Sök:

Bedövningskvalitet vid användande av bultpistol på nötkreatur


Djurvälfärd vid tidpunkten för slakt är en fråga som engagerar allmänheten. De flesta nötkreatur i Sverige bedövas med bultpistol inför slakt, med syftet att befrias från onödigt lidande. Undersökningar visar dock att bedövningskvaliteten i många fall inte är tillräckligt hög efter skottet. Den här litteraturstudien syftar till att undersöka hur en god bedövningskvalitet säkrast kan uppnås vid bultbedövning, det vill säga vilka vapen, vilken träffpunkt och vilken skjutkraft som har visat sig ge bäst resultat, samt hur situationen ser ut i dagsläget. Tidigare studier har visat att mellan 8,7 och 31,8 procent av djuren inte uppnår en god bedövningskvalitet efter skottet och statistiken ser ännu sämre ut för tjurar och äldre djur. Vilka indikatorer som används för att bedöma bedövningskvaliteten varierar lite mellan olika slakterier men den vanligaste och förmodat säkraste indikatorn är att titta på djurets eventuella kornealreflexer. Skottets träffpunkt finns reglerad i lagstiftningen men studier har visat att även avvikelser från denna punkt kan ge en god bedövningskvalitet om vapnet som används har tillräckligt hög kapacitet. Bultpistoler som drivs med tryckluft ger ofta en bättre bedövningskvalitet än de som är krutdrivna, förutsatt att vapnen i övrigt fungerar som de ska. En kaliber på .22 och en skjuthastighet på 55 m/s för kor, ungtjurar och kvigor och 70 m/s för tjurar är rekommendationer från olika författare. För att vapnen ska fungera optimalt krävs dagligt underhåll. Utifrån litteraturen fastslås att en alltför stor andel av djuren inte erhåller en tillräckligt hög bedövningskvalitet. Särskilt tjurar bör därför endast bedövas med tryckluftsdrivna vapen då dessa visat sig vara mer effektiva. När det gäller indikatorer för medvetslöshet behövs en större samordning internationellt för att se till att alla slakterier tittar efter samma tecken och att dessa har såväl tillräckligt hög sensitivitet som specificitet. Skottets träffpunkt bedöms utifrån denna studie ej vara så avgörande som lagstiftningen föreslår, förutsatt att bedövningsutrustningen fungerar optimalt och har tillräckligt hög kapacitet. Slutligen är det oerhört viktigt med ordentlig utbildning av personalen på slakterierna, dels för att de ska kunna hantera och bedöma djuren på rätt sätt men också för att de ska ha kunskap om hur man underhåller och reparerar bedövningsutrustningen.

Författare

Sigrid Suneson

Lärosäte och institution

SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

Nivå:

"Kandidatuppsats". Självständigt arbete (examensarbete ) om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla kandidatexamen.

Läs mer..