Konkurrensen mellan kommunerna i Sverige har ökat på grund av den ekonomiska globaliseringen, den informationsteknologiska utvecklingen och till följd av den nationella ekonomiska omstruktureringen. Idag är det inte längre inom industrisamhället som den mesta tillväxt genereras utan kunskapssamhället har fått en allt större betydelse. Luleå kommun är en kommun som antagit en vision för att få till stånd en utveckling och tillväxt. Syftet med uppsatsen är att analysera policyprocessen som ledde fram till att Vision 2010 antogs i Luleå kommun samt diskutera ifall Vision 2010 utifrån trippel helix-teorin kan vara ett medel för att skapa den önskvärda tillväxten? För att kunna besvara syftet i uppsatsen har jag ställt följande frågor: ? Vad bygger visionen på för resonemang? ? Hur har visionen tagits fram? ? Vilka intressenter står bakom framtagandet av visionen? Studien består av två delar: utvecklandet av en teoretisk modell för att kunna analysera och förstå processen samt en analys av policyprocessen kring Vision 2010 i Luleå kommun.

Denna studie undersöker hur antalet konjunktionsfel påverkas av feedback av varierande komplexitet. Ett konjunktionsfel uppstår när en sammansatt händelse A&B bedöms som mer sannolik än någon av de ingående händelserna A eller B. Ett datorbaserat experiment med 45 deltagare fördelade på tre betingelser (Singel, Trippel, Mix) kördes. I en träningsfas bedömde deltagarna utgången på spelkuponger innehållande en fotbollsmatch (Singel), tre fotbollsmatcher (Trippel) eller både en och tre fotbollsmatcher (Mix) och fick feedback på bedömningarna. I en testfas gjorde alla deltagarna bedömningar av sannolikheten för vinst på spelkuponger med en eller tre fotbollsmatcher.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur arbetet går till med Umeå-modellen som läs- och skrivinlärningsmodell samt vad olika lärare anser vara modellens för- och nackdelar.  För att ta reda på olika lärares åsikter om Umeå-modellen intervjuade vi åtta yrkesverksamma lärare varav fyra som arbetar med modellen, fyra som inte arbetar med den samt en läs- och skrivmentor. Vårt resultat visade att de som använder Umeå-modellen arbetar noggrant efter den och ser många fördelar med modellen. De som däremot inte använder Umeå-modellen har svårare att se fördelar med modellen och använder sig i stället av delar av olika ljudenliga läs- och skrivinlärningsmodeller. Nackdelar som framkom var att Umeå-modellen är för strikt, det krävs gedigen utbildning samt att det saknas läromedel.  .

För att prissätta optioner är val av modell en viktig fråga. I denna kandidatuppsatsbeskrivs både Black & Scholes modell och SABR-modellen. Förstnämnda modell ärenklare än SABR-modellen men bygger på antaganden som inte stämmer överens medverkligheten. Den ger heller inte någon explicit formel för den implicita volatilitetenoch predikterar inte heller på ett korrekt sätt fenomenet volatility smile vilketobserveras på marknaden.Syftet med uppsatsen är att utvärdera prestandan hos SABR-modellen ochanvändarvänligheten, samt att undersöka lite av teorin bakom modellen och vissa avdess egenskaper. Till grund för beräkningarna ligger datamaterial hämtat från NasdaqOMX Nordic.Enligt mina beräkningar är resultatet att SABR-modellen endast presterar marginelltbättre än Black & Scholes-modellen.

Målet med detta examensarbete har varit att undersöka möjligheten att visa larmstatus från en byggnad på en tredimensionell VRML-modell. Modellen skall kunna visa status baserat på händelser från larmsystemet och erbjuda viss interaktion på objekt i modellen. Resultatet som jag uppnått är ett Javafönster i vilket en tredimensionell VRML-modell är presenterad. För att presentera modellen används en VRML-tolk till att ladda in modellen. Java 3D används sedan för att presentera modellen för användaren.

Uppsatsen behandlar EVA, Economic Value Added, i svenska företag. Vi vill med uppsatsen försöka förklara varför företag väljer att implementera EVA-modellen trots all kritik som riktats mot den. EVA-modellen är framtagen av konsultfirman Stern Stewart & Co. De marknadsför modellen över hela världen. EVA-modellen erbjuder ett alternativ till de traditionella nyckeltalen i ekonomistyrningen.

Syftet med vår uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som är idébärarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmässiga placering belyses.Då undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som används för att kartlägga spridningen av modellen i kommunerna är NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkätundersökning, och vår målpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen blev 68%.Empirin analyserades med hjälp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivå på 5%. Vårt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invånarantal.

