Servitut som inte uppfyller något ändamål eller inte använts under väldigt lång tid kallas onyttiga Servitut. Ett onyttigt Servitut försvinner inte automatiskt från Fastighetsregistret utan kvarstår och skapar en onödig belastning. Syftet med examensarbetet är att utreda hur hanteringen av Servitut kan förbättras för att minska antalet onyttiga Servitut i Fastighetsregistret.De metoder som används är en litteraturstudie och en intervjustudie. I litteraturstudien undersöks svensk lagstiftning och juridisk litteratur. Utdrag ur Fastighetsregistret och förrättningsakt visas för att ge praktiska exempel.

Syftet med ett Servitut är att förbättra en fastighet genom att tillföra funktioner som fastigheten är i behov av men som inte kan tillgodoses inom fastighetens egen tomtgräns. Vad som menas med Servitut är att en ägare av en fastighet genom avtal kan få rätt att nyttja en annan fastighet. Men för att få kallas Servitut så måste några villkor vara uppfyllda, dessa kallas Servitutsrekvisit. Den fastighet som erhåller Servitut kallas härskande fastighet och den fastighet som belastas av Servitutet kallas tjänande fastighet. Viktigt att nämna när det gäller Servitut är att det inte har någon tidsgräns, enligt JB 7:6, och att det är knutet till fastigheten och inte till fastighetsägaren vilket gör att det följer med fastigheten vid eventuell försäljning.

Syftet med denna uppsatts är att utreda hur befintliga Servitut påverkas vid fastighetsbildning? vad som gäller enligt svenskt regelverk och hur det tillämpas praktiskt. Fastighetsbildning innebär förändring av fastigheter, genom antingen nybildning eller ombildning. Ett Servitut är en begränsad rättighet som är belägen på en fastighet, som belastas av rättigheten, och som får nyttjas av en annan fastighet, som har förmån av rättigheten. I samband med fastighetsbildning kan befintliga Servitut komma att påverkas på olika sätt.De metoder som använts är: (1) en litteraturgranskning där den svenska lagstiftningen studeras; (2) en fallstudie där utförda förrättningar studerats om huruvida befintliga Servitut påverkats vid fastighetsbildning och (3) en intervjustudie med yrkesverksamma förrättningslantmätare som arbetar på Lantmäteriet.Undersökt litteratur visar att Jordabalken och Fastighetsbildningslagen reglerar hur befintliga Servitut påverkas vid fastighetsbildning.

OfficialServitut är en rättighet där en fastighet får nyttja annans fastighet för ett speciellt behov. Sådana Servitut bildas genom beslut av lantmäterimyndigheten eller domstolen. När ett Servitut inte längre behövs eller används för en fastighet förfaller det inte automatiskt. Om Servitutet inte upphävs blir det onyttigt. Idag finns det många onyttiga Servitut som belastar fastighetsregistret och på så sätt även förrättningsverksamheten.Syftet med det här arbetet är att öka kunskapen om onyttiga officialServitut samt att bidra till att på sikt minska förekomsten av belastande officialServitut.

Sekretessbelagd.

Med detta examensarbete vill vi belysa problematiken runt tredimensionell fastighetsbildning. Som objekt har vi använt oss av ett bergrum på Liljeholmskajen i Stockholm..

Regelverket kring byggandet av järnväg är utformat så att det krävs två olika markåtkomstprocesser beroende på om det handlar om tillfälliga eller permanenta behov. Markbehov för den i tiden bestående järnvägsfastigheten med tillhörande Servitutsupplåtelser hanteras i lantmäteriförrättning genom fastighetsreglering. Tillfälliga behov av mark under tiden för byggandet av järnvägen löses i stället, om inte en frivillig överenskommelse kan nås, genom beslut av länsstyrelse om nyttjanderätt. Följderna av detta blir att markåtkomstfrågorna hanteras i två olika processer där handläggning, ersättningsfrågor, överklagan skiljer sig åt beroende på typ av markupplåtelse. Syftet med detta examensarbete är att utreda förutsättningarna för ett mer enhetligt markåtkomstförfarande vid genomförande av järnvägsplan.

Detta examensarbetes syfte är att fördjupa våra kunskaper om ledningsrätt och alternativa upplåtelseformer för ledningar samt att undersöka hur dessa används i praktiken. Inledningsvis redovisas de olika upplåtelseformerna: Servitut, ledningsrätt och olika typer av nyttjanderätter. Servitut och ledningsrätt är upplåtelseformer som är obegränsade i tid, medan nyttjanderättsupplåtelserna lägenhetsarrende, anläggningsarrende och annan nyttjanderätt är begränsade på kortare eller längre tid. Denna del avslutas med en enkel skiss över de olika formernas för- och nackdelar ur ett mark- respektive ledningsägarperspektiv. Därefter följer en del som behandlar vilka intressen som bevakas samt vilka upplåtelseformer som föredras av olika intressenter.

