Ändring och upphävande av servitut
Syftet med ett servitut är att förbättra en fastighet genom att tillföra funktioner som fastigheten är i behov av men som inte kan tillgodoses inom fastighetens egen tomtgräns. Vad som menas med servitut är att en ägare av en fastighet genom avtal kan få rätt att nyttja en annan fastighet. Men för att få kallas servitut så måste några villkor vara uppfyllda, dessa kallas servitutsrekvisit. Den fastighet som erhåller servitut kallas härskande fastighet och den fastighet som belastas av servitutet kallas tjänande fastighet. Viktigt att nämna när det gäller servitut är att det inte har någon tidsgräns, enligt JB 7:6, och att det är knutet till fastigheten och inte till fastighetsägaren vilket gör att det följer med fastigheten vid eventuell försäljning. På så sätt blir det en stadigvarande belastning för tjänande fastighet och en stadigvarande tillgång för den fastighet som har servitut. Servitut räknas också som tillbehör till en fastighet enligt JB 14:1. Reglerna om servitut har sin bakgrund i den romerska rätten. Där förekom s.k. realservitut som den svenska rätten tagit intryck från. Den romerska rätten kom till Sverige i mitten av 1600-talet, men redan innan dess hade det i Sverige uppkommit avtal och rättigheter som motsvarar våra tiders servitut. När det gäller ändring och upphävande av servitut så finns bestämmelser om det i 7 kap FBL. För att ett servitut skall kunna upphävas måste parterna vara överens. Frågan om ändring och upphävande har varit en viktig fråga för utformningen av departementsförslaget. Departementschefen menade att det skulle vara en begränsad avtalsfrihet eftersom fastigheter riskerar att minska i värde. Ändring kan avse begränsning, avflyttning eller annan ändring av det område där servitutet utövas. Upphävande innebär att servitut helt upphör att gälla. För att servitut skall få ändras eller upphävas krävs att det hindrar ett ändamålsenligt nyttjande av fastigheten. För att ett servitut skall kunna ändras eller upphävas måste det först avgöras om det är ett giltigt servitut. Bestämmelser om detta hittas i 14 kap JB. Har ett servitut av någon anledning ändrats eller upphävts har den härskande fastigheten i vissa fall rätt till ersättning. Ändring och upphävande kan ske genom expropriation, som innebär att stat eller kommun löser in en fastighet med tvång, och då är det Expropriationslagen som blir aktuell. Även här har den drabbade rätt till ersättning.