Vi har gjort en undersökning som handlar om konflikter i skolans vÀrld i Är 6-9. Som metod valde vi att göra gruppintervjuer med elever i de olika Ären samt enskilda intervjuer med lÀrarna. De frÄgestÀllningar vi ville ha svar pÄ var om det fanns nÄgra vanliga konfliktorsaker samt hur elever respektive lÀrare löser konflikterna. Resultatet visar pÄ att mÄnga av de konfliktorsaker som nÀmns handlar om sak, vÀrderings- och kommunikationskonflikter. FörstÄelsen för begreppet konflikt hos eleverna, skiljde sig inte nÀmnvÀrt mellan de olika Ären.

Studien utfördes med syfte att belysa lÀrares syn pÄ skolan som mÄngkulturell mötesplats. För att nÄ syftet stÀllde vi forskningsfrÄgorna;Vilka uppfattningar har lÀrare i grundskolans senare Är om vad som kan pÄverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lÀrare i grundskolans senare Är innebörder av mÄngkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi enskilt intervjuade fem lÀrare i grundskolans senare Är. Den undersökta skolan har större andel elever med utlÀndsk bakgrund Àn det nationella genomsnittet. De intervjuade lÀrarna hade olika undervisningsÀmnen, och Àven skilda erfarenheter av mÄngkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lÀrarna berörde liknande teman nÀr vi samtalade om skolan som mÄngkulturell mötesplats.

ABSTRAKT McCormick, Emma & Nilsson, Sofie (2009). Specialpedagogens roll i samtal mellan hem och skola (The Special Needs Teacher in Conversations Between Home and School). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vad specialpedagogen har för roll dÄ hon eller han deltar i samtal mellan hem och skola. Vi vill bland annat undersöka vilka förvÀntningar som finns pÄ specialpedagogen i samtalen, hur man förbereder sig inför dessa samtal och om specialpedagogen kÀnner sig rustad för rollen som kvalificerad samtalspartner. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ intervju och vi har intervjuat tre specialpedagoger, tre pedagoger och tre vÄrdnadshavare.

Den hÀr studien handlar om bloggar samt elevers och lÀrares bloggvanor pÄ en gymnasieskola.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka bloggvanor och uppfattningar om bloggar hos gymnasieelever och lÀrare i en gymnasieskola. Mina frÄgestÀllningar Àr:*Hur definierar elever och lÀrare bloggen som text och genre?*Vilka bloggvanor har elever och lÀrare?*Vad har elever och lÀrare för uppfattningar om bloggar?*Anser lÀrare att bloggar kan locka till lÀsning och skrivande?*Vad har lÀrare för instÀllning till bloggar i undervisningen?Den teoretiska anknytning som anvÀnds Àr teorier om blogg som fenomen, bloggens historia, blogg i Sverige samt motiv för att blogga.Studien genomfördes genom tvÄ kvantitativa enkÀtundersökningar, med kvalitativa inslag i form av öppna frÄgor, i tvÄ klasser samt bland lÀrare pÄ en gymnasieskola i VÀstra Götalandsregionen. Resultatet som framkom av studien Àr att bÄde elever och lÀrare definierar bloggar som personliga, subjektiva, ofta uppdaterade, aktuella och kortfattade. TvÄ kvinnliga elever och tvÄ manliga lÀrare skriver blogg och anledningar till att de skriver Àr för att det Àr kul, för att informera/uppdatera andra om nÄgot samt för att fÄ respons.

Syftet med denna uppsats Àr att försöka ta reda pÄ hur skolan bemöter de matematiskt begÄvade eleverna. UtifrÄn detta syfte har tvÄ frÄgestÀllningar uppstÀllts: Vad gör lÀrarna för att stimulera de begÄvade eleverna? Anser sig lÀrarna ha tillrÀckliga resurser för att kunna tillgodose de begÄvade elevernas behov? En kvalitativ intervjuundersökning med samtliga matematiklÀrare pÄ en 7-9-skola har genomförts. PÄ skolan har man nivÄindelat eleverna genom att göra tre grupper av halva Ärskurser. HÀrigenom har Àven de duktiga grupperna kommit att innehÄlla elever som behöver mycket hjÀlp och undervisningsnivÄn Àr dÀrför inte sÄ hög.

