Laboratorieundersökning av filtermaterial för lakvattenbehandling - karakterisering och reningseffektivitet
Lakvatten har varierande föroreningsgrad och karaktär. Det bildas då regnvatten perkolerar igenom en deponi. I en deponiverksamhet är lakvattnet den huvudsakliga påverkan på den omgivande miljön. För att begränsa föroreningshalten i naturen behöver lakvattnet samlas upp och omhändertas. Olika tekniker har utvecklats för att rena lakvatten lokalt. En teknik är att använda ett naturligt material som torv för att i första hand reducera mängden metaller och organiska föreningar. Vid Stena Metall AB:s anläggning i Halmstad sker rening av vattnet i den lokala reningsanläggningen. Reningen består av luftning och sedimentering samt ett biofilter bestående av aska och torv (SB).I detta examensarbete har urlakning av ett antal olika filtermaterial gjorts genom att skaka materialen i 24 h. Även en reningseffektivitetsstudie av filtermaterialet SB har gjorts. Filtermaterialet används i dag som en biobädd och fungerar som det sista reningssteget utav lakvattnet på Stena Metall AB:s anläggning i Halmstad. I urlakningsstudien skakades varje filtermaterial i 24 h med kranvatten. Några gränsvärden för lakvatten finns inte i dag. ?Ny föreskrift om deponering och mottagande av avfall vid deponier? träde i kraft 2005. Föreskriftens gränsvärden för icke-farligt avfall har används som jämförvärden i denna studie. Resultatet visar att det är en stor skillnad på de olika materialens urlakning. I urlakningen är det endast Bark och Metallbark som överskrider DOC-värdet.Reningseffektivitetsstudien utfördes genom att skaka SB med fem olika koncentrationer av koppar-, fenol- och PCB-lösningar. Fenol- och PCB-analyser ryms inte inom detta arbete utan presenteras i ett annat arbete inom projektgruppen. I studien har lakvatten och kranvatten med de fem olika koncentrationer använts parallellt och därefter jämförts mot varandra. Materialet har skakats i 24 h. Resultatet visar en god reducering av koppar i både kran och lakvatten. Det sker en reducering av ammoniumkväve i lakvattnet medan det ökar i kranvattnet.