Detta examensarbete behandlar hur individers mål, ståndpunkter och attityder kring ett föremål kan användas i föremålets design för att individerna lättare skall kunna identifiera sig med föremålet ifråga samt betrakta det som eget och/eller vänligt sinnat. Denna metod för design av föremål testades genom design och modellering av ett Stridsfordon, vilket sedan utvärderades i en enkätundersökning tillsammans med ett redan existerande västerländskt Stridsfordon. Syftet med undersökningen var att undersöka vilket av Stridsfordonen som målgruppen ansåg vara lättast att identifiera sig med/framstod mest som egen.Undersökningen visade att Stridsfordonet som designats med tanke på målgruppens  mål, ståndpunkter och attityder också i större utsträckning upplevdes  som vänligt sinnat/egen..

Den svenska Försvarsmakten har under en smärtsam process genomgått en reform från det gamla invasionsförsvaret till det nya insatsförsvaret. Det har i sin tur påverkat var och när uppgifter skall lösas, den mentala förberedelsen syftar inte längre till att enbart försvara rikets gränser. Svenskatrupper finns idag på ett flertal platser världen men jag vill belysa insatsen i Afghanistan. Den svensk/finska kontingenten har förstärkts med Stridsfordon 9040, ett system konstruerat för ett subarktiskt klimat. Denna uppsats vill bidra med en uppfattning om Stridsfordon 90 är lämpad att lösa uppgifter i Afghanistan och i förlängningen ge ett underlag för en diskussion om det är rätt att systemet finns i insatsområdet.

Stridsfordon 90 togs fram för att möta en reguljär motståndare på vårt eget territorium. Dagens krav och förutsättningar är annorlunda då striden främst genomförs i konfliktzoner utomlands, men även på vårt eget territorium. Motståndaren vi möter nyttjar andra metoder för att genomföra sin strid och agerar på ett annorlunda sätt än vad vi är övade vid.Syftet med arbetet är att undersöka hur ett förband med Stridsfordon 90 lämpar sig i strid på dagens stridsfält mot en irreguljär motståndare. För att ta reda på detta så beskriver jag fjärde generationens krigföring och Stridsfordon9040Cför att sedan kunna analysera och jämföra den taktiska nivån utifrån de grundläggande förmågorna.Användningen av strf 90 och mekskytteplutonens taktik mot en 4GW motståndare är lämpliga att användaapligt på den taktiska nivån. Mekskytteplutonens taktik är flexibel och sätter få begränsningar mot taktiken hos en anfallande 4GW motståndare..

Förhållandet mellan teknik och taktik är svårt att fastställa. Klart är dock att de påverkar varandra.Uppsatsen syftar till att pröva Öhrns teori om förhållandet mellan ny teknik och taktikutvecklingen, som består av tre slutsatser som skall uppfyllas för att gynnsamma förutsättningar för taktikutveckling ska äga rum. Prövandet genomfördes genom att ställa teorin mot införandet av Stridsfordon 90 i svenska armén som slutfördes under 1990-talet. Genom att skapa hypoteser baserat på Öhrns teori har Stridsfordonets roll som tekniksystem på kompani- och bataljonsnivå i svenska armén undersökts.Studien resulterade i att Öhrns teori i hög grad var tillämpbar på det valda markfallet. Stridsfordon 90 kunde konstateras vara ett för kompaniet större tekniksystem och hade en taktik som anpassats för sina speciella förmågor, kombinerat med att organisationen, Försvarsmakten, hade förutsättningar att genomföra en medveten taktikutveckling.

För att mycket snabbt kunna komma på plats vid en kris, har Europa inom ramen för EU börjat upprättasnabbinsatsstyrkor, såkallade EU Battle Groups. En EU Battle Group kommer att ha en mycket kort tid på sig frånbeslut till insats. I samband med att Sverige engagerat sig i EU militära samarbete tog Sverige huvudansvaret för enav de Battle Groups som skall upprättas, den såkallade Nordic Battle Group. Sverige har vid tidigare insatser visatatt det är mycket svårt att snabbt få förband på plats i ett insatsområde. Materielen är ofta det som varitgränssättande för när förbandet skall bli operativt vid en insats.Uppsatsens syfte är att ge ett svar på hur Stridsfordon till svenska snabbinsatsförband som står i beredskap börförvaras för att skapa de bästa förutsättningarna vid en insats.Metoden för uppsatsen är ett antal frågeställningar, där svar söks genom en fallstudie med två olikaförvaringsprinciper.

Adaptivt kamouflage är en signaturanpassningsteknik som ger Stridsfordon förmågan att anpassa sin värmesignatur utefter omgivningen eller imitera andra objekts signatur, i syfte att undgå upptäckt eller identifiering.I denna studie genomförs en analys om vilka folkrättsliga problem som kan uppstå vid användandet av adaptivt kamouflage.Studiens resultat visar att de folkrättsliga problem som kan uppstå vid användningen av adaptivt kamouflage är distinktionsproblem, då tekniken möjliggör för Stridsfordon att imitera signaturen av civila personbilar. Denna användning av adaptivt kamouflage kan anses som brott mot distinktionsprincipen..

Den mekaniserade bataljonens främsta sensor att samla in underlag till underrättelsesektionen är spaningsplutonen. Spaningsplutonen på mekbataljon har bytt organisation över åren och gått från att vara ett terrängbils eller bandvagnsburet förband till sin nuvarande form med Stridsfordon 90. Men har förbandet använts på rätt sätt sedan det tillfördes Stridsfordon? Hur bör framtidens chefer nyttja plutonen för att maximera effekten?Arbetet baseras på de reglementen som finns idag samt intervjuer med personal tillhörande spaningsplutonerna och bataljonsstaber. Utöver det kommer en jämförelse med US Army Armored Cavalry göras..

