Ny returträeldad värmeanläggning hos Jämtkraft
Jämtkraft AB är ett kommunalägt företag som bland annat levererar el och fjärrvärme till Östersund stad. Kraftvärmeanläggningen i Lugnvik består av 3 pannor, panna 1 och 2 är äldre hetvattenpannor som eldas med biobränslen och torv, de används mestadels vid kallt väder och under sommaren. I kraftvärmeverket som kallas panna 3 eldas en blandning av biobränsle, returträ och torv. Panna 3 är en cirkulerande fluidiserande bädd (CFB) på 125 MW där 45 MW är elproduktion. Torv sameldas ofta med biobränsle eftersom det minskar risken för olika driftsproblem i pannan. Jämtkraft eldar idag endast en liten andel returträ i sin bränslemix i kraftvärmeverket. De vill på sikt öka användandet av returträ i anläggningarna och vill därför undersöka om det är möjligt att uppföra en separat anläggning för förbränning av returträ i Östersund. Jämtkraft har även vissa problem med överföringen av värme till några olika stadsdelar vid kall väderlek och topplastproduktion. Det är därför av intresse att undersöka möjligheten att placera ut den nya anläggningen i staden och därigenom undvika att behöva förstärka fjärrvärmenätet om pannan placeras i Lugnvik. En ny panna kan även överta produktion från de äldsta fastbränslepannorna och minska oljeanvändandet i fjärrvärmeproduktionen. Införandet av en ny panna i det befintliga anläggningsnätet gör dock att användandet av det befintliga kraftvärmeverket minskar. Syftet med detta projekt var därför att undersöka om det är idag är ekonomiskt fördelaktigt att uppföra en separat anläggning för returträ i Östersund samt föreslå en placering av anläggningen i staden. Till att börja med undersöktes bränslet returträ, dess marknad och de regler som finns kring förbränning av returträ samt några tänkbara sameldningsbränslen och deras egenskaper genom en litteraturstudie. I litteraturstudien undersöktes även de olika driftsproblem som ofta uppstår vid förbränning av returträ samt anledningarna till att dessa uppstår. Ett förslag på en bränslemix som kan minska de problem som förväntas uppstå med returträ togs fram genom teoretiska beräkningar och undersökningar. En produktionsbudgetmall togs fram för att beräkna anläggningarnas produktion och ekonomiska potential. Därefter gjordes investeringskalkyler och LCC-kalkyler för de olika alternativen och med de bränslemixar som ansågs vara intressanta. Jämtkrafts drift av anläggningarna i Östersundsnätet undersöktes genom intervjuer och studiebesök. Intervjuer gjordes även med driftpersonal vid olika anläggningar som förbränner returträ och med konstruktörer och säljare hos några panntillverkare. Därefter togs prisuppgifter in från några olika panntillverkare. Resultaten visar att det utifrån givna förutsättningar är svårt att uppföra en ny anläggning i ett befintligt fjärrvärmenät där de nuvarande anläggningarna fungerar bra och inget ökat värmebehov finns. Den minskade produktionskostnaden blir för liten och investeringskostnaden för stor. Returträ bör sameldas med ett svavelrikt bränsle eller tillföras svavel genom svaveltillsats med bränslet eller i pannan för att minska driftsproblem. Pannan bör konstrueras för förbränning av besvärliga bränslen och en bubblande fluidbädd anses vara ett bra val i storleksklassen 30 -40 MW. Det visade sig vara billigare att placera anläggningen i Torvalla än i Lugnvik men totalt sett är det i dagsläget en förlustaffär att uppföra en anläggning av denna typ.