Bakgrund: Projekt är en organisationsform som blivit allt viktigare ochvanligare i företag de senaste åren. I den traditionella Projektstyrningen finns brister. Dels fokuserar styrningen ofta enbart på tids- och konstnadsaspekten av projekt, dels upplevs projektorganisationer ofta ha en bristande eller obefintlig koppling till företagets strategi och affärsplan, vilket kan skapa osäkerhet kring mål och prioriteringar. Balanced Scorecard-modellen har utvecklats för att komma till rätta med denna typ av problem. Diskussionen om Balanced Scorecard har dock främst fokuserat på modellens användning och nyttain i mer statiska organisationsformer än projekt.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att studera hur Balanced Scorecard kan användas för att stödja och styra projekt.

Vi avser beskriva och analysera nuvarande Projektstyrningsmetod i ett fallföretag samt vidare diskutera möjligheterna att arbeta med en flerdimensionell nyckeltalsmodell på projektnivå. Studien bygger på en kvalitativ undersökning bestående av ett antal personliga intervjuer med medarbetare inom de studerade referensföretagen och fallföretaget samt även en telefonintervju. Teorin bygger på en kortfattad sammanställning av allmänt accepterad Projektstyrningsteori samt en genomgång av teorin kring Balanced Scorecard. Teoretisk fokus har lagts vid moment som kan anses specifikt tillämpbara för vårt aktuella problem och för vår vidare empiriska studie. De observationer vi gjort har sammanställts till tre separata delar, där vi beskriver fallföretaget connectBlue, de undersökta referensföretagen samt ett konsultföretag.

Uppsatsen inleds med att olika definitioner och kategoriseringar av bristfälliga och misslyckade informationssystem behandlas. Olika tidigare identifierade anledningar tillbrister och misslyckanden presenteras sedan. Några bristande informationssystem hos en kommun undersöks för att finna vad som brister. En modell har tagits fram för att undvika framtida brister och misslyckanden. Tydliga brister som har framkommit inkluderar dålig användarinvolvering och dålig Projektstyrning från kommunen..

Syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur ledarskap kan påverka miljön för kreativitet i ett projekt. För att göra detta behandlas ämnena ledarskap och kreativitet och hur de påverkar varandra. Det tar sin utgångspunkt i valda teorier såsom faktorer som påverkar kreativitet, ledarskapsdimensioner inom Projektstyrning samt situationsanpassat ledarskap. Genom dessa teorier skapas ett ramverk som sedan analyseras och diskuteras av författarna.I slutet presenteras sedan slutsatserna kring hur författarna ser att ledarskap kan påverka miljön för kreativitet i projekt och hur man som ledare kan tänka för att skapa en kreativ miljö för sina medarbetare..

Sammanfattning Idén till denna uppsats kom genom en diskussion tillsammans med en projektutvecklare på tekniska förvaltningen i Luleå. Vi diskuterade kring större byggprojekt genomförda i kommunen under de senaste åren och kom fram till att Kulturens hus inte bara är de senaste större byggprojektet utan även det största på många år. När vi sökte litteratur kring ämnet Projektstyrning fann vi ett fåtal tidigare skrivna uppsatser där man undersökt kommuner och dess avsaknad av en gemensam projektmodell. Detta var något vi fann även gällde Luleå kommun efter att vi läst olika revisions- och uppföljningsrapporter gjorde på projekteringen av Kulturens hus. Utifrån detta ville vi titta närmare på och öka förståelsen för hur kommuner använder sig av styrning i projektarbete.

I dagens affärsvärld har dem flesta företag projekt som arbetsform, det kan handla omomstrukturerings- eller utvecklingsprojekt. På grund av detta har ett antal olika modeller, som tillexempel Praktisk Projektstyrning (PPS) och PROPS, utvecklats för just detta ändamål. PPSutvecklades sent på 1980-talet av Tieto, och idag används den modellen på en rad olika företag iSverige. Företagen väljer antingen att köpa in konsulteringstjänster från Tieto eller så anpassardem PPS-modellen till sin egen verksamhet. Ett projekt kan generellt delas in i tre stycken moment, förberedelse, genomförande och avslut.

