Sökresultat:
697 Uppsatser om Äldre medborgare 55 - Sida 32 av 47
UtlÄning till smÄ aktiebolag : Ur kreditgivarens synvinkel
Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.
Kommunal benchlearning: en studie om anvÀndningen av nyckeltal i offentliga förvaltningar
Allt större krav stÀlls idag pÄ den offentliga sektorn. Det har ocksÄ skapat höga krav pÄ effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum Àr att det idag nÀstan stÀlls samma krav pÄ kommunal verksamhet som pÄ ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hÄllas i lika hÄrt i bÄda fallen. Dessa högre krav leder ocksÄ till att kommunal organisation, ledning och styrning mÄste vidareutvecklas och fungera sÄ effektivt som möjligt.
Intyg om socialförsÀkringstillhörighet - en studie av EG-rÀttsliga handlingars rÀttsverkan
Samarbetet inom EU stÀller lÄngtgÄende krav pÄ medlemsstaterna att underlÀtta för unionens medborgare att utnyttja de friheter EG-rÀtten genom EG-fördraget stÀllt upp. En av dessa friheter Àr fri rörlighet för arbetstagare och egenföretagare inom EU. Denna fria rörlighet skapar förutom möjligheter Àven svÄrigheter. Nationella regelsystem pÄ skatte- och socialförsÀkringsomrÄdet mÄste anpassas till de övriga medlemslÀndernas system för att den enskilde inte skall hindras genom diskriminering dÄ denne utnyttjar den fria rörligheten. För att förebygga och förhindra problem som kan uppstÄ angÄende socialförsÀkringstillhörighet för den som flyttar, har EU-samfundet skapat ett regelverk för att samordna medlemsstaternas socialförsÀkringssystem.
Byggtekniska ÄtgÀrder för energieffektivisering av kulturhistorisk vÀrdefull byggnad: En fallstudie av Gamla rÄdhuset i kvarteret Stadsvapnet 6, PiteÄ
Bakgrund: AnvÀndandet av e-hÀlsotjÀnster ses som ett viktigt steg för effektivisering avvÄrden och för att frÀmja folkhÀlsan. Stillasittande Àr ett stort folkhÀlsoproblem ochkunskapen om rekommendationer för fysisk aktivitet antyds var ojÀmlikt fördelad iförhÄllande till individernas socio-ekonomiska status. Tre fjÀrdedelar av alla som sökerhÀlsorelaterad information Àr helt eller delvis okritiska till informationskÀllan. 1177VÄrdguiden Àr en del av arbetet med nationella e-hÀlsan i Sverige och innehÄllet faktagranskas. PÄ www.1177.se finns det indikationer pÄ att kÀnnedomen om webbportalentidigare varit lÄg hos vissa grupper i samhÀllet.
Bolagsverkets krav vid registrering av filial : En studie om huruvida Bolagsverkets krav pÄ behörighetshandlingar vid registrering av filial Àr att anse som otillÄten diskriminering enligt EU-rÀtten
En av de centrala friheterna som erbjuds till medborgare och företag inom EU Àr fri rörlighet för personer, i vilken etableringsfriheten inbegrips. Denna rÀtt till fri etablering finns stadgad i fördraget om europeiska unionens funktionssÀtt. Genom icke-diskrimineringsprincipen i artikel 18 fördraget om europeiska unionens funktionssÀtt uppstÀlls ett förbud att diskriminerna pÄ grund av nationalitet inom EU. RÀtten till fri etablering inom EU Àr inte en ovillkorlig frihet. Etableringsfriheten fÄr inskrÀnkas om inskrÀnkningen kan rÀttfÀrdigas, vilket kan ske om fördragsreglerna tillÄter en det eller om inskrÀnkningen klarar det test som EU-domstolen skapat via dess praxis.Ett EU-företag kan vÀlja mellan olika etableringsformer nÀr en etablering i Sverige ska genomföras.
