Examensarbetet har utförts på Atlas Copco Rock Drills AB i Örebro i divisionen Underground Rock Excavation (URE). På URE i Örebro bedrivs tillverkning av underjordsmaskiner för gruv- och tunnelindustrin. En del av dessa maskiner är så kallade bergsförstärkningsriggar vars funktion är att säkra upp berg i gruvor och Tunnlar.Uppgiften för arbetet var att undersöka cementsystemet på en av dessa riggar, kabelbultningsriggen Cabletec LC.Målet var att ta fram nya förslag på förbättringar och efterföljande experiment, gällande riggens cementsystem som ska leda till en ökad tillgänglighet av Cabletec LC.Arbetet inleddes med att ställa upp frågeställningar som skulle behöva besvaras och åtgärder för att få svar på dessa utformades. Dessa frågeställningar utgjorde grunden till planeringen av arbetet. Aktiviteter som utfördes utifrån frågeställningarna var analys av dagens system, litterär studie, kundbesök, intervjuer med konstruktörer, idégenerering och utvärdering.Studien av maskinen visade att det fanns flera problem med cementsystemet, framförallt med pumpning, blandning och renhållning.

Efter att ha gjort en del research om vampyrer, så märkte jag att de ibland kopplats ihop med varulvar, främst inom film men även i en del litteratur. Dock kunde jag inte hitta så mycket skrivet om deras myters sammankoppling, vilket gjorde att jag fick idén till den här uppsatsen. Syftet med min uppsats är att undersöka hur myter skapas i film, vilket jag gjorde genom en undersökning om hur myterna om varulvar och vampyrer gestaltas i Underworld-filmerna, med fokus på tematiken kring det djuriska och mänskliga. Även om dessa filmer bygger mycket på action, snygga effekter och läskiga monster så finns det ändå en underliggande story som går att koppla till djupare saker. Jag kom fram till att Underworld-filmerna gestaltar vampyrerna som mer mänskliga och varulvarna mer djuriska.

Kostnaden att bygga färdigt tunneln genom Hallandsås överstiger vida nyttan av hela tunneln. En ekonom ställer sig då frågan varför tunneln byggs färdigt. Sedan tunnelbygget avstannat efter att olika problem dykt upp har kostnadssidan noga utretts. En sista(?) utredning pågår just nu.

Spa-anläggningar har sedan de gamla grekernas tid varit en plats där vård av kropp och själ stått i fokus. I dagens stressiga samhälle har anläggningarna åter fått en renässans och lokala entreprenörer vill nu bygga ett spa på toppen av Vitberget i Skellefteå. Entrén till anläggningen kommer att gå igenom ett berg, upp i en hiss och över en skywalk, vilket kan utgöra ett problem för personer med fobier för trånga utrymmen och/ eller höjder. Tillgänglighet innefattar mycket mer än bara lättframkomlighet och kontrastmarkeringar. I detta arbete undersöks utvalda fobier ur ett tillgänglighetsperspektiv.Forskning visar att människan påverkas kraftigt av sin fysiska omgivning.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Deformationsövervakning har en betydande roll i samhället idag. Genom att studera och förutse deformationer har problemen kring konstruktion av dammar, broar och Tunnlar kunnat hållas nere. Utan en fungerande deformationsövervakning kan såväl industrier som människor påverkas negativt. Deformationer i gruvor kan leda till stopp i produktionen medan deformationer i byggnader utgör en risk för människans säkerhet. För att förhindra dessa följder är det viktigt att analysera och övervaka deformationer med lämpligast mätningsmetod.

Växande städer leder till att naturmark omvandlas till stadsmiljöer. Det skapar mer hårdgjorda ytor och därmed ökade volymer dagvatten som behöver hanteras. Modellering av dagvattennätet används ofta för att bedöma kapaciteten och risk för översvämningar. Avrinningsområdets storlek är en avgörande parameter för att bedöma hur mycket vatten som kommer till en viss ledning. Traditionellt har automatisk bestämning av avrinningsområden gjorts enbart utifrån topografin.

Överallt i samhället finns en mängd olika fysiska barriärer som fungerar som gränser och hinder. Barriärerna kan påverka rörelsemönstren hos stadens invånare och de kan påverka utvecklingen av staden. Begreppet barriär har en något negativ klang men det är viktigt att tänka på att barriärer kan vara så mycket mer än hinder. Många av de naturliga barriärerna, som vattendrag och berg, är viktiga för stads- och landskapsbilden. Andra barriärer, som till exempel vägar och järnvägar, har haft en stor betydelse för städers utveckling, de är också en förutsättning för att dagens samhällen ska överleva. Målet med examensarbetet, Barriärer i Karlstad ? en översiktlig analys, har varit att ta fram en översiktlig analys av de största fysiska barriärerna i Karlstad.