Jag har gjort en fallstudie som handlar om hur lÀrare pÄ en specifik minoritetsskola gÄr tillvÀga för att utveckla barn med annat modersmÄl inom det svenska sprÄket samt vilka svÄrigheter lÀrare och elever möter pÄ under processens gÄng. Mitt syfte var att ta reda pÄ vad lÀrare idag gör för att hjÀlpa andrasprÄkselever att tillÀgna sig det svenska sprÄket och vilka svÄrigheter/hinder som kan uppstÄ. Jag har under arbetets gÄng intervjuat lÀrare om hur de arbetar med andrasprÄkselever och vilka svÄrigheter som de tycker Àr uppenbara. Jag har Àven gjort egna observationer i en specifik klass. Det jag frÀmst har kommit fram till Àr att mÄnga lÀrare idag saknar kunskap och erfarenhet om hur de ska arbeta för att utveckla andrasprÄkselever.

Detta arbete Ă€r en fallstudie som försökt finna svar pĂ„ hur elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska upplever den naturvetenskapliga undervisningen i skolan. Syftet med arbetet var att försöka identifiera vilka potentiella svĂ„righeter som mĂ„lgruppen stöter pĂ„ inom den naturvetenskapliga undervisningen samt huruvuda sprĂ„ket kan utgöra ett hinder eller en möjlighet för den naturvetenskapliga förstĂ„elsen. Eleverna som ingĂ„tt i den undersökta mĂ„lgruppen studerar i Ă„r 5 pĂ„ en mĂ„ngkulturell skola.De undersökningsmetoder som anvĂ€nts i arbetet var strukturerade observationer, kvalitativa och ostrukturerade intervjuer samt en enkĂ€t baserad pĂ„ 1-tier Multiple Choice-frĂ„gor. Även en pedagog intervjuades om fallstudiens resultat. Fallstudiens resultat har jĂ€mförts med tidigare forskning och litteratur som funnits att tillgĂ„. Resultatet visar att elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska har likvĂ€rdiga resultat inom det naturvetenskapliga Ă€mnet som elever med svenska som modersmĂ„l.

Ett problem som jag sÄg nÀr jag var ute pÄ praktik var hur elevernas intresse och instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena för vissa elever Àr negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med Àmnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och instÀllning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande Äldrarna. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning som eleverna har till de naturvetenskapliga Àmnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks Àven vilka Äsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska fÄ en positiv instÀllning till dessa Àmnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkÀtstudie hos fyra klasser med elever i Ärskurs 9 vid en kommunal skola.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur idrottslÀrare inkluderar elever med funktionshinder i sin undervisning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Jag har Àven lagt fokus pÄ Aaron Antonovskys begrepp KASAM ? kÀnslan av sammanhang ? för att kunna bredda min förstÄelse för en idrottslÀrares tankar kring sin undervisning. Jag vill lyfta fram idrottslÀrarens röst och kÀnsla i att undervisa olika elever med olika funktionshinder. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningen;Vilka faktorer möjliggör för en inkluderande undervisning för elever med funktionshinder i Àmnet idrott och hÀlsa? MetodStudien bestod av sex stycken kvalitativa djupintervjuer med idrottslÀrare som undervisar elever i olika Äldrar samt pÄ olika skolor.

Syftet med examensarbetet var att studera elever i Är 7-9 och deras attityder till samundervisning, sÀrundervisning eller en kombination av samundervisning och sÀrundervisning i Àmnet Idrott och hÀlsa. Arbetet avgrÀnsades av fyra frÄgestÀllningar: Vilken form av undervisning föredrar flickor och pojkar? Föreligger det könsskillnader i betygsÀttningen pÄ skolor med samundervisning eller sÀrundervisning? Vilka bakomliggande orsaker finns till ovanstÄende frÄgestÀllningar? Vad pÄverkar flickors och pojkars betyg? En jÀmförelse gjordes mellan tvÄ grundskolor i Sverige. Den ena skolan anvÀnde sig huvudsakligen av sÀrundervisning medan den andra skolan hade samundervisning. Metoden som anvÀndes var av kvantitativ karaktÀr och bestod av enkÀter.

