Sök:

Sökresultat:

30 Uppsatser om Tunnlar - Sida 1 av 2

Alternativt släckvattensystem för Hallandsåstunneln med förenklande antaganden

Den här rapporten undersöker om ett tänkbart alternativt släckvattensystem till Hallandsåstunneln, kan vara i praktiken genomförbart. Rapporten är en del av mitt examensarbete, som består av två delar. En teoretisk del som behandlar en enkel redogörelse om vilka krav det finns på brandsäkerhet i Tunnlar och grundläggande förståelse om just släckvattensystem. Därefter presenteras brandsläckningssystem i andra befintliga Tunnlar. Detta för att ge läsaren mer kunskap inom området innan redogörelsen för den praktiska delen.Den praktiska delen, har bestått av beräkningar och redogörelse av det tänkta alternativet till Hallandsåstunneln.Det planeras för att bygga ett släckvattensystem med pumpstationer vid båda mynningarna av tunneln.

Jämförelse av tätningskoncept för ytnära bergtunnlar

Vägverket gör idag stora investeringar i nya tekniker för att förbättra tätningen av Tunnlar från vattenläckage. Allt eftersom kraven på tätning har ökat, liksom antalet Tunnlar i urbana miljöer, ökar också intresset i ny teknologi för tunneltätning. När tätningen misslyckas kompletteras den vanligtvis med dräner som sätts upp i tunneltaket och leder bort inläckage. Dessa är dock dyra och kräver mycket underhåll. En viktig del i Vägverkets arbete är därför att följa upp användningen av nya tätningsmetoder för att kunna avgöra om de verkligen är bättre än mer beprövade metoder som t.ex.

Brandskyddet i Hamnpåfarten Värtan: En alternativ lösning med transversell ventilation och sprinkler

I sta?der byggs va?gTunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

Rationalitet för identitet- och åtkomstlösningar i stora företag

Säkerhet och användaradministration är två stora problem som alla företag måstebehandla. Brandväggar och VPN-Tunnlar är grundläggande delar för säkerdataöverföring som hjälper företag att skydda sin infrastruktur. Men, hot i form avkvarliggande konton, inaktuella rolltilldelningar och låg spårbarhet, måste hanteras.Denna uppsats undersöker vad som motiverar företag att investera i en IAM-lösning(Identity & Access Management). Baserat på intervjuer med personal på företag,tillsammans med rapporter och uppsatser så utreder vi vad en IAM-lösning innebär förett företag; vilka effekter den får på affärsprocesser och vilka tekniker som vanligenimplementeras. Studien visar att huvudanledningen till att företag investerar i en IAMlösningär att få ordning och reda bland sina användarkonton genom en effektiviseradadministration..

Dagvatten i Solna: Föroreningskällor och en studie av dagvattnets sammansättning i tre stadsdelar

Solna är till ytan en liten kommun med varierande landmiljöer och rikt på ytvattenområden. Vattenmiljöerna är påverkade av föroreningar från trafik, bostadsområden, centrumområden, miljöfarliga verksamheter och andra markanvändningsområden. Denna påverkan utgörs inte bara av aktörer i Solna, utan också av verksamheter inom angränsande kommuner. Därför behövs, i samsyn med grannkommunerna, en översiktlig strategi för att minska den totala påverkan på sjöar och vattendrag. Vattenplanering i Europa går mot en utveckling där kommungränserna inte styr miljöarbetet.

Nya energibärare i fordon: deras påverkan på tunnlar och undermarksanläggningar vid brand

Idag domineras bränsleanvändningen av bensin och diesel i fordon. Användningen av bensin minskar till förmån för nya energibärare. De nya energibärare som tas upp i rapporten är batterier, etanol, E85, metanol, biodiesel, biogas, vätgas, naturgas, LPG (Liquefied Petroleum Gas) och DME (Dimetyleter). Av de nya energibärarna är det idag E85 som är mest använt i Sverige, följt av batterier inom hybridteknologin och metangas. De nya energibärarna har egenskaper som skiljer sig från de vanliga bränslena, bensin och diesel.

Användning av georadar som hjälpmedel vid prospektering av grus- och bergtäkter

Georadar, GPR, används idag inom en mängd olika områden: för kartering av sprickor och kaviteter i Tunnlar, undersökning av grundvattennivåer i grusåsar, planering för losshållning ur berg i naturstenstäkter mm. Metoden är enkel att använda och lämnar inga spår efter sig i naturen. Informationen som georadarn ger lämpar sig även mycket väl vid planerandet av grus- och bergtäkt. Detta är idag något som dock ej sker i någon större utsträckning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka möjligheterna att använda sig utav georadar vid prospektering av grus- och bergtäkter samt att ge en enkel beskrivning av hur en georadar fungerar.