Problembakgrund: Många av de ekonomistyrningsmodeller som sedan länge är etableradeinom näringslivet är baserade på olika former av industri- och tillverkningsverksamhet. Olikatyper av påverkansfaktorer har lett till framväxten av mer kunskapsorienterade organisationeroch vi har valt att undersöka hur ekonomistyrningen har anpassats till dessa nyaförutsättningar.Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att öka kunskapen och förståelsenför ekonomistyrning i kunskapsorienterad verksamhet. Vår avsikt är att göra detta genom attidentifiera de viktigaste nyckelfaktorerna för ekonomistyrningen i dylik verksamhet. Dessanyckelfaktorer bör vara giltiga i dagsläget och beakta yttre, inre och beteendevetenskapligapåverkansfaktorer.Avgränsningar: Vi har valt att endast studera en bransch (IT-konsultbranschen) och deintervjuer som gjorts har avgränsats till tre olika nivåer på de undersökta företagen.Ytterligare en avgränsning är att uppsatsen endast behandlar de förutsättningar som gäller försvenska organisationer och deras ekonomistyrning.Metod: 13 st djupintervjuer med personer från företag inom IT-konsultbranschen hargenomförts. Merparten av intervjuerna var personliga och resterande var telefonintervjuer.Dessutom gjordes inledningsvis två intervjuer med sakkunniga inomekonomistyrningsområdet för att få uppslag på relevant teori och anknytning till pågåendeforskning.Resultat, slutsatser: Sex delområden med olika nyckelfaktorer för ekonomistyrning inomkunskapsorienterad verksamhet har identifierats: lönsamhet, humankapital, kundfokus,framtidsorienterad ekonomistyrning, Projektstyrning och koppling till mål & strategi.

Under år 2002 handskades biståndsmyndigheten Sida med 6224 insatser inom olika verksamhetsområden och i över hundra olika länder. Dessa insatser kan innebära alltifrån vägbyggen i Laos, analys av rättssektorn i Vietnam till stöd av ombudsmannaämbetet för mänskliga rättigheter i Peru. I större eller mindre utsträckning kan dessa insatser ses som olika typer av projekt. Detta då de har de karaktärsdrag som ofta tas upp i litteraturen för att beskriva vad ett projekt är, det vill säga att de är avgränsade aktiviteter som strävar mot att uppnå en specifik uppgift, har en förutbestämd kostnad och genomförs inom en fastställd tidsram. Sida är därmed en organisation som på en övergripande nivåmåste kunna hantera ett stort antal projekt och koordinera dessa så att de gemensamt bidrar till Sidas mål om fattigdomsbekämpning.

Företag och organisationer specialiserar sig inom sitt verksamhetsområde, vilket gör att annan kompetens får stå tillbaka. För kunna genomföra vissa projekt är det önskvärt, ibland kan det till och med krävas, att olika organisationer samarbetar. Offentlig sektor har under de senaste decennierna samarbetat med privata företag, i så kallade offentlig-privat samverkan - OPS, vilket förekommer i olika former. Precis som i de flesta samarbeten delas arbetet upp efter kompetens, vilket möjliggör att parterna kan fokusera på vad de gör bäst. Det rör sig inte om vanlig kontraktering eller privatisering, utan att tillföra något utöver det som parterna skulle kunna åstadkomma på egen hand. Uppsatsen undersöker hur offentlig sektor utvärderar resultaten av långsiktiga, omfattande OPS och vilka motiv som används för att ingå ett sådant projekt.

