Konsumenter söker efter njutning och exaltering i deras shoppingupplevelse när de handlar över Internet (Jayawardhena & Wright, 2007). Njutning och exaltering är känslor som uppkommer ur positiva upplevelser. Därför är det relevant att undersöka hur företag som bedriver e-handel via webbsidor kan skapa positiva upplevelser hos sina besökare. En fysisk omgivning i ett servicesammanhang kan skapa förutsättningar för positiva upplevelser hos besökare (Mossberg, 2003). För att skapa förutsättningar för positiva upplevelser hos webbplatsbesökare är det då relevant att undersöka hur den fysiska omgivningen i en webbsida kan utformas.

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i sådana fall hur, yrkesverksamma inom teaterverksamhet ser på och arbetar med begreppen ?helhetsupplevelse? och ?Upplevelserum?. Vidare, huruvida de yrkesverksamma på tre utvalda teatrar inom stockholmsområdet, använder sig av ?rumslig design? som verktyg för att skapa förutsättning till en helhetsupplevelse för teaterbesökaren.För att nå en diskussion och slutsats har jag gjort kvalitativa intervjuer med marknadschefer, konstnärliga ledare och scenografer vid teatrarna. Jag har även själv besökt teatrarna vid ett tillfälle när en föreställning ägt rum för att analysera min egen upplevelse vid besöken.

Vanligtvis har de flesta vuxna svenskar na?gon typ av relation till en bank. De svenska storbankerna erbjuder alla likartade tja?nster och produkter. Ett av bankernas stora konkurrensmedel a?r ra?ntorna, dock a?r det inte stora skillnader mellan ra?nteniva?erna.

Detta examensarbete har innefattat en utformning av en hjälpmedelscentral i S:t Petersburg, Ryssland. Hjälpmedelscentralen i Vällingby har varit våra uppdragsgivare.Syftet var att ge ett idéförslag där barn med funktionshinder ges en upplevelse och en möjlighet att testa olika hjälpmedel. Delarna som ingick i utformningen var: reception, utställning, väntrum, Upplevelserum samt utprovningsrum. Vi har arbetat med att skapa miljöer som främjar utvecklingen och självförtroendet hos barn med funktionshinder. Det innebär en trygg- och sinnesstimulerande lokal.För att skaffa de kunskaper som krävts i detta projekt har vi genomfört en utprovning, gjort studiebesök och pratat med ämnesexperter.

Upplevelserummet blir alltmer viktigare. Tidigare undersökningar om Upplevelserummet har enbart fokuserats på de fysiska faktorerna. Men vad som även behöver undersökas är vilka faktorer utöver de fysiska som kan påverka en människas uppfattning om Upplevelserummet och beteendet. Vårt syfte är att undersöka vilka faktorer som främst påverkar samt hur dessa påverkar kundens kvalitetsuppfattning av Upplevelserummet..

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i sådana fall hur, yrkesverksamma inom teaterverksamhet ser på och arbetar med begreppen ?helhetsupplevelse? och ?Upplevelserum?. Vidare, huruvida de yrkesverksamma på tre utvalda teatrar inom stockholmsområdet, använder sig av ?rumslig design? som verktyg för att skapa förutsättning till en helhetsupplevelse för teaterbesökaren.För att nå en diskussion och slutsats har jag gjort kvalitativa intervjuer med marknadschefer, konstnärliga ledare och scenografer vid teatrarna. Jag har även själv besökt teatrarna vid ett tillfälle när en föreställning ägt rum för att analysera min egen upplevelse vid besöken.

Att shoppa har blivit en utav våra allra vanligaste ledighetssysslor. Konsumenter rör sig obehindrat mellan butiker och dess olika miljöer, ofta på ett slumpmässigt sätt. Frågan är hur mycket slump det faktiskt är hur miljöerna får konsumeter att må och att röra sig. Vi har valt att observera konsumenter för att se hur miljön påverkar till både aktiva beslut och kognitiva beslut. Miljön ska skapa rätt känslor hos konsumenter för att de ska trivas i miljön samt återvända till den.Tjänstemiljö är ett allt mer centralt begrepp för företag, eftersom det ses som en funktion att skapa avsedda känslor genom att avbilda en annan verklighet.