Jämförelse av algoritmer för polygonisering utav volymetrisk data

Digitala spel har länge använt sig av terräng, det vanligaste sättet att lagra dessa terränger är med så kallade höjdkartor. Höjdkartor har en stor begränsning, de inte kan innehålla Tunnlar.Denna rapport undersöker två alternativ till höjdkartor som arbetar med voxlar. Dessa två algoritmer är Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) och Constrained Elastic Surface Nets (Gibson, 1998). Syftet med undersökningen är att evaluera dessa algoritmer med avseende på tidseffektivitet, minneseffektivitet och visuell korrekthet för att ta reda på vilken algoritm som öveträffar den andra med avseende på vilken aspekt.De utförda experimenten visade att Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) var den mest tidseffektiva av de två, Constrained Elastic Surface Nets (Gibson, 1998) var mest minneseffektiv och Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) var mest visuellt korrekt. Vidare forskning i ämnet skulle kunna göras på terränger som är för stora för enskilda modeller..

Droppsprutning som tätningsmetod mot vattenläckage i Tranebergstunneln

Tätning av Tunnlar med cement mot vattenläckage har gjorts sedan 1800-talet menpå senare år har kraven på tätningseffekten ökat, detta gäller särskilt i stadsområdendå sättningar kan medföra stora skador på byggnader.I många fall finns det kvar inläckage i den utsprängda tunneln trotsförinjekteringen och dräner som att satts upp för att leda bort vattnet. En nyare metodför att reducera det kvarstående droppet är droppsprutning. Då metoden är relativt nyär tätningseffekternas beständighet inte utredda. I detta arbete undersöktsTranebergstunnelns droppsprutningar för att se om metoden fungerar och om desseffekt avtar med tiden. Metoden som användes för undersökningen vardroppkartering av droppsprutningarna en gång i månaden under våren 2014.Resultatet jämfördes sedan med den geologiska karteringen som gjordes 2011 ochett samband mellan svaghetszoner, droppsprutningar och kvarvarande läckagekunde ses.

Dimensionering av bergförstärkningar : Exempel från vattenrörstunnel, Hauketo, Norge

Hur undviker man ras vid bergbebyggelse, svaret är bergförstärkningar. Det lättaste vore om det alltid byggdes Tunnlar ochandra bergbebyggelser med säkra förstärkningar så skulle riskenför ras alltid vara liten. Klart är dock att det inte alltid behövsförstärkningar om bergkvaliteten är god. Att förstärka berg medmycket god kvalitet är både onödigt med avseende på tiden ochkostnader. En bedömning behöver alltså göras för att fastställaom förstärkning är nödvändig eller inte.

Att Införa IPv6 i ett IPv4-nätverk

Internet is growing every day and this is leading to an address depletion of the current IPv4 addresses. A new version of IPv4, called IPv6, is the protocol for addressing computers that will deal with this problem. IPv4 and IPv6 are unfortunately not compatible with each other. IPv4 and IPv6 have to co-exist for a long time until IPv6 will be the dominant protocol.The purpose of this thesis is to examine how a transition could be done or more correctly, how to deploy IPv6 in an already existing IPv4 network. After that part of the report a case study at the local Internet service provider Junet AB will be conducted.

Odling av söta körsbär, Prunus avium L, i tunnel

Söta körsbär, Prunus avium L, hör till familjen Rosaceae. Söta körsbär växer vilt i stora delar av Europa och odlas i stora delar av världen som förädlade sorter. Odling av söta körsbär i tunnel är ett odlingssystem där svagväxande grundstammar spelar en betydande roll för att få hanterbara träd i lämplig storlek, samt att få plats med fler träd på en begränsad yta. Detta arbete är en litteraturstudie som handlar om hur man åtgärdar problem som kan uppstå i en odling av söta körsbär, och tanken är att detta material ska kunna fungera som underlag för rådgivning. Det finns flera problem med att odla söta körsbär, ett av de mest omfattande är att frukten spricker i vid kontakt med vatten, så att skydda frukten från regn är väldigt viktigt.

Utvärdering av riskerna förenade med Preemraffs LPG- ledningar: riskanalys och granskning av hanteringsalternativ för befintliga pipelines ovan mark

Preemraff Göteborg, som ligger på Hisingen i Göteborg, framställer drivmedelsprodukter till den svenska och internationella marknaden. Till produktkatalogen tillhör LPG, liquefied petroleum gas, som består av butan- och/eller propangas. Butan och propan är brännbara gaser som kan bilda explosiva blandningar med luft. Följaktligen finns det risker förenade med produktion, hantering och transport av LPG. Gasen som tillverkas leds på raffinaderiet till Skarvikshamnen i 6 km långa pipelines ovan mark.

Pedagogiska kullerbyttor och barns syn på det osynliga

Uppsatsen behandlar sex och nioåriga barns tankar om materians byggnad och omvandling efter att de givits möjlighet att delta i en gemensam undervisningssekvens. Barnens tankar har belysts i förhållande till ett i uppsatsen redovisat skolutvecklingsprojekt. En intervju med vardera åtta barn har genomförts och analyserats. Studiens resultat visar de sex- och nioåriga barnens kvalitativt skilda sätt att förstå grundläggande begrepp för en ekologisk förståelse. Partikelbegreppet, dvs.

Ljuset i Karlskrona : En studie om belysningen i centrala Karlskrona

Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment.Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram..

1 Nästa sida ->