Syftet med studien Àr att undersöka om skolan uppmÀrksammar elever som varit utsatta för sexuella övergrepp, och i sÄ fall hur. FrÄgestÀllningarna berör hur man i skolan kan upptÀcka elever som fÄtt utstÄ denna typ av övergrepp, hur anmÀlningsskyldigheten ser ut, hur kommunikationen fungerar mellan skolan och andra myndigheter samt huruvida eventuella metoder och handlingsplaner förekommer i skolan. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie utgÄende frÄn intervjumaterial frÄn en kvinna som sjÀlv utsatts för sexuella övergrepp som barn, en barnpsykolog, tvÄ rektorer, tre lÀrare med inriktning mot fritidshemsverksamhet, tvÄ klasslÀrare samt en barnskötare som arbetar pÄ en sÀrskola. Studien grundar sig pÄ tidigare undersökningar som Àr utförda av personer som sjÀlva arbetat med sexuellt utnyttjade barn. Grundteorin i arbetet utgÄr frÄn Finkelhor (1984, 1986).

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers och lÀrares syn pÄ orsaker till varför elever fÄr betyget Icke GodkÀnt i kursen idrott och hÀlsa A pÄ gymnasiet samt pÄ vilka sÀtt lÀrarnas ÄtgÀrder motsvarar den problembild eleverna upplever. UtifrÄn syftet har följande frÄgestÀllningar formulerats: Vad ligger, enlig lÀrare och elever, till grund för bedömning och betygsÀttning i idrott och hÀlsa A? Vilka Àr, enligt lÀrare och elever, orsakerna till att elever fÄr betyget Icke GodkÀnt i idrott och hÀlsa A? Vilka ÄtgÀrder vidtar lÀrare för elever som ej uppnÄr kursmÄlen för betyget GodkÀnt i idrott och hÀlsa A? PÄ vilka sÀtt motsvarar lÀrarnas ÄtgÀrder elevernas syn pÄ orsaker till betyget Icke GodkÀnt i idrott och hÀlsa A?Metod:Metoden som anvÀndes för studien var semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer. Tre lÀrare och sju elever ifrÄn tre olika gymnasieskolor i Stockholm, en i söderort, en i norrort och en frÄn innerstaden, deltog i studien. Kriterierna för deltagande var att eleverna skulle ha avslutat kursen idrott och hÀlsa A och haft lÀraren som blir intervjuad som sin lÀrare i den kursen.Resultat:Resultatet visar att elever och lÀrares syn skiljer sig till viss del gÀllande vad som Àr betygsgrundande.

LÀroplanen (Lpo 94) slÄr fast att kunskap inte Àr nÄgot entydigt begrepp utan att kunskap kommer till uttryck i olika former ? sÄsom fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vad elever sjÀlva anser att de erövrar för kunskaper under idrottslektionerna. Historiskt har idrottsÀmnet frÀmst förmedlat fÀrdighetskunskap och förstÄelsekunskap. Vi har genomfört en kvantitativ enkÀtundersökning med 113 elever för att finna svaret pÄ vÄrt syfte.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka lösningsstrategier i subtraktion som elever i Ärskurs fyra och sex anvÀnder sig av, vilka framsteg eleverna gör frÄn Ärskurs fyra till sex och vilka typer av fel som elever i de bÄda Ärskurserna gör. Tre metoder har valts för att studera syftet. Dessa tre metoder Àr elev- och lÀrarintervju, grupptest och lÀromedelsanalys. Dessa tre metoder ska tillsammans komplettera varandra och ge en allsidig bild av syftet.Resultaten i denna studie pekar pÄ att eleverna anvÀnder sig av flera olika strategier nÀr de rÀknar subtraktion. Strategierna Àr effektiva i varierande grad.

I dagens samhÀlle har vi som lÀrare mÄnga olika kulturer att ta hÀnsyn till. Elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr en vÀxande grupp. Dagens skola Àr en multikulturell mötesplats som ska garantera en likvÀrdig utbildning för alla elever, enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Syftet med studien Àr att undersöka hur de ordinarie klasslÀrarna ser pÄ betydelsen av elevernas modersmÄl och i hur stor utstrÀckning det ges utrymme till elevernas modersmÄl i den ordinarie undervisningen. Litteraturen tar upp olika faktorer som Àr betydelsefulla för elever med annat modersmÄl Àn svenska, samt vad styrdokument rÄder oss till.