Under hösten 2010 gjorde Jonas Lind sitt examensarbete på BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik. Hägglunds tillverkar och har tillverkat ett flertal olika banddrivna Stridsfordon och en av dem är den norska varianten av Stridsfordon 90, CV9030N. Genom den ständiga utvecklingen av dagens avancerade krigsföring blir gårdagens teknologi snabbt omodern. Detta sker snabbast inom IT-sektorn, så som mjukvara, elektronikkomponenter och kommunikationsmetoder. Då priset på ett nyutvecklat Stridsfordon är så pass högt är det ekonomiskt hållbart att uppgradera de gamla och omoderna vagnarna.

Due to the new demands put upon combat vehicles of today the development quickly strives for-ward. With developers and experts across the globe working to meet the needs of tomorrows armies. The question we ask ourselves is what will be the characteristics of these vehicles. In order to be able to categorize combat vehicle and analyze its characteristics we use the principles of war. Based on J.F.C Fullers theory from the early 19 hundreds that anything can be analysed using these principles, through a modern interpretation of the Swedish army, we can categorise the present and future abilities of combat vehicles.

En prototyp till en förarstol för det militära fordonet SEP har tagits fram av tidigare anställda på BAE Systems Hägglunds AB i Örnsköldsvik. Stolen måste uppfylla en omfattande mängd krav då den är tänkt att användas i ett Stridsfordon, och av personer av varierande storlek. Den nuvarande prototypen för stolen anses dock vara för dyr och det har dessutom framkommit en del klagomål på konstruktionen. Stolen måste därför göras om så den blir både billigare och bättre. Genom att ta del av tidigare genomförda tester på BAE Systems, samt genom att göra nya tester upptäcktes det dels vad som var dåligt och därmed behövde göras om, och dels vad som var bra och kunde tänkas behållas.

Under vintern 2004/2005 utförde Daniel Eriksson och Lars Jonsson detta examensarbete vid Land Systems Hägglunds (LSH) i Örnsköldsvik. LSH tillverkar markgående militära fordon, till exempel Stridsfordon 90. CV90 har två band, vardera med nio hjul. Hjulet längst fram drivs av motorn och det längst bak sträcker, med hydraulik, bandet till rätt nivå. De övriga sju hjulen sitter fästa i fordonskroppen via pendlande armar.

Test har utförts för att jämföra två huvudburna displayer (HMD), Penny Interactive Glasses och Sony Glastron, med traditionella displaymetoder för att presentera information i Stridsfordon. Testen innehöll ett antal scenarion kring två olika aktiviteter. Testen har utförts i en simulerad miljö bestående av ett antal datorer, en mock-up av ett fordon och en projektor. Testresultat har utvärderas med Nasa TLX, vilket är ett program för uppskattning av arbetsbörda. Enkla test utfördes för att se hur ljusnivån påverkade användandet av HMD utomhus och om enkla filterlösningar var tillräckliga för att lösa problemen. Fokus i testen låg på en HMD från Penny som hade några intressanta hands-free lösningar för att styra applikationer. En bedömning gjordes av hur väl dessa lösningar fungerade och vad, om något, som behövde förbättras för att detta skulle vara praktiskt användbart. Förutom att göra en bedömning av om HMD:er är en lösning som faktiskt underlättar arbetet i ett Stridsfordon har vi också försökt komma fram till några förslag på hur de skulle kunna förbättras inom områden så som passform och användarvänlighet. Vi kom fram till att HMD-lösningar potentiellt kan fungera bättre än nuvarande lösningar om de används på rätt sätt.

När problem med materielsystem upptäcks efter att de har levererats till Försvarsmakten så är detden vidmakthållande organisationen som tar hand om det. Den arbetar för att det aktuella problemetåtgärdas och även förebygger liknande problem. Många instanser runt om i Försvarsmakten är inblandadei arbetet; ibland kan samordning och kommunikation vara ett problem för verksamheten.Uppsatsen undersöker hur ett datorbaserat samarbetssystem kan bidra till att förbättra den vidmakthållandeprocessen inom Försvarsmakten.Undersökningen visar att ett datorbaserat samarbetssystem kan underlätta arbetet för en idag redanfungerande vidmakthållandeorganisation..

Mellan år 1987 och 2000 fanns ett beväpnat helikopterförband inom arméflyget. Dessa två pansarvärnshelikopterkompanier användes för att bekämpa Stridsfordon. Efter nedläggningen har Sverige inte haft en helikopter med beväpning för annat än egenskydd.Uppsatsen syftar till att utifrån William S. Linds teori om manöverkrigföring utvärdera om pansarvärnshelikopterkompanierna framgångsrikt bidrog till att besegra motståndaren.Det framkommer att pansarvärnshelikopterkompaniernas taktik väl stämmer överrens med Linds teori vilket pekar på att bestyckade helikoptrar är ett mycket användbart instrument inom manöverkrigföringen.  .

Dieselmotorn har varit, och är fortfarande, den vanligaste motortypen för tungamilitära fordon, däribland Stridsfordon 90 [CV 90). Detta beror på att dieselmotorn ären allmänt välanvänd, välbeprövad och pålitlig motor med relativt lågbränsleförbrukning och hög verkningsgrad. Eftersom diesel framställs ur råolja som ärett fossilt bränsle så är det nödvändigt att inom en viss framtid ersätta dieselmotornmed en annan motortyp eller ett annat bränsle. Denna rapport är en sammanställningav en studie som gjorts med avseende på dessa faktorer. Olika alternativ har studeratshuruvida de är lämpliga som framtida ersättare för dagens dieselmotor.