Komplexa relationer - kopplingen mellan lÀrarutbildningen och grundskolan
Skolverket pekar pÄ fyra orsaker till de allt sÀmre skolresultaten; decentralisering, individualisering, differentiering samt bostadssegregering. För att nÄ bÀttre resultat i skolan implementerade regeringen kunskapskrav i grundskolan. Eleverna pÄ högstadiet fick genom Lgr 11(LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) krav pÄ sig att kunna Àmnet. I den nya lÀrarutbildningen har studenterna mÄl de ska uppnÄ. DÄ lÀrarstudenterna ska utbilda framtidens medborgare, krÀvs det att studenterna har kunskaper som relaterar de kunskapskrav som Àr uppsatta i Lgr11.
I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anvisas lÀrarna att undervisa utifrÄn vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Arbete; skyldighet eller rÀttighet : Arbetslösheten och det framvÀxande vÀlfÀrdssamhÀllet ur ett Arvika perspektiv
I uppsatsen undersöks hur statens förhÄllande till de arbetslösa har förÀndrats; frÄn brÀnnmÀrkning av de arbetslösa i 1500-talets England till att staten under 1900-talet kom att ta ett allt större ansvar för att arbete skapades Ät alla genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.Uppsatsen inleds med ett brett perspektiv pÄ hur synen pÄ de arbetslösa har förÀndrats under Ärhundradenas gÄng. Fokus smalnar sedan av mot hur Sverige under 1900-talets första Ärtionden förhöll sig till de arbetslösa för att dÀrefter ytterligare smalna av mot en kommuns förhÄllande gentemot de arbetslösa.Kommunen som undersöks Àr Arvika och tiden som undersöks Àr sekelskiftet 1900 fram till början av 1940-talet.Under den tid som undersöks kom staten att fÄ ett allt större inflytande över medborgarnas liv och det Àr dÄ som vÀlfÀrdstaten skapas, det som socialdemokraterna kom att kalla Folkhemmet.Teorin för uppsatsen Àr att staten under uppbyggandet av vÀlfÀrdstaten införde en normering av medborgarna genom arbetslöshetspolitiken. Det staten ville skapa var skötsamma lönearbetare och ett av medlen man anvÀnde var nödhjÀlpsarbeten.Uppsatsen undersöker om statens önskan av normering av dess medborgare gÄr att spÄra i de handlingar som i Arvika kommuns arkiv rör arbetslöshetsfrÄgan. Vidare undersöks om statens alltmer ökande inflytande över medborgarna begrÀnsade Arvika kommuns agerande gentemot de arbetslösa. Undersöks görs ocksÄ vilka nödhjÀlpsarbeten kommunen satte igÄng och vilka personer som fick ta del av dem.Uppsatsen ger inte enbart röst Ät staten och kommunen, Àven de som var arbetslösa under undersökningens tidsperiod ges en röst.
Undervisning i hÄllbar utveckling : En undersökning av gymnasieelevers uppfattningar till hÄllbar utveckling
Vi lever i en komplicerad vÀrld och ett mÄngfalt samhÀlle. Vi utsÀtts för mÀngder av fakta och informationslödde som eleverna mÄste förhÄlla sig till och ta stÀllning till. För att vÄra elever ska kunna klara denna utmaning mÄste de utrustas med förmÄgor och förstÄelse, att kunna lösa de problem vi stÄr inför. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbar utveckling i relation till lÀroplanen för de frivilliga skolformernas mÄl. Förutom vetenskapliga fakta mÄste eleverna förvÀrva sig vÀrderingar och förstÄelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hÄllbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hÄllbar utveckling, eleverna tycker ocksÄ att det behövs förbÀttringar i undervisningen.
Vart tog musiken vÀgen? : En kvalitativ undersökning om hur ett evenemang kan anvÀndas som ett kommunikationsverktyg.
La?nder och sta?der la?gger allt mer fokus pa? att arbeta med det egna varuma?rket och har da?rmed fa?tt ett mer fo?retagsliknande seende med medborgarna som konsumenter. Samtidigt anva?nder de sig i allt sto?rre utstra?ckning av evenemang som ett marknadsfo?ringsmedel. Evenemang av olika slag har pa? sa? viss blivit ett kraftfullt kommunikationsverktyg.
