Kunskap och attityder bland stallpersonal på svenska slakterier
DjurhanteringDrivningIntervjuKompetensStallpersonalAnimal handlingCompetenceInterviewSlaughterhouseStockpersonal
Djurvälfärd har blivit ett alltmer omdebatterat ämne i samhället och konsumenter intresserar sig allt mer för de villkor djuren föds upp i och hur djuren slaktas. Slakteriet samt transporten dit är för djuren en prövning med många nya intryck varav en del är mycket stressande. Nya artfränder, människor, lukter, ljud och synintryck har stor inverkan på djurens välbefinnande. Tidigare forskning har visat att sättet djuren hanteras på har betydelse för stressnivån hos djuren. Djur som drivs med hjälp av elpåfösare, hårda slag eller som människor skriker åt är mer stressade jämfört med de djur som hanteras lugnt av stallpersonal på slakterier. Att personalen hanterar djuren lugnt och med respekt är således viktigt för djurens välbefinnande på ett slakteri. Det är inte tidigare forskat i vad stallpersonalen på slakterier i Sverige har för bakgrund, attityder och kompetens vilket var ett av denna studies syften. Personalens attityder mot djur påverkar hur de hanterar djuren på slakterier. Negativa attityder har i internationella studier satts i samband med råare hantering av djuren vilket påverkar djurvälfärden negativt. Att se om bakgrund, attityder och kompetens har ett samband med hur stallpersonalen driver djuren på slakterier var det andra syftet med denna studie.
Studien genomfördes på sex slakterier i Sverige och sammanlagt 14 personer observerades och intervjuades. Personerna deltog frivilligt i studien och slakterier och deltagare i studien var således inte utvalda helt slumpmässigt. Observationerna gjordes utifrån ett i förväg framtaget protokoll. Intervjun var strukturerad med ett par kompletterande öppna frågor och frågorna täckte områdena bakgrund, attityder till sitt arbete och kompetens. För att analysera resultaten jämfördes först olika intervjusvar med varandra och sedan olika observationsdata med varandra. Slutligen jämfördes även intervjusvar med observationsdata.
Resultatet från intervjuerna visade att deltagarna i studien var en förhållandevis homogen grupp där samtliga var män, de flesta i medelåldern med familj och sällskapsdjur. Samtliga deltagare hade arbetat mycket länge på slakteri och de flesta hade även arbetat länge i stall på slakteri. Det hade god kompetens om hur djuren bör hanteras i olika situationer. Eftersom deltagande i studien var frivilligt föreligger sannolikt en större variation ute i landet.
Största skaderiskerna för både personal och djur sågs då ett djur blev extremt stressat och försökte fly eller försvara sig. Vanligaste orsaken till att ett djur blev så pass stressat var i denna studie att personalen kom för nära djuret. Tyvärr var det inte alltid möjligt för personalen att driva djuren från ett större avstånd på grund av trång felaktig inredning i stallet.
Vid observationerna noterades att rätt hantering ur djurvälfärdssynpunkt inte alltid var möjlig på grund av inredningsdetaljer som stallpersonalen identifierade. Trots att personal sa sig ha påpekat dessa störande detaljer och kommit med enklare förslag på lösningar till dessa för sin chef hade enligt personalen inga ändringar i stallinredning gjorts. Detta väcker frågan om utbildning behövs bland de som sitter i beslutsfattande position för att ändringar i stallinredning ska kunna genomföras.