Arbete studerar den nederländska didaktikmodellen som används på Technisch College Velsen-modellen. Studien gjordes för att undersöka om didaktikmodellen går att förankra i de svenska styrdokumenten och en analys har gjorts om TCV-modellen är tillämpningsbar i den svenska skolan. Under fem veckor har TCV-modellen studerats på plats i Nederländerna. Studien genomfördes genom att skribenten använde sig av observation samt arbetade inom skolans normala lärarkår. I Sverige intervjuades tre lärare på en högstadieskola för att analysera om TCV-modellen passar in i den praktiska dagliga undervisningsdidaktiken.

Det stora behovet av att kunna prognostisera och beskriva framtida dödligheter på ett bra sätt och svårigheten i detta har lett till att många olika modeller tagits fram. En av dessa modeller är den s.k. CBD modellen. I detta arbete så har denna kalibrerats efter svensk dödlighetsdata och dess lämplighet att användas har undersökts. Inga större problem med modellen fanns, förutom att den inte var så lämplig för de allra äldsta individerna (över 95 år).

Det här är en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som är professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par års tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har själv undervisats i formen och tycker det är ett bra sätt att tillgodogöra sig kunskap på.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modellen också passar för att beskriva vad som händer i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jämför jag modellen med två andra dialogmodeller för att sätta fingret på vad som skiljer dem åt och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med på området.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. Däremot försöker jag utifrån min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svårt att använda sig av i ett konkret fall.

This work is meant to contribute to the research of adaptation studies by focusing on a special case: the transformation of a fictional diary into a movie. In order to sustain the form of the literary source the adaptation to movie requires certain strategies. Först of all, the diary genre is characterized by a one-dimensional narration. Second, diaries only supply a few written dialogues, hence this "void" has to be compensated and filled by media specific measures. Third, the investigated diary is a story of individualization and emancipation of a single woman.

Allt sedan datorer började användas som en resurs i företag har mindre företag sett de höga kostnaderna dessa fört med sig. I slutet av 1990-talet skapas en modell som möjliggör att hyra program från en Application Service Provider, ASP. Med ASP-modellen följer ett flertal förväntningar och fördelar om vad modellen kan tillföra i framförallt mindre företag. De ska till exempel till lägre kostnader få tillgång till program som kan öka deras konkurrensförmåga. Denna rapports fråga är om modellen lever upp till dessa förväntningar hos kunderna.Vid intervjuer som genomfördes med fem olika företag framkom bland annat att ASP-modellen kan möjliggöra ett minskat behov av egen IT-personal och att internt kunna ge användarsupport.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva om omvårdnads- dokumentation, enligt VIPS-modellen, underlättar, kvalitetssäkrar och stödjer sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det ska även belysa om sjuksköterskan har tillräklig kunskap om dokumentation enligt VIPS-modellen. En kritisk granskning av elva vetenskapliga artiklar resulterade i sju kategorier. Resultatet visar att sjuksköterskan anser att patientsäkerheten ökar, att VIPS-modellen kan bidra till tidsbesparing och underlättar för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet. Även andra yrkeskategorier kan dra nytta av sjuksköterskans dokumentation.

Att arbeta sjukdomsförebyggande genom livsstilsförändringar är en viktig del av distriktssköterskans ansvarsområde. MI-modellen används som ett verktyg för att motivera patienten till livsstilsförändring vid ohälsosam livsstil. Sextio procent av distriktssköterskor innehar den grundläggande kompetensen om MI-modellen men endast 26 % av dem får möjligheten till regelbunden träning och repetition av modellen.Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt MI- modellen vid livsstilsförändringar, samt deras erfarenheter av fortbildning och repetition av modellen.En kvalitativ metod användes och åtta semistrukturerade telefonintervjuer utfördes med distriktssköterskor i södra Sverige. Vid dataanalysen användes manifest kvalitativ innehållsanalys.Analysen av data resulterade i fem kategorier: Användbar vid livsstilsförändringar, Skapar Empowerment, En svår balansgång för att inte ta över, Bygger på samarbete och motivation, Utveckla och aktualisera sin kunskap. Distriktssköterskorna beskrev modellen som användbar och resultatrik vid livsstilsförändringar.

Den här rapporten är ett resultat av ett examensarbete på 30 högskolepoäng, vid Linköpings Universitet. Rapporten behandlar projektmodeller som kan appliceras på projekt vars syfte är att ta fram informationsmaterial för industriverksamhet. Idén till arbetet väcktes då SSAB beställde en informationsfilm som de skulle kunna använda vid upphandling med nya leverantörer. Filmen skulle belysa hur deras produkter ska hanteras. Filmprojektet var mycket omfattande och för att kunna utföra det med ett tillfredsställande resultat krävdes det att arbetet strukturerades upp ordentligt.