Inom den offentliga sektorn avser intressenternas önskemål uppfyllas. Detta ställer krav på att effektivt leverera önskade resultat, vilket innebär krav på att utveckla Projektstyrning inom offentliga verksamheter.Initiativen till Projektstyrning inom offentlig verksamhet grundar sig i behovet att utforma verksamheter anpassade för dynamisk miljö. Verksamheter har valt att inrikta sig på att utveckla interna arbetsmetoder, förtydliga aktörens roll och utforma verksamheter mer hanterlig mot eventuella avvikelser. I denna studie utgör institutionell teori och litteratur om Projektstyrning en bas för hur en verksamhet väljer att följa upp sina projekt. Institutionell teori består av logiker samt de tre systemen som är regulativa, normativa och kulturella system.

Inledning: Det har blivit allt vanligare att företag driver sin verksamhet i projektform. Projektarbetet har fått större betydelse och är vanligt förekommande inom industri och förvaltning. Studiens fallföretag är Södra Cell Mörrum som är verksamt inom processindustrin. Inom företaget bedrivs projekt på daglig basis med varierande storlek. Södra Cell Mörrum har stött på problem i deras Projektstyrning gällande säkerställandet av kunskapsöverföring mellan projekt.

Vårterminen 2006.

Att arbeta i projekt är i dag en vanligt förekommande arbetsform och det är därmed av vikt att denna arbetsform fungerar på ett bra sätt. Beroende på ett projekts syfte och storlek kan modellen för hur projektet ska bedrivas och genomföras variera. Dock har projekt alltid någon typ av organisation och en livscykel.I detta arbete har fem företagsintervjuer gjorts för att titta på hur teknikorienterade projekt bedrivs, projekt som utvecklar infrastrukturer/nätverkslösningar för datakommunikation. Frågeställningen i detta arbete är om dessa företag använder modeller för utvecklingsarbetet och hur de i så fall använder dem. Finns det specifikt framtagna modeller för denna typ av projekt som det exempelvis finns för systemutvecklingsprojekt?Resultatet av de gjorda företagsundersökningarna tyder på att det inte finns några namngivna och vedertagna modeller för hur projekt för just nätverksutveckling ska bedrivas.

Arbetet med anskaffning, anpassning och implementering av standardsystem är komplext med många faktorer att beakta. För att det slutliga resultatet av detta systemutvecklingsarbete skall bli så bra som möjligt krävs det därför att arbetet genomförs på ett strukturerat och metodiskt sätt. Det finns ett flertal olika systemutvecklingsmetoder att tillgå som stöd men systemutvecklingsmodeller behandlar generellt sett huvudsakligen tekniska aspekter och är avsedda att ge stöd i själva utvecklingsarbetet i ett systemutvecklingsprojekt. Projektstyrningsmodeller å andra sidan behandlar olika sätt att planera, organisera och följa upp projekt. Syftet med denna studie har därför varit att identifiera vilka övergripande steg som bör ingå i en arbetsmodell som integrerar Projektstyrning och systemutveckling, istället för att behandla dessa som två separata delar.Utifrån analys av den litteraturstudie respektive den intervjustudie som utförts under detta arbete kan bland annat följande övergripande steg identifieras som bör ingå i en integrerad Projektstyrnings- och systemutvecklingsmodell: förändringsstudie, projektstart och projektavslut..

Course: Master's Thesis in Business AdministrationPurpose: The purpose with this paper is to give an insight, and to compare, the project management of two IT-projects ? one which product was implemented and put into use, and one, which was implemented but no longer exists on the market. Furthermore also examine the critical success factors that influence the success respectively the failure of the IT-projects. Method: To attain the purpose with our study we have chosen a qualitative method. We have carried out interviews with two of the project managers of the IT-project of the two large companies.Result: A couple of problems occurred within the IT-projects of the large companies.

Fr.o.m. år 2010 kommer all nybyggnation och samtliga större ombyggnationer av Sveriges järnväg att omfattas av Europeiska byggregler, TSD. Detta kommer att innebära att projekten kommer att synas av oberoende revisorer för att säkerställa att järnvägen blir driftskompatibel med det europeiska järnvägsnätet. Det kommer att ställas högre krav på dokumentation, det ska vara ordning och reda administrativt, planeringsmässigt, ekonomiskt och inte minst ute i projekten. För att uppnå kraven krävs det att förfrågningsunderlaget i anbudsskedet håller mycket hög kvalitet.

Projekt har blivit en allt vanligare arbetsform i dagens organisationer, men trots arbetsformens ökande popularitet inom flera olika sektorer så är det inte ovanligt att problem uppstår i samband med ett projekt. För att erhålla en ökad kontroll över ett projekt har därför sofistikerade Projektstyrningsmetoder utvecklats, främst av militära myndigheter i USA. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur en av de framtagna metoderna, EVM, kan vara ett verktyg för Projektstyrning och hur metoden bör implementeras. Vi har också undersökt vilka problem som kan uppstå vid ett byte av projekstyrningsmetod. För att uppnå syftet med uppsatsen har vi genomfört en omfattande litteraturstudie samt en fallstudie på SSAB Tunnplåt i Luleå.

