Petro-electric IFVs (Infantry fighting vehicles) or hybrid-IFV?s are not a new phenomenon. During the 1900?s Germany as well as the U.S both tested vehicles constructed with hybrid technology. In spite of several identified advantages, no serving hybrid-IFV exists today.

Stridsvagnars nyttjande i djungel diskuteras inte flitigt i Sverige, och detta faller sig naturligt då vårt land inte har någon djungel och/eller regnskog.Dock så har vi skickat Stridsfordon och pansarbilar till nationer som hade djungelterräng, och det kan inte uteslutas att stridsvagnar en dag skickas till nämnda terräng.Syftet med uppsatsen är att ta reda på om stridsvagnar är lämpliga i djungelkrigföring, samt ta reda på vilka styrkor och svagheter de har däri.Stridsvagnens förmåga att verka i djungeln analyseras utifrån tre av de grundläggande förmågorna: verkan, rörlighet samt skydd.Dessa behandlas först enskilt för att påvisa styrkor och svagheter som stridsvagnar och enskilda system har i tät skogsvegetation.Slutligen analyseras de tillsammans med händelser från tidigare konflikter, främst andra världskriget och Vietnamkriget, för att få ett resultat som behandlar moderna fordon.Resultatet som utmärkte sig under uppsatsen var att stridsvagnen som system fungerade, samt att resultatet som en stridsvagnsenhet endast är om högre chef kan nyttja den på rätt sätt..

Detta examensarbete var ett utav två som ingick i ett projekt där en enhet för vibrationsmätning togs fram. Examensarbetet utfördes hos Land Systems Hägglunds och syftet med enheten var att kunna bedöma servicebehov av Stridsfordon, utifrån uppmätt påverkan av vibrationer. Enheten skulle vara liten och billig för att kunna monteras i alla fordon och lagra information om hur stora påfrestningar fordonen utsätts för. Som bas för enheten valdes en digital signalprocessor. Tre accelerometrar mäter vibrationerna i x-, y-, och z-led.

Detta examensarbete utfördes på BAE Systems Hägglunds AB, som utvecklar och tillverkar Stridsfordon. Målsättningen med projektet var att minska värmeavgivningen i höger bandhylla på produktserien CV90. Det förutsatte lösningar för både isolering och öka luftgenomströmningen i bandhyllan. Resultatet består av konceptlösningar för de givna problemen utan fokus på detaljutveckling.Inledningsvis skedde en förstudie som innebar insamling av data och information. Sedan definierades kravspecifikation och målsättning, utifrån detta gjordes en analys för att identifiera problemen med den nuvarande utformningen.

Alvis Hägglunds är ett av Sveriges största företag som idag tillverkar Stridsfordon och bandvagnar. Företaget är världsledande inom området och expanderar hela tiden, och därmed har de behov av att anställa mer personal. Lokalerna i Gullänget räcker inte längre till, och på grund av den snabba expansionen så har man tvingats hyra lokaler ett par kilometer därifrån. För att uppehålla kommunikationen och samhörighetskänslan har man valt att använda sig av distribuerad teknik. Uppgiften bestod i att ta fram en flexibel och anpassningsbar studio som kan användas till allt från distribuerat ingenjörsarbete till lokala möten.

Under våren 2005 utförde Johan Öberg och Henrik Rautio Berguv sitt examensarbete vid Land Systems Hägglunds (LSH) i Örnsköldsvik. LSH tillverkar en rad olika banddrivna militära fordon bl. a Stridsfordonet CV90. Det finns flera versioner av CV90, en av dem är CV90 ARV(Armoured recovery vehicle). På den nuvarande versionen av CV90 ARV finns en lyftkran monterad ovanpå vänster bandhylla.

Efter kalla kriget har den generella hotbilden ändrat karaktär. Stater och samarbetsorganisationeragerar olika mot de nya hoten. Avsikten med uppsatsen är att utifrån ett sjömaktsperspektiv undersökaoch diskutera hur utvecklingen av de svenska sjöstridskrafterna, särskilt internationella korvettstyrkan(IKS), förhåller sig till den hotbild och de samarbetsmönster som framträder idag. Följande frågorligger till grund för uppsatsen:1) Hur kan nya typer av hot hanteras inom sjöarenan?2) Vilka nya samarbetsmönster kan urskiljas inom sjöarenan och hur förhåller sig Sverige till dessa?3) I vilken mån är svenska sjöstridskrafter, särskilt korvettstyrkan, användbara i den nuvarandehotmiljön och i förhållande till de nya samarbetsmönster som kan urskiljas?Den teori som används är modellen sjökrigets metoder, som huvudsakligen grundar sig på amiral Alfred T Mahan och Sir Julian Corbetts teorier om hur att vinna krig till sjöss.Metoden är litteraturstudier, som omfattar: nya typer av hot, IKS, NATO operation Active Endeavouroch samarbetsorganisationer.

Detta arbete har försökt besvara hur en animerad film kan förklara tekniskafunktioner i ett Stridsfordon för att underlätta förståelsen för hur fordonstypengenerellt fungerar, hos en allmän svenskspråkig målgrupp med varierandeförkunskaper.Arbete belyser den kritik som finns mot användandet av animation i undervisandesyfte. För att sedan titta på hur den kritiken besvarats av senare forskning, främstinom kognitionsvetenskap, där man diskuterar hur animation kan ha enundervisande funktion.För att finna exempel på hur forskningen kan appliceras på skapandet avanimation i praktiken gjordes analyser av animationer som försöker förklaratekniska funktioner i stridsvagnar. Dessutom har en gestaltning som syftar till attgenerellt förklara en stridsvagn för en allmän svensktalande målgrupp, tagits frami samarbete med Sveriges försvarsfordonsmuseum Arsenalen. Gestaltningenbestår av en fyra och en halv minut lång, animerad film och heter Hur fungerar enstridsvagn?Filmen visades för fem personer som med olika hög förkunskap på områdetstridsvagnar.