Detta examensarbete jämför olika rättighetsupplåtelser som kan användas för att säkra allmänna VA-ledningar som ligger i mark som inte ägs av ledningshavaren. När fastighetsägaren och ledningshavaren har en överenskommelse bör de välja att säkra ledningen med ett avtalsServitut eller en ledningsrätt. AvtalsServitutets främsta egenskaper är en låg upprättandekostnad, går att upprätta snabbt samt att den underlättar vid en framtida flytt av ledningen medan ledningsrättens främsta fördel är att den gäller med bästa rätt i fastigheten. Jämförelsen mellan de olika rättigheterna visade att ledningshavaren borde använda sig av ledningsrätten men i de fall avtalsServitutets fördelar passar bättre för situationen kan även den användas. När det inte finns en överenskommelse har ledningshavaren möjlighet att expropriera marken genom ledningsrätt eller mark- och miljödomstolen. Arbetet behandlar de negativa konsekvenserna med en oskyddad VA-ledning, ledningshavaren kan t.ex.

Det ställs stora krav på mäklarens handlande, han ska följa lag och handla enligt god fastighetsmäklarsed som har utvecklats i praxis. Med anledning av detta har jag i min uppsats undersökt om fastighetsmäklaren kan bli skadeståndsskyldig och i så fall under vilka omständigheter. Jag har använt mig av traditionell juridisk metod d.v.s. studerat och analyserat lagtext, förarbeten, doktrin samt praxis. De gånger då mäklaren dömts att betala skadestånd har det oftast berott på att mäklaren inte uppfyllt sin rådgivnings- och upplysningsplikt och varit medveten om eller misstänkt att det förelåg något fel.

Denna uppsats är ämnad att klargöra innebörden av Servitutsrekvisiten som återfinns i 14 kap. 1§ JB och som reglerar upprättandet av avtalsServitut. I uppsatsen diskuteras också om användandet av Servitutsrekvisit är tillräckligt för att avgöra om avtalsServitut kan godkännas. Det finns de som menar att det istället borde fastställas ett antal fall där avtalsServitut kan få tillämpas. Genom att studera förarbeten, lag, praxis och doktrin har jag tolkat och sammanställt den tilltänkta användningen av avtalsServitut och kommit fram till att utan Servitutsrekvisiten skulle det inte finnas möjlighet att finna nya användningsområden för avtalsServituten.

Sedan 1 januari år 2004 finns möjlighet att ny- och ombilda tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen. När tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen bildas måste nödvändiga rättigheter tillförsäkras som fastigheten behöver för att fungera på ett ändamålsenligt sätt. Vilka rättighetslösningar som ska väljas för att detta krav ska vara uppfyllt, är enligt propositionen upp till lantmätaren att avgöra. Dock föreslår lantmäteriet att sakägarnas önskemål bör ges stor betydelse. Hur rättighetsfördelning ska ske har varit oklart sedan lagstiftningen kom.

I och med den tredimensionella fastighetsbildnings lagstiftningen möjliggörs enfastighetsindelning både horisontellt och vertikalt. Den tredimensionellafastighetsbildningen ska så långt som möjligt omfattas av den traditionellafastighetsbildnings lagstiftningen. Det krävdes dock vissa kompletteringar både med samverkansfrågor och med frågor om när den tredimensionella fastighetsbildningen är lämplig att använda.För att nybilda och ombilda fastigheter till tredimensionella fastigheter användsavstyckning, klyvning, sammanläggning och fastighetsreglering.  Innan lagstiftningen för tredimensionell fastighetsbildning tillkom användes alternativ till tredimensionelltfastighetsutnyttjande genom Servitut, nyttjanderätt och gemensamhetsanläggningar.Alternativen ansågs som otillräckliga exempelvis vid komplicerande anläggningar och otillgängliga bergrum.Den tredimensionella lagstiftningen är idag ett komplement till de traditionellaalternativen att utnyttja tredimensionellt avgränsade utrymmen. För att få bilda entredimensionell fastighet krävs att det står klart att åtgärden är lämpligare än andraåtgärder med hänsyn till ändamålet, samt att särskild hänsyn ska tas till den specifikakaraktär tredimensionella fastigheter utgör.Det lämplighetsvillkor som uppställts är en begränsning i möjligheten tilltredimensionell fastighetsbildning.

SammanfattningTredimensionella fastigheter är, i större utsträckning än traditionella fastigheter, beroende av att samverka med omkringliggande fastigheter för att bli lämpliga för sitt ändamål. Av den anledningen finns särskilda villkor för att sådan fastighetsbildning ska få ske. Bland annat måste fastigheten tillförsäkras vissa nödvändiga rättigheter redan vid bildandet. Det här arbetet fokuserar på en specifik typ av nödvändig rättighet som de allra flesta tredimensionella fastigheter har behov av, nämligen elektriska starkströmsledningar. Hur rätten till dem ska tryggas preciseras inte i lagtext, utan är upp till Lantmäteriet att besluta om i de enskilda fallen.

Upprinnelsen till detta examensarbete är att Luleå Kommun har problem med obehörig trafik vid Sunderbyns avfallsupplag. Sunderbyns skytteklubb samt några privata markägare har ett Servitut som ger dem rätt att trafikera vägen över avfallsupplaget i Sunderbyn. Luleå Kommun vill upphäva Servitutet i syfte att separera obehörig trafik från avfallsupplaget. Vi har studerat olika möjligheter och problem i området samt vägt in sakägarnas intressen, för att åstadkomma ett bra underlag för att lösa problemet. Efter att ha jämfört några alternativa lösningar har vi beslutat oss för att projektera det förslag som vi kallar Västra alternativet.