Denna uppsats grundar sig i en kvalitativ studie som behandlat fallgropar som återfinns inom Projektstyrningen i IT-projekt. Att IT-projekt ofta framställs som över tid och budget och därmed som misslyckade var ett intressant fenomen som vi ville titta närmare på. Vårt fokus låg på själva Projektstyrningen av projektet och av den anledningen uteslöts faktorer som utvecklingsmetod eller designaspekter i projektet. Vårt syfte med studien var att undersöka varför IT-projekt inte når framgång ur ett Projektstyrningsperspektiv och vår centrala frågeställning var vilken inverkan har Projektstyrningens fallgropar på ett IT-projekts framgångar? För att besvara vår uppställda frågeställning utfördes en litteraturstudie där vi tittade på förändring i organisationer, motstånd mot förändring samt de fallgropar som kan återfinnas vid Projektstyrningen av ett IT-projekt.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera projektcontrollerns roll inom de projektintensiva enheterna FACTS och Substations på ABB AB. Studien bygger på tre personliga intervjuer utförda med projektcontrollers samt sex platsannonser som analyserats. Teorin består av två delar, dels projektaspekten och dels controlleraspekten. Första delen behandlar vad ett projekt är och vad det innebär att jobb i projektform. Andra delen, controlleraspekten, handlar om controllers ursprung kontra dagens roll och dess arbetsuppgifter.

Ett Projektstyrningsverktyg som fått stor uppmärksamhet i den akademiska världen och av branschorganisationer är Earned Value Management (EVM). EVM beskrivs av forskare och praktiker som överlägsen andra metoder där det bland annat bevisats att EVM har en signifikant påverkan på ett projekts framgång. Metoden är standard i ett flertal länder men få svenska organisationer förutom vissa svenska myndigheter har adopterat EVM. Syftet med studien är att undersöka motiven till adoption eller avvisande av EVM i stora svenska organisationer för att skapa en bättre förståelse av adoptionsprocessen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa telefonintervjuer med sex adopterande och fyra avvisande organisationer.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Earned Value Management ? Ett Projektstyrningsinstrument mellan FMV och Kockums. Seminariedatum:2007-06-05 Ämne/Kurs:FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poäng Författare:Dennis Andersson, Anders Ellström, Viktor Tornberg Handledare:Per Magnus Andersson, Olof Arwidi Nyckelord:Projektstyrning, projekt, Earned Value, Earned Value Manage¬ment, EVM. Syfte:Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera Earned Value Management (EVM) som Projektstyrningsinstrument mellan Försvarets materielverk (FMV) och Kockums vid halvtids¬moderniseringen (HTM) av minröjningsfartyg Landsort. Metod:Kvalitativa intervjuer har gjorts med respondenter som har ledande projektbefattningar inom FMV och Kockums.

Uppsatsen inleds med att olika definitioner och kategoriseringar av bristfälliga och misslyckade informationssystem behandlas. Olika tidigare identifierade anledningar tillbrister och misslyckanden presenteras sedan. Några bristande informationssystem hos en kommun undersöks för att finna vad som brister. En modell har tagits fram för att undvika framtida brister och misslyckanden. Tydliga brister som har framkommit inkluderar dålig användarinvolvering och dålig Projektstyrning från kommunen..

Eftersom företag ofta består av många avdelningar som tillsammans jobbar med samma projekt uppstår fler och fler svårigheter vid styrning av medarbetare och resurser. Till skillnad från företag som levererar en produkt som hela företaget står bakom kan det här handla om flera avdelningar med varsin produkt och varsin budget som mynnar ut i en slutprodukt. Företaget behöver här dels ha sätt att formulera en gemensam budget och dels att utveckla styrverktyg som ser till att denna budget efterlevs i största möjliga mån. Dessa styrverktyg kan vara alltifrån mer mjuka kvalitativa variabler till mer hårda kvantitativa. Med denna uppsats har vi valt ett försöka finna dessa styrverktyg och utifrån dem skapa en modell som skall vara till hjälp för företag likt det vi valt att undersöka.

I de flesta sammanhang som rör organisationsstrukturer höjs idag projektarbetet och projektorganisationen till skyarna. Fler och fler företag väljer att arbeta i projektform. I de företag där det förekommer projektarbeten utses en ledare till varje projekt som tillsammans med projektmedlemmarna är ett lag som ska arbeta för att projektets mål ska nås, men det är projektledaren som bär det huvudsakliga ansvaret för projektet vad gäller ekonomi, prestation och projektmedlemmar. Projektledarens roll är krävande och för att kunna hålla kontroll på alla parametrar kan det behövas ett system. Frågan är dock om det upplevs som det hjälpmedel det är tänkt eller om det faktiskt blir en börda för ledaren, eller kanske rent utav både och? Utifrån problemområdet har följande problemformulering skapats: Vilka är konsekvenserna av användandet av datorbaserade projektadministrationssystem, vilka är skapade för att vara ett stöd men som samtidigt påverkar arbetssättet, av projektledaren? Syftet är att genom användning av ett deskriptivt tillvägagångssätt undersöka och beskriva hur en projektledare upplever användandet av ett system och beskriva de för- respektive nackdelar som upplevs.