Försvarsmakten har under de senaste åren gått igenom radikala förändringar, som fortfarande inte är klara. Samtidigt som fokus ligger på personalförsörjning samt annat så går den teknologiska utvecklingen framåt. Jag vill med denna uppsats belysa vad ett gemensamt geografiskt informationssystem skulle kunna innebära för chefer på en lägre nivå inom mekaniserade bataljoner. Med denna uppsatts vill jag skapa förståelse utav gemensamma geografiska informationssystem och vilka möjligheter de skulle kunna bidra med. I uppsatsen tar jag reda på om systemen skulle kunna underlätta för chefer i sitt ledarskap på slagfälten, likväl vilka effekter det stridstekniskt skulle kunna bidra med.

Stridsfordon 90 är ett militärfordon som BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik har utvecklat och startades att produceras år 1993. Fordonet vidareutvecklas och tillverkas än idag och på grund av ökade krav på skydd och eldkraft har fordonets tjänstevikt ökat kraftigt. Från den första versionen av fordonet, Mark 1 (ca 23 ton) till senaste versionen Mark 3 (ca 35 ton). Den ökade vikten påverkar en rad av olika komponenter i fordonet och dess prestanda men det är framförallt drivlina och fjädringssystem som påverkas mest. Fordonet har i sin drivlina slutväxlar som växlar ned rotationshastigheten från motorns transmission och överför på så vis ett ökat drivmoment ut till drivhjul och band.

Scania utvecklar och tillverkar lastbilar, bussar, industri- och marinmotorer. Största delen av Scania Sverige ligger i Södertälje, där även den mesta utvecklingen av produkterna sker. Företaget är verksamt i ca 100 länder och har 34 000 anställda. Forskning och utveckling består av ca 2 400 anställda. [1]Scania Motormontering Södertälje tillverkar motorer för Scanias europeiska produktion av lastbilar och bussar.

Militärstrategisk doktrin gavs ut 2002 och där kunde man för första gången läsa att Försvarsmaktens agerandeskall utgå från manövertänkande. Ett begrepp som varit känt sedan 1980-talet då bl.a. William S Lindetablerade det i samband med skrivandet av doktriner för amerikanska marinkåren. Här i Sverige har vi använtoch pratat om det sedan 1990-talet, men inte formellt uttryckt oss så i våra reglementen och styrandedokument.Med utgångspunkt från tiden efter andra världskriget och fram till millenniumskiftet gör denna undersökningennedslag vid tre tillfällen under perioden. Dessa nedslag markerar samtliga olika skiften för Försvarsmakten ochArmén.

Land Systems Hägglunds i Örnsköldsvik är en av världens främsta tillverkare av militära bandvagnar och Stridsfordon. De utvecklar förnärvarande ett nytt fordonssystem SEP (Splitterskyddad Enhetsplattform). Tanken är att få ett flexibelt modulsystem där man kan välja mellan en band- eller hjulplattform som sedan kan utrustas med en rad olika utbytbara moduler, för att då kunna ersätta ett flertal olika fordonsvarianter. De prototyper som konstruerats och finns idag drivs av en dieselelektrisk drivlina vilken består av två dieselmotorer med varsin generator som driver hjulen/banden med elmotorer via en gemensam DC-buss. Eftersom den dieselelektriska drivlinan är försenad och ännu inte uppnått till det ställda effekt- och viktkraven så studeras det förnärvarande på ett mekaniskt alternativ med automatlådor, vinkelväxlar och differentialer.

I Sverige pågår en omfattande ominriktning av försvarsmakten. Som en del i denna ominriktning genomförsstudier inom ett flertal områden som syftar till att hitta den utrustning och de förbandsstrukturer som kommeratt uppfylla kraven efter 2010.Denna uppsats vill bidra till dessa studier genom att visa att framtidens stridsfält ställer nya och ökade krav påStridsfordon och dess sensorer.Genom att utgå från en analys av den framtida markstriden identifierar arbetet de förutsättningar och krav sominom sensorområdet kommer att bli dimensionerande. Utifrån dessa identifieras sedan tekniska möjligheter somlöser Stridsfordonets behovet av elektrooptiska utblickar. Möjligheter kopplas sedan till områdena spaning,framföring, skydd samt förmåga till bekämpning. Bekämpningsförmågan avser både den direktriktade elden såväl som externa bekämpningssystem.Uppsatsen visar att multisensorkapacitet i kombination med nätverksbaserat informationsflöde förändrar rollenför Stridsfordonet både på stridsfältet så väl som inom fordonet i sig.

Det har funnits problem med utmattningssprickor hos bränsletankarna på Stridsfordon 90 och de beräkningar som gjorts har inte kunnat förutspå skadorna som uppkommit. Därför hade ett intresse uppkommit för att se hur vätskan påverkar strukturen vid vibrationer. Detta examensarbete har genom experiment försökt skapa en idé om hur strukturen hos en behållare påverkas vid vibrationer när vätska fylls på inuti behållaren. För att få klarhet i detta designades först ett testobjekt i I-deas för att få fram ett antal önskade modformer. Efter tillverkning utfördes prov i provavdelningens vibrationsbänk med olika vätskenivåer.