Rational Unified Process (RUP) är en systemutvecklingsmetod som tillhandahåller ett modifierbart tillvägagångssätt för hur man skall fördela uppgifter och ansvar inom ett systemutvecklingsprojekt. Syftet med denna studie har varit att undersöka om RUP verkligen bidrar till framgångsrik systemutveckling, och i så fall även till att identifiera de vitalaste faktorer som lett till denna framgång. Fokus har legat på processkvalitet och genom en enkätundersökning, samt kvalitativa intervjuer med användare, har vi kunnat fastställa att metoden faktiskt bidrar till framgångsrik systemutveckling. De mest väsentliga bakomliggande framgångsfaktorerna som undersökningen har identifierat, är RUPs riktlinjer för produktion av dokumentation, konfigureringsmöjligheter av utvecklingsprocessen, stödet för projektledning, samt det iterativa tillvägagångssättet vid utveckling..

För att öka vår kunskap kring kritiska framgångsfaktorer vid genomförande av projekt, har vi identifierat vad vi tror är generella framgångsfaktorer och fallgropar. Genom att, utifrån den befintliga projektteorin, undersöka utförda projekt hos LFV Data har vi kommit fram till att bemanningen av projektgruppen är den idag mest förbättrings bara fallgropen för att genomföra projekt inom LFV Data, även om förankring av mål och vision för projekt också är av stor vikt. Bemanning av projektgruppen är den främsta generella framgångsfaktorn och vår idé är att kartlägga vilka kompetens områden som behövs för att matcha med befintlig personals kvalifikationer. Polärdiagram kan vara till hjälp vid denna matchning. Vi menar att bemanningen av projekt är det som blir fel, även om projektet sedan följer metodiken, har förankring hos ledningen, håller tidplanen, och når de ekonomiska målen, dvs gör allt som de ska.

Lantmäteriets stödenhet Utveckling och IT (UIT) ska inför ett mer agilt arbetssätt. Den agila arbetsmetoden ifråga är Lean Thinking, den västerländska adaptionen av Toyota Production System. För att underlätta vid en övergång till det nya arbetssättet, kartläggs de inledande faserna i projektarbetet, då dessa saknar specifika anvisningar i den nuvarande Projektstyrningsmodellen, Praktisk Projektstyrning (PPS). Utifrån kartläggningen utfördes så en tvåstegsanalys, den första utifrån ett distribuerat kognitivt perspektiv och sedan utifrån de fem huvudprinciper från Lean Thinking. Resultatet från analysen resulterade sedan i ett antal förändringspunkter som UIT kan använda sig av vid bytet av arbetssätt.

Based on last years events that have taken place, events on the school Lundbergs and the police values of work, has the meaning of having a set of values been questioned. This study aimed to investigate and answer the fundamental values based on the common value basis for the government employees within an organization and how it perceived by employees. The new institutional theory was the framework for this qualitative study conducted with semi-structured interviews. Respondents were employees within the organization. Ethnographic qualitative methodology was the basis for our methodology and we used a thematic model of theme interpretation, communication and knowledge in our analysis.

There are several Project Management Softwares onthe market today. These tools are powerful andextensive to the degree they become too timeconsumingand complex and therefore often defeatits original purpose. This is the case especiallywhen the project manager is inexperienced and/orthe scope of the project is moderate.The purpose of this thesis arose from this context,there seems to be a gap between a home-made MSExcel spread sheet and the advanced softwaresavailable. The thesis and the product has beendeveloped in alliance with Faveo ProjectManagement with the shared goal to create a toolwhich is easy to use but still covers the essentialareas of project management theory. The tool willbe used internally by Faveo-employees as well asexternally together with Faveo?s clients in aneducational purpose.

Syftet med denna uppsats är att studera och skapa förståelse för styrning av produktutveckling i ett stort läkemedelsföretag. Vi lägger fokus på organisationsstruktur och omvärldsaspekten. Vår ambition är att därefter tillämpa den befintliga teorin för att om möjligt vidareutveckla denna. Vår studie är en kvalitativ fallstudie med explorativ ansats. Vi har använt oss av en abduktiv metod och haft semistrukturerade intervjuer som bas för den empiriska datan.