Djurvälfärd har blivit ett alltmer omdebatterat ämne i samhället och konsumenter intresserar sig allt mer för de villkor djuren föds upp i och hur djuren slaktas. Slakteriet samt transporten dit är för djuren en prövning med många nya intryck varav en del är mycket stressande. Nya artfränder, människor, lukter, ljud och synintryck har stor inverkan på djurens välbefinnande. Tidigare forskning har visat att sättet djuren hanteras på har betydelse för stressnivån hos djuren. Djur som drivs med hjälp av elpåfösare, hårda slag eller som människor skriker åt är mer stressade jämfört med de djur som hanteras lugnt av stallpersonal på Slakterier.

Undersökningar visar att det är mycket problem att tillgodose djurens välfärd vid konventionell slakt gällande transport, uppstallning och hantering (Broom, 1993). Därför är det intressant att ta reda på vilka alternativ det finns till konventionell slakt. Ett exempel är mobila Slakterier. Det här arbetet tar upp dess för- och nackdelar ur djurvälfärdssynpunkt. Det finns idag många rapporter, som tar upp mobil slakt ur en ekonomisk synvinkel (Helgesson & Pettersson 2000) och den praktiska hanteringen (Benfalk et al., 2002) efter avlivningsmomentet men mindre om hur djurens välfärd påverkas. Det finns olika utformningar på mobila Slakterier.

Det finns ett ökat intresse för djurvälfärdsfrågor i samhället, vilket ställer krav på beslutsfattare att ta hänsyn till detta i sina beslut. Riskbedömning är ett verktyg som kan användas för att hjälpa beslutsfattare att sätta upp riktlinjer baserade på vetenskap. Samtidigt med det ökade intresset för djurvälfärd har småskaliga Slakterier blivit alltmer populärt och de senaste åren har flera nya Slakterier startats. Trots det stora intresset för både småskalig slakt och djurvälfärd är forskning utförd inom dessa båda områden mycket begränsad.Syftet med detta projekt var att göra en riskbedömning av djurvälfärd inom småskalig slakt. Projektet skulle beskriva vilka riskfaktorer som djur, vilka slaktas på småskaliga gårdsSlakterier, exponeras för och i vilken utsträckning exponeringen sker.

Skatol och androstenon är två ämnen som lagras i fett hos okastrerade hangrisar. Dessa orsakar en obehaglig odör, galtlukt, när köttet från grisarna hettas upp. I Sverige kastreras därför alla smågaltar några dagar efter födseln. Detta sker rutinmässigt utan bedövning, vilket innebär lidande för ett stort antal djur. Ett alternativ till kastration av kultingarna är att sortera bort slaktkroppar med mycket lukt.

I dagsläget finns det endast ca 30 småskaliga Slakterier i Sverige. Orsaken till utvecklingenmot större och färre Slakterier är minskad lönsamhet i branschen och en hårdnande konkurrensfrån importerat kött.För konsumenten blir det allt viktigare med närproducerat kött, men för uppfödarna är detfortfarande ekonomin och lönsamheten som är det viktiga. Närheten till slakteri ellerkonsument kommer i andra hand.Föremålet för vår studie är Gunnarsbo Gård i Svenljunga som ägs av Lollo Alling. GunnarsboGård har i dagsläget inget slakteri, men planerar en småskalig slakteriverksamhet. Enligtplanen ska uppfödare kunna hyra lokalerna och själva sköta slakt, styckning ochvidareförädling, eller hyra in professionella slaktare, styckare och charkuterister.Syftet med denna uppsats är att klargöra vilket av tre alternativ som är mest lönsamt: 1) attuppfödaren säljer djuren direkt till ett storskaligt slakteri, 2) att uppfödaren hyr lokaler avGunnarsbo Gård.

Djurvälfärd vid tidpunkten för slakt är en fråga som engagerar allmänheten. De flesta nötkreatur i Sverige bedövas med bultpistol inför slakt, med syftet att befrias från onödigt lidande. Undersökningar visar dock att bedövningskvaliteten i många fall inte är tillräckligt hög efter skottet. Den här litteraturstudien syftar till att undersöka hur en god bedövningskvalitet säkrast kan uppnås vid bultbedövning, det vill säga vilka vapen, vilken träffpunkt och vilken skjutkraft som har visat sig ge bäst resultat, samt hur situationen ser ut i dagsläget. Tidigare studier har visat att mellan 8,7 och 31,8 procent av djuren inte uppnår en god bedövningskvalitet efter skottet och statistiken ser ännu sämre ut för tjurar och äldre djur. Vilka indikatorer som används för att bedöma bedövningskvaliteten varierar lite mellan olika Slakterier men den vanligaste och förmodat säkraste indikatorn är att titta på djurets eventuella kornealreflexer. Skottets träffpunkt finns reglerad i lagstiftningen men studier har visat att även avvikelser från denna punkt kan ge en god bedövningskvalitet om vapnet som används har tillräckligt hög kapacitet.

Eftersom vi har ett eget stort intresse för djurvälfärdsfrågor och produktion av livsmedel med hög kvalitet har vi valt att fördjupa våra kunskaper inom gårdsslakt. I en tid där vi går mot allt färre stora Slakterier, som leder till långa transporter för djuren och resulterar i ökad stress och skaderisk, så känns detta extra aktuellt. Vi har därför sammanfattat det vi tycker är viktigast att tänka på för den som går i tankarna att starta ett eget slakteri. Det man bör börjar med är att kontakta kommunen för bygganmälan och söka byggnadslov, där skall man även söka miljötillstånd för sin verksamhet. Därefter vänder man sig till livsmedelsverket med sin verksamhetsbeskrivning och planritning för att få tillstånd att producera livsmedel.

