Syftet med denna uppsats var att utreda huruvida lÀsning av skönlitteratur pÄverkar elevers studieframgÄngar i skolan samt om lÀrare respektive elever tror att skönlitterÀr lÀsning kan ha nÄgon pÄverkan pÄ elevers framgÄngar. För att utreda detta har en konstitutiv litteraturstudie gjorts, dÀr tidigare forskningsresultat och publikationer presenterats. En enkÀtundersökning har Àven genomförts bland elever i Ärskurs nio och högstadielÀrarna pÄ en skola. Resultaten visar att sprÄk och skönlitterÀr lÀsning pÄverkar elevers medvetenhet och dÀrmed Àven studieframgÄngar, och att det Àr i hemmen kompletterat med lÀrarnas pedagogiska arbete som elevernas lÀsvanor grundas. FÄ elever lÀser skönlitteratur och det överensstÀmmer med deras attityder till lÀsningens vikt.

Inkludering Àr en politisk ide och tolkningen av vad inkludering innebÀr Àr komplex och varierar frÄn skola till skola. Syftet med vÄr studie Àr, ur ett elevperspektiv, att undersöka hur eleverna eventuellt kan pÄverkas av det politiska beslutet inkludering. För att kunna uppfylla detta syfte utförde vi observationer och kvalitativa intervjuer pÄ en grundskola i södra Sverige. Detta empiriska material analyserade vi sedan ur ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i relevant litteratur och forskning dÀr vi utgick ifrÄn specifika tolkningar av begreppen inkludering och delaktighet. Vi tolkade att alla elever inte var inkluderade i undervisningen och att de inte heller var delaktiga. Vi menar att eleverna utvecklade en stigmatiserad sjÀlvbild och de kÀnde inte att de utvecklades inom matematiken. FrÄn elevernas intervjuer kunde vi finna faktorer som gynnar deras delaktighet.

Huvudsyftet med denna studie har varit att studera lÀrares bemötandeav elever med utagerande beteende. I huvudsak fokuserar studien pÄlÀrarna och deras bemötande. Vi har valt att inte titta pÄ elevens beteende,men i bakgrunden belyser vi ÀndÄ vad som definierar begreppetutagerande beteende. Vidare beskrivs framgÄngsrika strategier attbemöta dessa elever. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetoddÀr vi har gjort observationer och intervjuer av fem lÀraresbemötande.

Vi Àr tvÄ blivande pedagoger som lÀser pÄ LÀrarutbildningen i Malmö. Genom vÄr verksamhetsförlagda tid samt genom olika vikariat i förskola och skola har vi fÄtt uppleva massage som ett inslag i den dagliga verksamheten och vill dÀrför fördjupa oss i Àmnet. VÄr studie avser att undersöka hur pedagoger arbetar med massage i en förskola och i en skola och vilka effekter massage har pÄ barnet och barngruppen. Vi vill Àven undersöka skillnader och likheter mellan massage i förskolan och skolan. Hur arbetar pedagoger praktiskt med massage i förskolan och i skolan? Och Hur upplever pedagoger i urvalsgruppen att massage pÄverkar barnet och barngruppen? Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer.

Vi har gjort en kvalitativ fallstudie pÄ en skola och vÄrt syfte Àr att undersöka hur framtidstron och studiemotivationen ser ut hos elever i Ärskurs nio pÄ en mÄngkulturell skola med lÄgt meritvÀrde. VÄra frÄgestÀllningar Àr: vilka faktorer anser elever i Ärskurs nio pÄ den valda skolan kan tÀnkas pÄverka deras framtidstro och studiemotivation? Hur ser sambandet ut mellan framtidstro och studiemotivation hos elever i Ärskurs nio pÄ den valda skolan? Vad anser elever i Ärskurs nio pÄ den valda skolan sjÀlva att man kan göra för att förbÀttra sin framtidstro och studiemotivation?Vi Àr inspirerade av fenomenologisk forskning och har en induktiv ansats. Empirin har vi samlat in genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med Ätta elever i Ärskurs nio. Vi bearbetade empirin genom att först transkribera intervjuerna, sedan sammanfattade vi varje intervju och letade efter teman utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka i vilken utstrÀckning anvÀndningen av datorn i undervisningen leder till att elever fÄr kunskap inom Àmnet geografi, vilka kunskaper i sÄ fall förvÀrvas samt i vilken utstrÀckning dessa kunskaper kvarstÄr. Undersökningen bestÄr i att 3 elever pÄ en skola i Malmö fÄr arbeta med ett dataprogram (Microsoft Power Point) som behandlar delar av Àmnet geografi. Eleverna fÄr besvara en enkÀt med frÄgor som Àr kopplade till dataprogrammet under tre tillfÀllen. En observation görs av varje elev vid anvÀndning av dataprogrammet samt görs strukturerade intervjuer med tvÄ specialpedagoger för att styrka dataprogrammet som metod. Resultaten visar förvÀrvade kunskaper i Àmnet geografi genom anvÀndningen av programmet.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Abstract Syftet med att studera detta Àr att undersöka anledningen till den könsuppdelade idrottsundervisningen samt vilka effekterna blivit med fokus pÄ flickornas situation. Detta har vi gjort genom att bedriva observationer i tvÄ olika skolor i Blekinge, dÀr en av skolorna fortfarande har gemensam idrott och den andra skolan övergÄtt till könsuppdelad idrottsundervisning. För att bredda vÄrt material har vi Àven intervjuat inblandade parter, det vill sÀga elever, rektorer samt idrottslÀrare. Resultatet av observationerna och intervjuerna visade att flickornas situation förbÀttrats i den skola dÀr man infört könsseparerad idrott. Flickorna tar för sig, lever ut och tycker det Àr roligare med idrott dÀr de kan vara för sig sjÀlva.

Inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse gÄr in i varandra, och de Àr alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lÀrare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsÀttningar, gemensamt för alla lÀrare Àr att de arbetar pÄ gymnasiet. Resultatet frÄn intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som anvÀnds i Àmnet Idrott och hÀlsa skiljer sig befintligt Ät mellan olika skolor.

I dagslÀget lÀggs mÄnga skolor pÄ landsbygden ner. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lÀrare pÄ dessa skolor ser pÄ framtiden för sin skola. I studien finns lÀrares reflektioner över hur det pedagogiska arbetet sÀrskiljer sig pÄ en landsbygdsskola. De reflekterar Àven över i vilken utstrÀckning Äldersblandad undervisning kan vara en möjlighet för skolor att fortsÀtta bedriva verksamheten. Den största orsaken till att skolor lÀggs ner Àr att elevantalet har sjunkit och kommunerna behöver tÀnka ekonomiskt. Dessutom mÄste skollagen att ?utbildningen skall inom varje skolform vara likvÀrdig, varhelst den anordnas i landet? (URL 6, 2008) uppfyllas oavsett om det Àr en stor eller liten skola.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarForskning visar att friluftsliv utövas i liten utstrÀckning mot vad som föresprÄkas i lÀroplanen, Lpo94. Det som utövas mest Àr friluftsaktiviteter och det som ses som friluftsliv utövas inte över huvudtaget, vilket kan bero pÄ idrottslÀrarens tolkning av vad som Àr friluftsliv och vad som Àr dess innebörd. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs fem och nio upplever undervisningen i friluftsliv, utgÄende frÄn en ny lÀroplan som föreskriver ett större innehÄll i momentet friluftsliv.De frÄgor jag vill försöka besvara och diskutera Àr följande: Vad lÀr sig elever i friluftsliv?Hur lÀr de sig?Vad undervisas i friluftsliv? MetodFör att genomföra detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod anvÀnts dÀr intervjuer har gjorts i sÄ kallade fokusgrupper. Fokusgrupperna har utgjorts av fyra elever frÄn Ärskurs 5 och fyra elever frÄn Ärskurs 9.

GÄr teori och praktik i gymnasieskolan att kombinera med de förutsÀttningar som idag rÄder. Skolan stÀller krav. Arbetsgivaren pÄ den arbetsplatsförlagda praktiken stÀller krav. Hur upplevde dÄ eleverna denna ambivalens?Under den arbetsplatsförlagda praktiken har eleverna uppehÄll i sina kÀrnÀmnen.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.

Syftet med aktuell studie var att undersöka hur lÀrare resonerade kring elevers motivation och sjÀlvbild med inslag av och koppling till inlÀrning, frÀmst lÀsinlÀrning. UtifrÄn erfarenheter frÄn VFU har skillnaderna i elevers olika motivation pÄverkat oss starkt, att det finns elever som inte ser nÄgon mening med vissa Àmnen eller uppgifter och inte tycker det Àr roligt att gÄ till skolan. Detta beteende har fÄngat vÄr uppmÀrksamhet och lett till att vi valt att studera motivation och sjÀlvbild.FrÄgestÀllningarna i studien var:Hur resonerar lÀrare kring elevers motivation till lÀsning?Hur upplever lÀrare elevers metakognition?Vilken betydelse anser lÀrare att elevers motivation och sjÀlvbild har för lÀsinlÀrningen?För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes kvalitativa intervjuer. Urvalet utgjordes av sex lÀrare frÄn grundskolans tidigare Är med varierande Älder, Àmnesbehörigheter och antal Är i yrket.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.