Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke på de ständiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osäkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett Slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större säkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet är att undersöka om det går att få lönsamhet i ett mindre Slakteri samt vilka formella krav som ställs. Därför togs kontakt med en mindre Slakteriägare som bedriver Slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna Slakteriägare utgör huvudkällan till arbetet. Det första man ska söka vid ett ägarbyte är tillstånd. Beroende på hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Studiens syfte är att utreda vilka faktorer det är som påverkar grisproducenter när de väljer Slakteri. Det som framför allt är av intresse är producenternas val mellan lantbrukskooperativa Slakterier och investorägda (?privatSlakterier?). Studien bygger på socialpsykologiska teorier. På basis av dessa formuleras ett antal hypoteser, från vilka frågor härleds till den frågeguide, som används vid intervjuerna.

Uppstallning och hantering av svin på Slakteri är viktiga faktorer som påverkar köttkvaliteten. Tiden som grisarna är uppstallade och temperaturen i stallarna är viktiga faktorer som får konsekvenser för såväl köttkvaliteten som djurens beteende. Dessa faktorer varierar mycket mellan olika anläggningar i dagsläget. Genetiska faktorer, som exempelvis halotangenen, har omfattande påverkan på den mängd kött som måste otjänligförklaras på grund av undermålig köttkvalitet. Temperament och kön har också betydelse för slaktutbytet eftersom hög aggressionsnivå kan leda till att grisarna slåss och därför får skador.

Kils Slakteri är ett Slakteri med stora anor i Värmland. De har sedan nystarten 2010 sakta men säkert vuxit sig större och levererar köttprodukter till olika butiker och inrättningar, men även till gemene man via deras egna charkuteri. Företaget har starka värderingar och arbetar för att skapa en lokal profil där de strävar efter en spårbarhet genom hela kedjan, från uppfödning till konsument vilket skiljer dem från de stora konkurrenterna. Vi har fått i uppdrag av Kils Slakteri att skapa en informationsfilm som ska uppfylla deras önskemål som innebär att öka medvetenheten hos konsumenterna, och att marknadsföra företagets värderingar och budskap till målgruppen på ett så tilltalande sätt som möjligt. Slutprodukten skall ligga uppe på Kils Slakteris hemsida och kommer att vara ca 6 minuter lång. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 100 respondenter ur vår kunds egendefinerade målgrupp. Syftet med enkäten var inte att ta reda på målgrupp, utan snarare att ta reda på vad den existerande målgruppen trodde sig kunna om köttproduktion och konsumtion, samt vad de hade för åsikter och attityder gentemot köttindustrin.

The purpose of this study is to describe melanotic tumours and the pathogenesis of these tumours. The focus of this study is on differences between benign and malignant tumours as well as the prognosis one may expect when diagnosing this disease. The mechanisms responsible for the occurrences of the tumours are not yet fully understood. It is believed that factors such as chronic trauma, infections, medications and hormones affect the cell mechanisms in some way. Determinants of the malignancy of the tumour are not completely known.

Syftet med detta arbete att hjälpa ägarna till ett utvalt fallföretag att hitta en eller flera lönsamma produktionsgrenar som är lämpliga för gårdarnas förutsättningar och göra relevanta kalkyler så att ägarna ska kunna fatta ett beslut och bygga upp en produktion inom de närmsta åren. De aktuella gårdarna ligger i Västergötland respektive Värmland. Efter sondering av tänkbara produktionsgrenar koncentrerade vi oss på mjölkproduktion och hjortköttsproduktion. Arbete går ut på att hitta en intressant och lönsam produktion för framtiden. I Sverige finns det en del hjorthägn men marknaden för förädling av köttet är liten. Produktionen är väldigt dyr och osäker om man inte kan förädla och slakta sina egna djur. Kan man bygga upp ett Slakteri för förädling ökar chanserna för en bra vinst. Mjölkproduktion däremot en säkrare investering, produktionen är stabil då efterfrågan är konstant. Uppstartskostnaderna för dessa två produktioner skiljer sig mycket åt.

Syftet med denna uppsats var att studera djurvälfärden på inkommande slakttransporter vidett Slakteri i Östergötland samt att undersöka om lagstadgade krav efterföljs på dessa. Datasamlades in genom att tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötlands län utföradjurskyddskontroller vid avlastningen på slaktanläggningen under två dagar i april 2010.Som bedömningsunderlag hade en checklista med fokus på djuren, transportmedlet ochdokumentationen utformats.Att bedöma välfärd är subjektivt, därför utgjordes flertalet av checklistans kontrollpunkterav lagstadgade krav. Dessa krav är satta till miniminivå och allt annat under deras gräns ärinte ett acceptabelt djurskydd eller djurvälfärd. För att få en bredare bild lades vissaparametrar till efter vad tidigare studier och litteratur påvisar som välfärdsproblem vidtransporter av nötkreatur. För att få med en annan synvinkel telefonintervjuades ävendjurtransportörerna kring frågor rörande djurvälfärd och svårigheter i yrket.Resultatet visade på vissa brister av varierande allvarlighetsgrad och inverkan pådjurvälfärden.

I dagsläget finns det endast ca 30 småskaliga Slakterier i Sverige. Orsaken till utvecklingenmot större och färre Slakterier är minskad lönsamhet i branschen och en hårdnande konkurrensfrån importerat kött.För konsumenten blir det allt viktigare med närproducerat kött, men för uppfödarna är detfortfarande ekonomin och lönsamheten som är det viktiga. Närheten till Slakteri ellerkonsument kommer i andra hand.Föremålet för vår studie är Gunnarsbo Gård i Svenljunga som ägs av Lollo Alling. GunnarsboGård har i dagsläget inget Slakteri, men planerar en småskalig Slakteriverksamhet. Enligtplanen ska uppfödare kunna hyra lokalerna och själva sköta slakt, styckning ochvidareförädling, eller hyra in professionella slaktare, styckare och charkuterister.Syftet med denna uppsats är att klargöra vilket av tre alternativ som är mest lönsamt: 1) attuppfödaren säljer djuren direkt till ett storskaligt Slakteri, 2) att uppfödaren hyr lokaler avGunnarsbo Gård.