Studiens syfte är att utreda vilka faktorer det är som påverkar grisproducenter när de väljer slakteri. Det som framför allt är av intresse är producenternas val mellan lantbrukskooperativa Slakterier och investorägda (?privatSlakterier?). Studien bygger på socialpsykologiska teorier. På basis av dessa formuleras ett antal hypoteser, från vilka frågor härleds till den frågeguide, som används vid intervjuerna.

Uppstallning och hantering av svin på slakteri är viktiga faktorer som påverkar köttkvaliteten. Tiden som grisarna är uppstallade och temperaturen i stallarna är viktiga faktorer som får konsekvenser för såväl köttkvaliteten som djurens beteende. Dessa faktorer varierar mycket mellan olika anläggningar i dagsläget. Genetiska faktorer, som exempelvis halotangenen, har omfattande påverkan på den mängd kött som måste otjänligförklaras på grund av undermålig köttkvalitet. Temperament och kön har också betydelse för slaktutbytet eftersom hög aggressionsnivå kan leda till att grisarna slåss och därför får skador.

Från den första januari 2006, är det tillåtet att slakta mobilt inom hela EU. Både konsumenter och företagare måste få veta att detta alternativ finns att tillgå och att det är möjligt att bedriva slakteriverksamhet på det här viset. Jag vill att de ska se fördelarna med mobil slakt, t ex färre livdjurtransporter och bättre köttkvalitet på grund av mindre stress. Ett svenskt företag har konstruerat och byggt mobila enheter till den svenska renslakten men också till, bland annat, USA där Cheyennerna slaktar bisonoxe. Med bland annat detta företags kunskap så kan mobila enheter inredas och utrustas så att alla djurslag kan slaktas mobilt.Reglerna för mobila Slakterier är de samma som för stationära.

Uppsatsen har som syfte att ta reda på vilka faktorer som ligger bakom att en kommun väljer att ha med starkare djurskyddskrav i sin upphandling av livsmedel. När en offentlig myndighet ska köpa in en vara eller tjänst måste de följa vissa regler, dessa regler finns beskrivna i Lagen om offentlig upphandling (LOU) och är EU-gemensamma, vilket betyder att alla medlemsländer i EU måste följa dem. När Rättviks och Sigtunas kommuner skulle begära en ny anbudsförfrågning för upphandling av livsmedel valde de att i underlaget ha med starkare djurskyddskrav. Båda kommunerna blev stämda av leverantörerna som ansåg att de starkare djurskyddskraven bröt mot LOU. Båda kommunerna hade räknat med att bli stämda redan innan de la ut förfrågningen men valde ändå att fortsätta med processen.

Forskare har konstaterat att ca 30 % av alla nötkreatur som bär på O157:H7 är superutsöndrare. Detta innebär att deras terminala mukosa är koloniserad och leder till att de utsöndrar höga bakteriehalter under långa perioder. Undersökningar har visat att superutsöndrare kan stå för upp till 96 % av alla bakterier som utsöndras. Närvaron av en superutsöndrare i en grupp leder till att fler djur blir lågutsöndrare samt att dessa lågutsöndrande djur utsöndrar mer bakterier än de lågutsöndrare som inte huseras tillsammans med en superutsöndrare. Detta kan resultera i en ökad kontaminering av kött på Slakterier och så småningom till en ökad risk för människor att bli smittade.

Verotoxinproducerande E. coli är en vatten- och livsmedelsburen patogen med nötkreatur som reservoar. Bakterien ger hos människa upphov till en enterohemorragisk sjukdom, i vissa fall med HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom, som följd. HUS är mycket allvarligt och den största anledningen till att barn drabbas av akut njursvikt. Bakterien smittar fekal-oralt och boskap och människor som blivit infekterade kan utskilja mycket stora mängder bakterier i sin avföring.

Bakgrunden till denna uppsatts är att ett större projekt har inletts i samarbete mellan McDonalds Sverige, Sveriges nötköttsproducenter (SNP) och Lantbruksuniversitetet (SLU) i Alnarp. I projektet skall man undersöka hur det är möjligt att skapa en bättre och säkrare tillgång & lönsamhet genom hela kedjan för svenskt nötkött. I denna uppsats, som är en del av det större projektet, så kommer jag att inrikta mig på att undersöka och sammanställa information om hur förtroende skapas i en leverantörskedja för nötkött i Irland och undersöka vilka faktorer som styr belåtenheten i leverantörskedjan. I litteraturstudien kommer det att inledningsvis beskrivas hur Irlands nötköttsföretagande är uppbyggt, följt av ett kort stycke om McDonalds Irland och Bord Bias kvalitetssäkringssystem som används inom kedjan. Sedan följer en litteraturgenomgång om hur en leverantörskedja kan vara uppbyggd och fungera, hur relationer fungerar i leverantörskedjan, förhållandet mellan belåtenhet och förtroende i leverantörskedjan och en beskrivning av leverantörskedjan av nötkött. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med fyra irländska nötköttsproducenter, två irländska Slakterier och en nötköttsansvarig på IFA (Irish Farmers? Association).

Sigill Quality Systems has been certifying beef since the autumn of 2006 using the brand name label Swedish Sigill. IP Sigill (the certifying system for integrated production) encompasses the values: animal ethics, food safety, free range and environmental concerns. Product quality is not yet one of these values, and there is a variation in the quality of Swedish beef. Swedish Sigill wanted to investigate the factors that influence product quality, review which of the present regulations that have an influence on product quality and formulate new regulations with the purpose of enhancing the product quality (sensorial, technological and nutritional quality). A survey of quality parameters and factors that influence product quality was done in order to establish a scientific foundation to work from.