Konsumentköplagen : TillÀmpningsproblem i gÀllande rÀtt vid fel i hÀst
MÄnga svenska medborgare Àr bosatta i Spanien och erhÄller pensioner som utbetalas frÄn Sverige. Det svensk-spanska dubbelbeskattningsavtalet innehÄller bestÀmmelser om hur fördelningen av beskattningsrÀtten ska ske mellan Sverige och Spanien. Enligt dubbelbeskattningsavtalet har bÄda lÀnderna rÀtt att beskatta inkomsten varför dubbelbeskattning uppstÄr. Enligt dubbelbeskattningsavtalet ska dubbelbeskattningen undanröjas genom omvÀnd avrÀkning. Den omvÀnda avrÀkningen innebÀr att den skattskyldige initialt erlÀgger skatt i bÄde Sverige och Spanien.
Ljud i staden -en fallstudie av upplevd ljudkvalitét
Detta arbete utgÄr ifrÄn en enighet i forskningen om att mÀtningar av ljud inte Àr tillrÀckligt för att bestÀmma ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet 2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tÀtort med mer Àn 100 000 invÄnare framstÀlla bullerkartor som i sin tur ska anvÀndas som underlag i ett ÄtgÀrdsprogram. Direktivets syfte Àr att informera politiker, medborgare och planerare i buller frÄgan i den givna tÀtorten. Forskning tyder dock pÄ att allmÀnheten och icke specialister har svÄrt att tyda bullerkartorna och att gemene man inte har nÄgon referens till de mÀtnivÄer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och begrepp som behandlar Àmnet ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder som tillhör detta begrepp.
Uppföljning och utvÀrdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner
Denna uppsats syftar till att bidra med en bÀttre förstÄelse för hur uppföljning och utvÀrdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare Àr syftet att föra en diskussion kring hur utvÀrderingen kan utvecklas. För att undersöka detta vÀljs Sveriges tre största kommuner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis har mest resurser att tillgÄ för att bedriva utvÀrdering. Följande problemformulering anvÀnds för att ta reda pÄ syftet: Hur tillÀmpas uppföljning och utvÀrdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner? En bakgrund till vad som ingÄr i begreppen uppföljning och utvÀrdering görs inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvÀrdering.
?Nog Àr det sÄ att bratsen i Danderyd har det lÀttare?? : En komparativ intervjustudie om uppfattningar om utbildning och vÀlfÀrdspolitik i Sverige, Tyskland och USA
Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands vÀlfÀrdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgÄng till vÀlfÀrdstjÀnster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat vÀlfÀrdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgÄngen till och kvaliteten pÄ vÀlfÀrdstjÀnstomrÄdena ?sjukvÄrd?; ?inkomsttrygghet ? arbetslöshets- och sjukförsÀkring?; ?utbildning? samt ?Älderdom ? pensionsförsÀkring och vÄrd? undersöktes, med fokus pÄ utbildning. Samt hur individerna sjÀlva ansÄg att det borde vara.
BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta asylsökande barnfamiljer
Allt fler mÀnniskor i vÀrlden Àr pÄ flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 Är rÀtt till samma vÄrd som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleÄldern innebÀr detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen pÄtalar att det Àr av yttersta vikt att BVC uppmÀrksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.
En beskrivning av det okÀnda. En studie om gestaltningen av Anonymous
SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att genom en tudelad studie undersöka hur det globala fenomenet Anonymous framstÀlls och gestaltas i svensk nyhetsmedia, jÀmfört med hur deras aktiva deltagare framstÀller rörelsen. UtifrÄn detta syfte konstruerades tre frÄgestÀllningar; Hur framstÀlls Anonymous i svensk nyhetsmedia? Hur framstÀlls Anonymous av sina aktiva deltagare? PÄ vilka sÀtt överensstÀmmer respektive skiljer sig dessa framstÀllningar Ät?Material DÄ uppsatsen innehÄller en tudelad studie bestÄr analysmaterialet av tvÄ olika material. Det ena materialet bestÄr av 28 tidningsartiklar frÄn de fyra största svenska dagstidningarna. Det andra materialet bestÄr av tre intervjuer med tre olika personer som identifierar sig som aktiva inom Anonymous.Teori & metod Jag har anvÀnt kvalitativ innehÄllsanalys för att bearbeta de tvÄ materialen.