Allt fler företag lovar upplevelser av det ena eller andra slaget för att attrahera besökare men frågan är om de är medvetna om att upplevelser är individuella och inte kan garanteras. De teoretiska utgångspunkterna jag har valt är baserade på de faktorer som enligt Mossberg (2003) påverkar gästens upplevelse och ger riktlinjer hur förutsättningar för upplevelser kan skapas. I studien har jag valt att titta närmare på hotellbranschen, eftersom det även där utlovas upplevelser av olika slag. Hotellet jag valt som studieobjekt är Radisson SAS Royal Viking, ett förstaklasshotell i Stockholm som erbjuder sina gäster en serviceupplevelse. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Upplevelserummet på Radisson SAS Royal Viking medvetet utformats, ses och används som en del i serviceupplevelsen eller om dessa två delar ses som oberoende av varandra.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur reklambyråer strategiskt tänker och praktiskt användersig av syn, hörsel, lukt, smak och känsel i marknadsföring av sina kunders varumärken samt undersöka vilka möjligheter och risker som finns med sinnesmarknadsföring.Metod: Studien följer den hermeneutiska vetenskapsinriktningen och har genomförts utifrån en kvalitativmetodansats där litteraturstudier och intervjuer genomförts.Teoretisk referensram: Studien utgår bland annat ifrån boken ?Sinnesmarknadsföring? med fokus på användningav de fem mänskliga sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Referensramen består av information, fakta och exempel kring Upplevelserummet och sinnena. Därefter behandlas ämnesområdet varumärkesstrategi i kombination med sinnesmarknadsföring.Empiri: Empirin grundar sig på genomförda intervjuer med sex respondenter från fem olika reklambyråer i Norrköping och Linköping samt en intervju med Niklas Broweus, sinnesmarknadsföringsexpert, som alla bidrar med information och åsikter kring arbetet med sinnesmarknadsföring.Analys: Analysen består av svar på om och hur byråerna arbetar med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete men även vilka anledningar det finns till att de i vissa fall inte gör det. Därefter behandlas hur sinnesstrategier används i olika Upplevelserum för att skapa upplevelser hos konsumenter samt hur sinnesstrategier används för att stärka ett varumärke.

   Jag har i mitt examensarbete arbetat för sko- och lifestyleföretaget  Sneakersnstuff somhar sina butiker i Stockholm och Malmö. Arbetet har inneburit att formge enkonceptbutik i en liten husvagn med hjälp av informationsdesign.Rapporten beskriver hur jag gått till väga, vilka teorier och metoder jag använt migav för att sedan kunna få fram en formgivning som uppfyller syftet, vilket är att medinformationsdesignens verktyg formge en husvagn som förmedlar  Sneakersnstuff´skoncept.För att komma fram till mina resultat har jag använt mig av litteratur som forskat iinformationsdesign samt litteratur om koncept, och hur man skapar rätt atmosfär i enbutik med layout, färg och ljus.  .

Our purpose with this research is to highlight that there is a scope for increased value creation in the experience room during concerts, and how value-enhancing strategies can be a competitive advantage for different venues. In our investigation of this we have worded the following research question: How is the perceived customer value affected during a concert in the experience room and its physical environment? With the background in this question we have identified three key concepts that we believe are the influence of the total concert experience which are; sensory experiences, interaction and identity. From these concepts we have drafted a number of propositions to test the reality by our empirical data collection. .

Syftet med denna studie har varit att utifrån ett kundperspektiv utforma ett koncept, som presenterar ett förslag på hur Street kan förändra sin fysiska miljö, och därmed förbättra upplevelsen för besökarna. Jag har ett kundperspektiv på studien då jag anser att det är viktigt att generera svar som berättar vad gästerna tycker och upplever gällande den fysiska miljön och inte vad producenterna tror att kunderna upplever. En intresseförfrågan skickades ut via Streets kontaktdatabas vilket resulterade i över fyrtio svar. Därmed hade jag möjligheten att välja ett variationsrikt och heterogent urval. Intervjuerna genomfördes med nio av Streets besökare vilka ställde upp frivilligt.

Syftet med uppsatsen var att studera de trender som finns inom mötesindustrin idag för att skapa en konceptutveckling genom användandet av verktyget omvärldsanalys samt teorier från upplevelseproduktion. Vi har därefter applicerat denna konceptutveckling på Nordkalotten hotell och konferens. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats, ett induktivt arbetssätt med kvalitativ datainsamling inom berört område. Genom omvärldsanalys har trender som kan appliceras inom konferensvärlden analyserats för att sedan appliceras i den konceptutveckling som föreslagits till Nordkalotten hotell och konferens.Resultatet av vår studie rekommenderar användandet av sociala medier som ett relationsbyggande kommunikationsverktyg för företag och organisationer inom konferensindustrin..

This paper exemplifies how the physical environment affects clients? experienced service quality and how companies work with the physical environment. In the empiric study, we conducted a case study and studied two hairdressing saloons. The study showed a connection between physical environment and experienced service quality in the business of hairdressing. Owners of hairdressing saloons perceive that a combination of the personal meeting and the physical environment influence the clients? general impression and their experience of quality.

Studien tog sin början genom ett uppdrag från festivalledningen för Piteå Dansar och Ler. Uppdraget bestod i att uppmärksamma brister i festivalområdets områdesdesign. Under uppdraget framkom att begreppet områdesdesign var oklart och att innebörden växlade beroende på vem jag frågade. Komplexiteten hos begreppet ledde till att studien riktades mot att definiera begreppet områdesdesign. Vid gatufestivaler används stadens centrum som arena. Detta innebär att funktioner och användningsområden, till exempel scener och toaletter, måste anpassas estetiskt och funktionellt till den befintliga stadsmiljön.