Marksaneringar görs idag i syfte att förhindra spridning av föroreningar till människa och miljö. Den vanligaste metoden för marksaneringar är att massor grävs upp och transporteras iväg för behandling. De flesta saneringar i Sverige görs i torra material såsom jord men även saneringar i sediment och andra blöta material genomförs. Vid sanering i blöta material avvattnas ofta materialet för att minska kostnader i samband med transport och förbränning. Ett material som hög förmåga att binda metalljoner och som dessutom kan hålla kvar mycket vatten är Torv.

Förorenat dagvatten från Stena Gotthards metallåtervinningsanläggning i Eskilstuna har filtrerats genom kolonner innehållande två olika adsorbenter, Torv och furubarksflis. Torv är en organisk jordart som främst används som bränsle och furubarksflis är en biprodukt från skogsindustrin. Båda filtermaterialen är relativt billiga och finns i stora kvantiteter i Sverige. Filtermaterialen har visat sig ha varierande kapacitet att adsorbera metaller i vatten på grund av själva materialet samt vattnets sammansättning. Resultatet från den här studien visar att av de två undersökta filtermaterialen så har furubarksflis störst kapacitet att reducera bly, koppar och zink från det specifika dag vattnet..

Konsumenterna har idag en ökad efterfrågan av kött från välmående grisar. Det har bidragit till att grisproducenterna har ett ökat intresse av att använda strömedel för att få bättre djurvälfärd i produktionen. Syftet med detta arbete är att ta reda på vilken inverkan halm, Torv och spån har på beteende- och produktionsmått. Exempel på normala beteenden hos grisar är sitta, ligga, bygga bo och födosök. Exempel på onormala beteende är bitning, såsom öronbitning och svansbitning.

Filtermaterial av 75 % Torv och 25 % kolaska har använts under 2 respektive 4 år för rening av avloppsvatten från två biltvättar. Jämförelse med Kristianstads kommuns riktvärden för avloppsvatten från fordonstvättar visar att filtren fungerat. För avfallsklassning krävs kunskap om innehåll av miljöfarliga ämnen i produkter som använts i tvätthallarna. I brist på kunskap om innehåll av ej analyserade miljöfarliga ämnen i filtren anses förbränning vara ett bra omhändertagande ur miljösynpunkt, då energi och aska återvinns..

Kiruna Värmeverk AB producerar el och fjärrvärme till Kiruna tätort. Rökgasreningen i verket ger upphov till tungmetallförorenat kondensatvatten. Kondensatvattnet filtreras genom ett sandfilter före utsläpp till recipienten Luossajoki. Länsstyrelsen i Norrbotten har i villkoren för gällande tillstånd ålagt Kiruna Värmeverk AB att vidta åtgärder för att sänka föroreningshalterna i det renade kondensatvattnet. Den potentiella sorptionen av tungmetaller till filtersand, masugnsslagg, Torv och järnoxidtäckt olivinsand har utvärderats, i syfte att bedöma om materialen kan användas som filtermaterial.

Gällivare kommun deponerar hushålls- och industriavfall på Kavaheden, 4 km NO om Gällivare samhälle. Lakvattnet från deponin insamlas i en lakvattendamm för luftning och fällning av föroreningar. Behandlat lakvatten leds därefter ut till en närliggande våtmark där fastläggning av olika ämnen kan ske. Gällivare kommun, Tekniska kontoret, önskade undersöka adsorptionskapaciteten i Torven av metaller från det behandlade lakvattnet. Våtmarken har också undersökts om den har kapacitet att adsorbera föroreningar när det tillkommer lakvatten ifrån ytterligare en deponi.

Torv är en jordart som ur geoteknisk synpunkt är besvärlig att grundlägga konstruktioner på. I Sverige har industrialiseringen gett ökade krav på allt snabbare transporter. Detta i förlängningen har medfört nydragning av vägar och järnvägar till att gå raka vägen över marker med dålig bärighet. Detta har medfört en utveckling av tekniska lösningar för att klara de krav i bärighet som funnits. Väg 1082, Björna – Långviksmon går i sin sträckning genom tre stycken Torvmyrar.

I Sverige finns totalt ca 10 miljoner hektar våtmark och av dessa är ca 6.3 miljoner hektar Torvmark med ett djup på mer än 30 cm. På ca 0.2 % av denna yta bedrivs Torvbrytning inom landet. Torvbrytning har sedan 1970-talet ökat eftersom behov av andra alternativ för energiändamål behövdes än det allsidiga nyttjandet av olja. Vid exploatering av Torv sker miljöpåverkan på olika sätt. Torvmarkernas egenskaper förändras och landskapet förändras drastiskt Tvärån och Sandsjärv är byar som ligger invid Anttjärnmyren, en Torvproducerande myr i Överkalix kommun, Norrbottens län.