Målet med denna uppsats är att se vilka författningar som gör sig gällande vid planering, byggande och drift av en vägtunnel, främst med avseende på samråd men även brand och personsäkerhet. Processen kring att planera en tunnel är väl reglerad och innefattar många lagar. Väglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, när de olika stegen ska utföras, vad de ska innehålla samt när och med vilka samråd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar främst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkännas, men innehåller även generella regler om förebyggande skyddsåtgärder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs också gällande vid planeringen av en vägtunnel med avseende på detaljplaner och Länsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet.

Jag kan i vissa utemiljöer uppleva otrygghet när det är mörkt och jag antar att det är flera med mig som känner så här. Vad är det för faktorer som spelar in när det gäller vår otrygghet och hur kan man vid projektering förbättra dessa? De huvudsakliga ämnena i arbetet är trygghet, offentlig miljö, trafikrummet, planering och ljus. Jag har valt att först ta reda på vem det är som upplever otrygghet i det offentliga rummet. Ut ifrån litteratur inom ämnena har jag kommit fram till olika faktorer som påverkar vår upplevda otrygghet i det offentliga rummet.

Följande examensarbete utvärderar förstärkningskostnader i tunnelprojekt m.h.t.geologiska osäkerheter och bergklassernas antal och intervall.För att relatera detta arbete till verkligheten tillämpas data från Förbifart Stockholmsingenjörsgeologiska prognos. Denna bergkvalité beskrivs i enlighet med Q-metodenoch i detta arbete erhålls omfattningen av bergförstärkningen genom tillämpning avNGI-systemet för specifika Q-värden.Förstärkning av Tunnlar utförs enligt förstärkningsklasser som representerar enfördefinierad bergförstärkning för särskilda bergklasser. Varje bergklass består av ettQ-värdesintervall. Förändringar i detta intervall resulterar i förändringar avbergförstärkningen för de specifika tunnelsektionerna.Vid ökning av antal bergklasser sjunker den totala omfattningen av bergförstärkningoch även den totala förstärkningskostnaden. Vid tillämpning av större antalbergklasser tvingas entreprenören att behöva byta bergklass oftare.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur LCC-analyser i dag används vid planeringen av underhållsarbeten i tunnelbanans bergTunnlar.SL är ett aktiebolag som ägs av Stockholms Läns Landsting och ansvarar för den landburna kollektivtrafiken i Stockholms län, vilken inbegriper tunnelbanan. Stockholms tunnelbana invigdes 1950 och har sedan dess byggts ut i etapper. Drygt hälften av sträckningen går i Tunnlar.Ett ständigt pågående underhållsarbete av Tunnlarna krävs för att säkerställa en god funktion. Ibland är även större underhållsåtgärder nödvändiga, vilka, genom exempelvis avstängning med ersättningstrafik, till större utsträckning påverkar omgivningen. Hur underhållet organiseras och planeras är av stor ekonomisk betydelse och hänger även direkt ihop med anläggningens standard.LCC-analyser resulterar i ett mått på en investerings sammanlagda ekonomiska konsekvenser under dess livstid, inkluderas gör med andra ord bland annat investerings-, drift-, och underhållskostnader.

Barriärkonstruktionernas funktionalitet och säkerhet i framtida slutförvar för använt kärnbränsle ska garanteras i minst 100 000 år. Berget är en förutsättning för full funktion av övriga barriärer och är det yttersta skyddet mellan radioaktivt avfall och människa. Denna studie syftar till att undersöka byggandet av transportTunnlar genom borrning och sprängning med emulsionssprängämnen. Genom styrning och kontroll av utförandet vid borrning, laddning och initiering ska tunneldrivningen optimeras. Fokus ligger på noggrann konturhållning, effektiv indrift utan risk för omskjutningar och kontroll på sprängskadezon.

I denna intervjustudie har utrymning uppåt i höga trappschakt studerats. Syftet har varit att studera vilken lagstiftning och vilka bakomliggande krav som styrt utformningen, huruvida utmattningsproblematiken vid utrymning uppåt analyserats samt klarlägga räddningstjänstens syn på problematiken med utrymning uppåt och insats nedåt.Undermarksanläggningar så som vägTunnlar, tågTunnlar och tunnelbana blir allt vanligare i dagens samhälle och vid en olycka i dessa sker utrymning ibland uppåt i trappschakt. Det finns dock en brist på forskning och utförda studier kring utrymning uppåt och den utmattningsproblematik som kan uppstå. Ett problem för räddningstjänsten då de går ner i dessa trappschakt är att de riskerar att möta de utrymmande och hälsofarliga brandgaser. Detta skapar en farlig miljö vilket försvårar räddningstjänstens insatsförmåga och möjlighet att bistå utrymningen.

 På senare år har samhället ställt allt högre miljökrav, när nya Tunnlar ska anläggas. Ett område där kraven har höjts, är dräneringen av grundvatten på grund av inläckage till tunneln. Detta kan ge upphov till bland annat sinande brunnar, sättningsskador på byggnader samt påverkan på vegetation och naturmiljö. För att minimera problemen genomförs ett omfattande tät­ningsarbete i tunneln. Fullständig täthet uppnås dock sällan.