Syftet med detta arbete Àr att identifiera de problem som upplevs vid kommunikation och uppföljning under APU bland handledare, lÀrare och elever. UtifrÄn resultatet av examensarbetet försöka skapa rutiner och verktyg för att kvalitetsförbÀttra samverkan mellan skola och företagens handledare vid dokumentering/uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under APU. Samverkan mellan skola och nÀringsliv Àr ett av de viktigaste instrumenten pÄ de yrkesinriktade programmen för att eleverna skall fÄ en kvalitativ utbildning med möjlighet att reflektera och överföra sina vunna skolkunskaper till yrkeskunskaper pÄ en till programmet kopplad APU. DÄ utvecklingen inom industrin rusar fram och pressen pÄ företagen ökar för att bli mer effektiva, ser vi idag att tid och ekonomi Àr en faktor som stÀller till stora bekymmer för att kunna upprÀtthÄlla god kvalité pÄ kommunikation och dokumentation under APU. Detta Àr inte minst viktigt för att utveckla samverkan men ocksÄ för att elevanpassa utbildningen och tillhörande APU i sÄ stor utstrÀckning som möjligt.

Mitt intresse för förĂ€ldrasamverkan har under utbildningens gĂ„ng ökat. Ämnet har blivit Ă€nnu intressantare för mig efter att jag under min utbildning sett ett arbetssĂ€tt som jag inte hört talas om innan. Det handlar om nĂ„gonting som kallas familjeklass. Detta betyder att man involverar förĂ€ldrarna i större utstrĂ€ckning Ă€n vad man tidigare gjort eftersom skolsituationen för eleven inte Ă€r tillfredsstĂ€llande för nĂ„gon part. Det kan handla om koncentrationssvĂ„righeter, konflikter eller ur kunskapsmĂ€ssigt perspektiv.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ kunskap om hur beröring/massage anvÀnds i skolan och vad det har för effekter. Beröring Àr livsviktigt för alla mÀnniskor och bidrar Àven till harmoni och ökad inlÀrning. Litteraturen hÀvdar att beröring Àr viktigt för mÀnniskans utveckling. I litteraturgenomgÄngen konstateras hur viktigt det Àr med beröring för barn och vuxna. Detta behov Àr nÄgot som kan tillgodoses med massage som har visat sig ge mÄnga positiva effekter.

Syftet med detta arbete var att undersöka och lyfta fram de yngre elevernas uppfattningar om Àmnet matematik, dess anvÀndbarhet och deras sjÀlvbild i förhÄllande till Àmnet matematik. Vi började vÄrt arbete med litteraturstudier för att sÀtta oss in i Àmnet och tog kontakt med vÄr undersökningsklass. Den empiriska delen i vÄr studie genomfördes vid en skola i Norrbotten i Är tvÄ, som bestod av 17 elever. Undersökningsgruppen som fick stÄ modell för vÄr studie bestod av nio elever, fem pojkar och fyra flickor. Det mÀtinstrument vi anvÀnde oss av var intervjuer, detta för att fÄ en mÄngfald av elevernas egna uppfattningar om Àmnet matematik.

Studiens övergripande syfte Àr att fördjupa förstÄelsen av specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av en skola för alla och inkludering. Studiens syfte Àr ocksÄ att fördjupa förstÄelsen av de möjligheter och svÄrigheter som kan finnas i specialpedagogers yrkesroll med utgÄngspunkt i att de befinner sig i spÀnningsfÀltet mellan att bidra till inkluderande och exkluderande ÄtgÀrder.     Vid insamlingen av empirin anvÀndes den kvalitativa semi- strukturerade forskningsintervjun. För att fÄ svar pÄ studiens syfte genomfördes sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskolan. I tolkningen av resultatet Àr studien  hermeneutiskt inspirerad.