutbildningen Modigt medarbetarskap pÄ Eskilstuna kommun.Slutsats: Analysen pekar pÄ att arbetsplatstrÀffarna behöver utvecklas vad gÀller effektivitet och kvalitet dÄ det Àr dÄ samtalet om medarbetarskap sker. Analysen tyder ocksÄ pÄ att medarbetarskapet skapar vÀrde för medarbetare, kollegor, arbetsgivare samt externa parter sÄsom kunder, besökare, medborgare eller samarbetspartners. En förutsÀttning för ett fungerande medarbetarskap har visat sig vara tydlighet frÄn chef och ledning, nÀrmaste chefens nÀrvaro i verksamheten samt öppenhet medarbetare och arbetsgivare emellan.

Socialisation i en mÄngkulturell skola. En kvalitativ studie utifrÄn Pierre Bourdieus sociokulturella perspektiv

Abstract Examensarbetet handlar om hur socialisationsprocesser förstÄs utifrÄn lÀrarperspektiv i en mÄngkulturell skolmiljö. Syftet med examensarbete Àr att förstÄ hur man gör ?elevskapet? i en mÄngkulturell skola och vilka socialisations mÄl som determinerar denna fostransprocess. I min undersökning utgÄr jag frÄn tidigare forskning kring socialisationsfenomenet i mÄngkulturella kontexter och stÀller mig följande frÄgor: Vad fostras barn till i skolan enligt lÀrarna? Vilka metoder anvÀnder sig lÀrarna av i sin undervisning för att fostra barn? Hur ser lÀrarna pÄ sin roll som socialisationsagenter? Hur Àr den ideala eleven enligt lÀrarna? För att besvara frÄgestÀllningarna har jag anvÀnt mig av kvalitativa forskningsmetoder sÄ som observationer i fyra olika klasser pÄ en skola med ett stort antal minoritetsbarn, samt intervjuer med klasslÀrarna.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->