Avvattning av torv i samband med marksanering
Marksaneringar görs idag i syfte att förhindra spridning av föroreningar
till människa och miljö. Den vanligaste metoden för marksaneringar är att
massor grävs upp och transporteras iväg för behandling. De flesta
saneringar i Sverige görs i torra material såsom jord men även saneringar i
sediment och andra blöta material genomförs. Vid sanering i blöta material
avvattnas ofta materialet för att minska kostnader i samband med transport
och förbränning.
Ett material som hög förmåga att binda metalljoner och som dessutom kan
hålla kvar mycket vatten är torv. Sanering av förorenad torv kräver därav
någon form av avvattning. I denna rapport har olika avvattningstekniker för
förorenad torv studerats. Studierna har utförts som litteraturstudier och
som laborationer på laboratorium och i fullskala i fält.
De metoder som används inom torvindustrin för avvattning av torv är svåra
att tillämpa i samband med sanering av förorenad torv och alternativa
tekniker behöver därför tillämpas. Några alternativa avvattningstekniker
för torv som studerats är soltorkning och torkning med hjälp av fläktar och
värmeslingor. Avvattningsförsök har gjorts på soltorkning av torv.
Resultat från försöken visar att torvens goda förmåga att binda vatten gör
materialet svårtorkat. Soltorkning är en metod vars torkresultat främst
beror av vädret. De fullskaliga avvattningsförsök som gjordes under maj och
juni resulterade som bäst i en sänkning av fukthalten från 85% till 73%
vilket motsvarar en viktreduktion på 44%.
Vilken torkmetod som är mest lämplig att använda vid sanering av torv beror
bland annat av transporter, torvvolymer, fukthalt, innehåll av
mineralpartiklar m.m. Samma metod är inte alltid den mest lämpade att
använda och en bedömning utifrån varje saneringsprojekt är därför
nödvändig.