Uppsatsen syftar till att beskriva Gröna Lammets värdekedja samt dessframtidsutsikter. Gröna Lammet är en ekonomisk förening som är KRAV-certifierad.Problemen vi identifierade under arbetets gång handlar främst om värdekedjansuppbyggnad och vilka som ingår i den. Vidare ställde vi oss frågan: är helavärdekedjan ekologisk?Vi har utfört intervjuer och studiebesök i föreningens kedja för att skapa enövergripande bild av hur processen från djur till konsument fungerar. Intervjuobjektenvaldes framför allt efter tillgänglighet samt efter vilken information de skulle kunnatänkas ge oss.

Eftersom jag är mycket intresserad av framtiden för svensk livsmedelsproduktion valde jag att skriva mitt examensarbete om svensk nötköttsproduktion. På något sätt tror jag att den svenska produktionen kommer att finnas kvar i framtiden och kunna konkurrera med det utländska lågprisköttet. Små besättningar växer, specialiserar sig och blir mer rationella och de som väljer att förbli små nischar sig på något sätt för att få ut ett mervärde för sina produkter. En tydlig trend på marknaden är att handla lokalproducerade varor. Konsumenten vill veta var och hur produkten är producerad.

Djurvälfärd har blivit ett alltmer omdebatterat ämne i samhället och konsumenter intresserar sig allt mer för de villkor djuren föds upp i och hur djuren slaktas. Slakteriet samt transporten dit är för djuren en prövning med många nya intryck varav en del är mycket stressande. Nya artfränder, människor, lukter, ljud och synintryck har stor inverkan på djurens välbefinnande. Tidigare forskning har visat att sättet djuren hanteras på har betydelse för stressnivån hos djuren. Djur som drivs med hjälp av elpåfösare, hårda slag eller som människor skriker åt är mer stressade jämfört med de djur som hanteras lugnt av stallpersonal på Slakterier.

Bakgrunden till denna uppsatts är att ett större projekt har inletts i samarbete mellan McDonalds Sverige, Sveriges nötköttsproducenter (SNP) och Lantbruksuniversitetet (SLU) i Alnarp. I projektet skall man undersöka hur det är möjligt att skapa en bättre och säkrare tillgång & lönsamhet genom hela kedjan för svenskt nötkött. I denna uppsats, som är en del av det större projektet, så kommer jag att inrikta mig på att undersöka och sammanställa information om hur förtroende skapas i en leverantörskedja för nötkött i Irland och undersöka vilka faktorer som styr belåtenheten i leverantörskedjan. I litteraturstudien kommer det att inledningsvis beskrivas hur Irlands nötköttsföretagande är uppbyggt, följt av ett kort stycke om McDonalds Irland och Bord Bias kvalitetssäkringssystem som används inom kedjan. Sedan följer en litteraturgenomgång om hur en leverantörskedja kan vara uppbyggd och fungera, hur relationer fungerar i leverantörskedjan, förhållandet mellan belåtenhet och förtroende i leverantörskedjan och en beskrivning av leverantörskedjan av nötkött. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med fyra irländska nötköttsproducenter, två irländska Slakterier och en nötköttsansvarig på IFA (Irish Farmers? Association).

The study concerns the unloading of pigs at the slaughter house, both from the pigs view and from the transporters view. The study has been carried out at the slaughter house (SLP) in Helsingborg, Sweden. It includes a questionnaire to all transporters (65 % response) and a direct observation of the unloading. The transporters handling of the pigs, their use of different equipment and the response of the pigs has been studied. The pigs behaviour at unloading and their reactions to environmental factors has also been studied.

The essay is written at the request of Nyköping municipality park management by PatRadestedt who wanted a design proposal for one of the five courtyards at the Tessin Schoolin Nyköping. The Tessin School is located 2 miles from the center of Nyköping and the schoolhouses approximately 900 students. To make a design proposal for the courtyard that lies atthe canteen I decided from the outset that I wanted to take some of the Tessin SchoolStudents' opinions and wishes regarding their own outdoor spaces. I had a workshop witheight students from the arts program with the image orientation in which they had to drawand tell them what they wanted to do in the courtyard. The outcome of the workshop, Iused to move forward in my future work with a concept that fit into the environment, wethen apply it in my final design proposal.

Syftet med detta arbete är att hitta en alternativ produktionsgren till ägaren för det utvalda fallföretaget efter gårdens förutsättningar och göra relevanta kalkyler så att ägaren får ett tillräckligt bra underlag att fatta ett beslut på för de närmsta åren. Den aktuella gården ligger i Värmland belägen på Värmlandsnäs. Idag bedrivs det spannmål- och grisproduktion, men efter många års rationalisering på gården börjar det finnas arbetsutrymme för en alternativ produktion som ett extra ben att stå på. Förutsättningarna på gården är mycket goda med bra anpassad miljö för kronvilt och befintliga maskiner och mark för egen-producerat foder. Marknaden i Sverige för närodlat svenskt kött har på senare tid ökat. Men det är fortfarande så att den traditionella hjortköttproduktionen är svår att få lönsamhet på och man måste på något vis förädla sin vara. Valet föll på att titta närmare på mobilslakthantering och jämföra det med traditionell uppfödning där man skjuter djuren i en hage och sedan skickar till ett Slakteri.