Inlandsbanan AB (IBAB) har påbörjat ett projekt för att öka STAX (Största Tillåtna Axellast) på Inlandsbanan. Man vill öka axellasten på befintliga spår genom att använda en ny typ av vagn med mjuka axlar. Den nya vagnen ökar nettolasten utan att öka linjelasten, som används vid dimensionering av banunderbyggnad. Projektet heter HAPS (Högre Axellast På Spikspår) och detta examensarbete är det första steget i den geotekniska undersökningen. Undersökningen är utförd på sträckan Arvidsjaur ? Slagnäs.

Detta examensarbete har resulterat i en 3-D modell av en modifierad Torvprocessor för upptagning av ministyckeTorv. MinistyckeTorv är ett nytt koncept utvecklat av Lansåns Svets & Konstruktion AB tillsammans med KEEK Biobränslen AB. Konceptet bygger på samma teknik som vid produktion av styckeTorv men där Torven bearbetas ytterligare för att kunna minska diametern till under 20 mm. StyckeTorv och ministyckeTorv används som bränsle vid värmeverk och värmecentraler. Företagen Lansåns Svets & Konstruktion AB och KEEK Biobränslen AB har utformat en Torvprocessor under de senaste 15 åren och detta examensarbete har gått ut på att genom studier av den nuvarande konstruktionen ta fram ett konceptförslag som tar tillvara på de funktioner som fungerar bra och rättar till andra som fortfarande kan förbättras.

Lakvatten har varierande föroreningsgrad och karaktär. Det bildas då regnvatten perkolerar igenom en deponi. I en deponiverksamhet är lakvattnet den huvudsakliga påverkan på den omgivande miljön. För att begränsa föroreningshalten i naturen behöver lakvattnet samlas upp och omhändertas. Olika tekniker har utvecklats för att rena lakvatten lokalt.

This report is about a couple of specially chosen peatlands in eastern Uppland, Sweden. It concerns their development between the year 1922 and 2012. The historic fact originates from a large investigation of peatlands in the south of Sweden made by the Swedish Geological Survey, SGU, in the 1920?s. To be able to choose peatlands an analysis in GIS were made, in which we were able to find locations good enough for our field investigation. During the field investigation we bore to find nice peat cores that later went through several analyses in a lab.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, företagsekonomi, EKL 361, VT 2007Författare: Maria Karlsson, Sofia Lanebäck och Fatima SalehHandledare: Helena Forslund och Leif EnarssonTitel: Biomal konceptet - En Livscykelanalys över hur animaliska biprodukter hanterasBakgrund: Det har länge varit ett problem att göra sig av med animaliska biprodukter och volymerna har även ökat sedan nytt EU-direktiv från 2005 förbjöd deponering av organiskt avfall. Biomal produceras genom att animaliska biprodukter krossas och mals ner till en köttmassa.En Livscykelanalys är en metod som belyser miljöpåverkan från en process, produkt eller aktivitet genom att påvisa och kvantifiera användning av energi och material och miljöutsläpp.Syfte: Beskriva hur Biomalkonceptet ser ut idag genom att göra en LCA (Livscykelanalys).Metod: Vår uppsats är en fallstudie på Biomalkonceptet. Vi har en positivistisk grundinställning då vårt mål har varit att undersöka processerna på ett så objektivt sätt som möjligt. Vi använder oss av både kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Våra primärdata fick vi genom intervjuer och observationer och våra sekundärdata fick vi genom litteraturstudier och material tillhandahållet från intervjuobjekten.Slutsatser: Biomals produktionsprocess är en sluten process som orsakar minst miljöbelastningar.

Jämtkraft AB är ett kommunalägt företag som bland annat levererar el och fjärrvärme till Östersund stad. Kraftvärmeanläggningen i Lugnvik består av 3 pannor, panna 1 och 2 är äldre hetvattenpannor som eldas med biobränslen och Torv, de används mestadels vid kallt väder och under sommaren. I kraftvärmeverket som kallas panna 3 eldas en blandning av biobränsle, returträ och Torv. Panna 3 är en cirkulerande fluidiserande bädd (CFB) på 125 MW där 45 MW är elproduktion. Torv sameldas ofta med biobränsle eftersom det minskar risken för olika driftsproblem i pannan.

På grund av de blöta höstarna de senaste åren har priset på halm stigit. Intresset har därmed ökat för att börja odla och använda energigräset rörflen som alternativt strömedel. Rörflen slås sent på hösten eller tidigt på våren för att sedan balas i slutet på april, eller i början på maj. Praktiska erfarenheter tyder på att rörflenets ströegenskaper är likvärdiga med halmens men inga vetenskapliga studier har hittats på exempelvis uppsugningsförmåga eller dammförekomst. Tidigare erfarenheter har också visat att spridning av gödsel med inblandning av rörflen orsakat oönskad rörflenstillväxt i spannmålsfält. Syftet med studien var att ta reda på mer fakta om rörflenets ströegenskaper.