Den hÀr studien har som syfte att belysa valet av skola utifrÄn ett förÀldraperspektiv. Genom fyra intervjuer med förÀldrar till barn som bytt skola vill vi belysa hur de har tÀnkt angÄende valet.Studien Àr genomförd med kvalitativa samtalsintervjuer pÄ en fristÄende skola. Valet av skola bygger pÄ att denna skola Àr nystartad och dÀrmed har alla nyligen gjort ett val till denna. Vi valde Àven skolan eftersom den inte har nÄgon religiös profil. En sÄdan profil skulle inte vara relevant för vÄr studie pÄ grund av att det dÄ ligger religiösa vÀrderingar som grund för skolvalet vilket vi inte önskade undersöka.Resultatet visar att en av de viktigaste anledningar till valet var pedagogiken och arbetssÀttet pÄ skolan.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Det övergripande syftet med studien Àr att studera vilka diskurser som framtrÀder hos lÀrare i talet om hur stöd till elever i svÄrigheter bÀst ska organiseras samtidigt som ett förÀndringsar-bete mot en skola för alla startas. Vidare syftar studien till att undersöka om det finns nÄgon konflikt inom eller mellan diskurserna och om nÄgra diskurser dominerar över andra. Studien har sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i det diskursanalytiska angrepps-sÀttet som vilar pÄ en socialkonstruktionistisk grund. Inom den socialkonstruktionistiska ve-tenskapssynen finns ingen absolut kunskap om olika fenomen utan man talar istÀllet om ett sÀtt att presentera vÀrlden bland flera möjliga. NÀr vÀrlden förklaras utifrÄn ett socialkon-struktionistiskt perspektiv anvÀnds ofta diskursanalys.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Att öka möjligheterna för unga att leva ett hÀlsosamt liv framstÄr som allt angelÀgnare bÄde ur ett individuellt och ur ett samhÀlleligt perspektiv. Skolan Àr dÀrför en utmÀrkt arena för ett hÀlsofrÀmjande arbete. WHO:s konferenser i Ottawa 1986 och i Sundsvall 1991 betonade behovet av en perspektivförskjutning inom folkhÀlsoarbetet frÄn att förebygga ohÀlsa till att frÀmja hÀlsa. WHO tog ocksÄ initiativ till flera internationella nÀtverk. ?Health promoting school? Àr ett sÄdant som handlar om att skapa en kontinuerlig process dÀr hela skolans vardag utvecklas som en stödjande och frÀmjande fysisk och psykosocial miljö för hÀlsa, vÀlbefinnande och lÀrande samt att stÀrka hÀlsoundervisningen.

Syftet med studien Àr dels att undersöka om det finns skillnader i innehÄll och omfattning mellan nÄgra kommunala skolor och nÄgra friskolor i en mellan svenskt stad avseende Àmnet idrott och hÀlsa. Dessutom att undersöka vilka möjligheter till fysisk aktivitet efter skoltid det finns pÄ skolorna samt nÄgra Ärskurs 9 elevers attityd till idrott.  En enkÀtundersökning har anvÀnts som metod. 52 elever frÄn tvÄ kommunala skolor och 49 elever frÄn tvÄ friskolor deltog. Intervjuer har dessutom genomförts med en elev och en idrottslÀrare frÄn varje skola.Alla elever i undersökningen har angett att de har idrott och hÀlsa tvÄ gÄnger i veckan, HÀlsan Àr den centrala delen i Àmnet enligt friskolan. PÄ den kommunala skolan Àr det den fysiska aktiviteten det centrala.Eleverna pÄ skolorna har en positiv attityd till Àmnet.

En studie av hur lÀrare pÄ gymnasiet arbetar med synliggörande av elever som identifierar sig som homo- och bisexuella eller transpersoner och motverkande av heteronorm. Vidare undersöker studien elevernas uppfattning av skolans och lÀrarnas arbete och kunskaper i hbt-frÄgor. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrarna arbetar med vÀrdegrundsfrÄgor, speciellt hbt-frÄgor, vilken kompetens kring hbt-frÄgor de anser sig ha och hur miljön för bht-personer Àr pÄ skolan. Mot detta stÀlls liknande frÄgor till eleverna för att kunna jÀmföra lÀrarnas uppfattning av sitt arbete mot hur eleverna uppfattar det. Studien bestod av intervjuer med sex lÀrare, sex elever och en skolsköterska.

Mitt syfte med studien har varit att fÄ en inblick i hur en skola valt att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd. Fokus ligger pÄ hur arbetet gÄr till samt att belysa arbetssÀttet ur olika perspektiv. Jag har valt att göra en kvalitativ studie för att fÄ fram sÄ relevant information som möjligt om arbetssÀttet. Jag har observerat och intervjuat personer som Àr involverade i arbetssÀttet och har pÄ sÄ vis kunnat bilda mig en uppfattning om vad de tycker om metoden som skolan föresprÄkar. Resultatet visar att alla berörda personer tycker att arbetssÀttet Àr bra.

Syftet med min studie var att undersöka elevers upplevelse av inkludering i sÀrskild undervisningsgrupp. Fokus lÄg pÄ elever med en autismspektrumstörning i sin diagnos. Elevernas upplevelser av inkludering studerades utifrÄn Vernerssons (2007) fyra omrÄden. Dessa Àr lÀraren och undervisningen, social gemenskap, sjÀlvuppfattning och sjÀlvförtroende samt skolans ansvar och organisering. DÀrmed blev det ocksÄ intressant att undersöka ifall eleverna kunde sÀgas vara inkluderade utifrÄn dessa fyra omrÄden.Den metod som anvÀndes i studien var en kvalitativ forskningsintervju.

Det övergripande syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare och skola pÄ estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt fÄr eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strÀvan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker ocksÄ svar pÄ frÄgan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare i strukturerad form pÄ estetiska programmet bild och formgivning.Undersökningen Àr gjord genom intervju via mail av 13 lÀrare frÄn olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvÀgledare samt 12 elever som gÄr/har gÄtt pÄ programmet.Resultatet pekar pÄ att arbetet kring studie- och yrkesorientering pÄ estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende pÄ profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhÀllsliv till stor del Àr beroende av den enskilda lÀrarens och de nÀrmaste kollegornas förstÄelse och insikt i omrÄdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan pÄ skolorna för studie- och yrkesorientering och detta Àr beroende av mer resurser i form av tid och stöd frÄn ledning och frÄn högre poliska system.