Genom att på ett systematiskt sätt identifiera och hantera de mjuka Nyttorna förIS/IT investeringar, kan man inom den offentliga vårdverksamheten generera ettstörre mervärde i investeringen. Vi har genom vår studie sett en brist vad detgäller att identifiera mjuka Nyttor med mjuka Nyttor avser vi till exempel nöjdakunder och trivsel. Det saknas forskning inom detta område vilket har gjortuppgiften intressant för oss. Vi har avgränsat till att hålla oss inom radiologin,främst inom Västra Götalandsregionen. Vår studie syftar till att identifiera mjukaNyttor för offentlig vårdverksamhet.

Inom svensk landstingsverksamhet genomför man årligen ett stort antal IT- investeringsprojekt. Då ett IT-system skall utvecklas eller inköpas av ett landsting förestår ett investeringsbudgeteringsarbete. I de kalkyler landstingen upprättar vill de kunna bedöma icke-monetära Nyttor av IT- system i ekonomiska termer. Dessa kan vara svåra att identifiera och värdera men är samtidigt av stor betydelse. Problemet är således hur man systematiskt finner icke-monetära Nyttor för IT-investeringar? Detta examensarbete syftar till att förklara ett system för strukturerad identifiering av icke-monetära nyttovärden och beskriva dess användbarhet vid olika kategorier av IT-investeringar inom den svenska landstingsverksamheten.

Det finns ett behov av en kostnads- och nyttoanalys för att värdera Nyttor som uppstår med användarcentrerad utveckling. Genom en litteraturstudie har viktiga egenskaper hos en nyttovärderingsmodell, som kan användas vid värdering av system som utvecklats med användarcentrerade metoder, identifierats. Modellen ska leda till lättolkade resultat, passa alla typer av verksamheter, visa koppling mellan förändring och nytta, hantera både kvalitativa och kvantitativa Nyttor, hantera tidsaspekter av nyttan och förverkliga den potentiella nyttan. I uppsatsen diskuteras dock främst huruvida PENG- och 5-modellen uppfyller dessa egenskaper. PENG-modellen uppvisar vissa brister med avseenden på ovanstående egenskaper, medan 5-modellen uppfyller alla krav och kan därför rekommenderas vid nyttovärdering av användarcentrerad utveckling.

Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att undersöka vilka Nyttor som förväntas vid implementeringen av ett affärssystem, vilka som realiserats av systemet samt om dessa Nyttor har mätts eller värderats på något sätt för att möjliggöra uppföljning av investeringen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som har intervjuats arbetar med ett affärssystem i det dagliga arbetet på olika Statoilstationer i Sundsvall och Hudiksvall. Därför har även huruvida de upplevda Nyttorna är beroende av driftsform på stationerna, bolagsdrivna stationer och franchisedrivna stationer undersökts. Respondenter från Svenska Statoil har också intervjuats för att få en bild av hur de ser på detta eftersom de tog beslut om att införa systemet på samtliga stationer.

För att skapa en större konkurrenskraft och hantera det allt hårdare affärsklimatet väljer många företag idag att implementera Enterprise Resource Planning (ERP) system, dessa heltäckande affärssystem integrerar alla verksamhetens delar med en gemensam databas och skapar nya möjligheter. För att kunna utvärdera vilken nytta en organisation får av ett sådant system behövs det lämpliga analytiska ramverk. Trots att det finns ramverk för denna typ av utvärdering, råder brist på lämpliga utvärderingsverktyg. En ny utveckling på marknaden för dessa system är webbaserade ERP-system. Systemet köps istället som en tjänst, där systemet finns på en server hos tjänsteleverantören.

Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad så att priserna på fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvärden. När marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant då den faktor som tidigare varit den starkast prispåverkande faktorn, virket och värdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetära nyttan, en del som inte genererade några pengar likt skogen. Tidigare forskning har fastställt att denna nytta kan bestå av äganderätt-, affektions-, natur- och rekreationsvärden samt att dessa Nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de värderar dem. Hur en värderare då ska fastställa ett marknadsvärde när en sådan stor del av värdet utgörs av en kraftigt varierande faktor är väldigt intressant.Denna studie har därför utrett hur värderare tar hänsyn till dessa icke-monetära Nyttor i sin bedömning av marknadsvärde på skogsfastigheter.

Studiens syfte är att undersöka hur konsulter arbetar med nyttovärdering vid ERPinvesteringar,samt finna kritiska framgångsfaktorer som kan fungera som stöd för ERPkonsulter.Vi har genomfört en fallstudie på SYSteam Anderstorp där vi på ett kvalitativt vissamlat in data via dokumentundersökningar, observationer och intervjuer. Vid analys avinsamlad data kunde vi identifiera fem steg en ERP-konsult bör gå igenom för att värderaNyttor vid ERP-investeringar. Dessa steg är 1processkartläggning, 2identifiering av Nyttor,3värdering av Nyttor, 4genomförande och 5uppföljning. Vidare har vi i varje steg kunnatidentifiera kritiska framgångsfaktorer som vi anser kan underlätta en ERP-konsults arbetemed nyttovärdering. Sammanlagt har vi kunnat identifiera fjorton kritiska framgångsfaktorer.De slutsatser vi kunnat dra av denna studie är att befintliga modeller för nyttovärdering ochvärdehemtagning tenderar att bli för teoretiska för att kunna tillämpas i praktiken.

Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad så att priserna på fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvärden. När marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant då den faktor som tidigare varit den starkast prispåverkande faktorn, virket och värdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetära nyttan, en del som inte genererade några pengar likt skogen. Tidigare forskning har fastställt att denna nytta kan bestå av äganderätt-, affektions-, natur- och rekreationsvärden samt att dessa Nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de värderar dem. Hur en värderare då ska fastställa ett marknadsvärde när en sådan stor del av värdet utgörs av en kraftigt varierande faktor är väldigt intressant.Denna studie har därför utrett hur värderare tar hänsyn till dessa icke-monetära Nyttor i sin bedömning av marknadsvärde på skogsfastigheter.

Problemdiskussion: IT?investeringar är ofta den största investeringen ett företag gör.För ett medelstort företag blir det extra viktigt om att försäkra sigom ett lyckat IT?projekt. Denna uppsats lyfter fram skillnadernamellan vad teoretikerna anser vara en kritisk framgångsfaktor ochvad praktikerna har för syn på dessa.Syfte: Studiens syfte är att designa och utvärdera ett Business Case av enIT?investering för ett medelstort företag. Vi vill skapa en ökadförståelse hur ett Business Case kan utformas för ett SME och vadden bör innehålla för att öka chanserna för att lyckas medprojektet då det idag sker många misslyckanden vidimplementering av affärssystem.Avgränsningar: Ofta innehåller ett Business Case många fler punkter än de vi valtatt behandla.

Markägarnas anledningar till att äga skog kan vara många. Med skogsägandet kommer en del frågor och val som markägarna bör ta ställning till, däribland vilka Nyttor som ägaren vill tillgodogöra sig? Vad är målet med skogsägandet? För att hjälpa markägare att finna skötselalternativ som stämmer med målbilden kan konsekvensanalyser över olika handlingsalternativ utföras med ett dataprogram som heter Heureka PlanWise. De data som krävs för att utföra dessa analyser är en skogsbruksplan med skogliga data som beskriver skogstillståndet. Detta examensarbete syftar till att med hjälp av Heureka PlanWise ta fram olika skötselstrategier som svarar mot vanliga mål som markägare har. Dessa inställningar skall kunna användas av inspektorer på Norrskog för att ta fram en skötselstrategi åt markägare eller att kunna visa på olika sätt att sköta skogen utifrån olika mål. Arbetet utgick från fem skötselstrategier: ? Bästa förvaltning av skogskapitalet ? Gynnande av biologisk mångfald ? Öka virkesförrådet ? Jämn avverkningsnivå ? Öka tillväxten För att ta reda på vilka skötselstrategier som är av intresse för Norrskogs medlemmar och hur markägarna ställer sig till denna typ av konsekvensanalyser genomfördes fem djupintervjuer.

Den nytta ett medlemskap i en organisation ger förmedlar säkerhet, trygghet och gemenskap.Förmåner kopplade till medlemskapet kan både vara materiella och av mer ändamålsenligkaraktär direkt kopplad till organisationens syfte och mål. Denna nytta kan vara svårt att mätaoch därför svår att redovisa på ett tillfredsställande sätt i en omvärld som fokuserar på statistikoch mått.Nyttan med ett medlemskap i ett fackförbund rör representation där förbundenföreträder medlemmarna i olika situationer såsom vid avtalsförhandling. Medlemskapet kanockså ge ekonomisk nytta i form av inkomstförsäkring eller ersättning vid strejk.Övergripande arbetar förbunden med rekrytering vilket gynnar hela medlemskåren och bidrartill den legitimitet förbundet har. Övrig facklig-politisk verksamhet som opinionsbildning ochinternationellt arbete är ytterligare en nytta med medlemskapet. Förutom dessa Nyttorkopplade till medlemmen i egenskap av arbetstagare, förmedlar även förbunden nytta genompersonlig utveckling och välbefinnande.

Papperstidningarnas popularitet har sjunkit i takt med att webbens har ökat. Nyhetsorganisationersåsom tidningar har haft svårt för att anpassa sig till denna förändring och har historiskt sett använtinternet som ett medium för envägskommunikation. De försöker nu slå sig in i sociala nätverk menutnyttjar inte kanalerna till sin fulla potential. Denna studie undersöker vilka Nyttor lokaltidningar sermed Facebook och Twitter; två nätverk med samma karaktär men med olika användargrupper. Facebookbygger på personliga relationer medan Twitter bygger på nätverk av gemensamma intressen.En förstudie har genomförts för att undersöka utbredningen av tidningarnas användning av Facebookoch Twitter, och visar att de flesta använder dessa nätverk och att Facebook är vanligast.

In order to evaluate the benefits and costs associated to investments in information technology (IT) managers need to be aware of the complexity in the nature of the task. Hence all the benefits that arise from the investment are not of pure economic character. The complexity of the task is even more obvious when managers also need to prioritize between a number of possible investments in order to fit a given budget.Stora Enso Skog AB is about to implement a new administration system to the organisation and due to that they will also implement a new standard system for the production planning process. In order to seek the modifications in the standard system that needs to be done to fit the organisations way of working, the managers have put together a reference group to seek out these modifications.The aim with this report is to identify a model that can prioritize these suggested modifications and test it practically with a group of future system users. The first part of the report is a literature study to map the existing models that are available.

IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav på uppnådd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet är tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bättre IT-styrning. Att bedöma och värdera affärsnytta och nyttoeffekter av IT innebär att se vad IT?s egentliga värde är för verksamheten och dess affärsprocesser. Genom att använda någon av de nyare metoderna för nyttobedömning som också har fokus på oväntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/långsamma Nyttor och direkta/indirekta Nyttor, så uppnår man bättre kontroll över verksamheten och att man fokuserar på rätt saker och gör dem på rätt sätt.

SYFTE: Syftet med uppsatsen är att skapa en anpassad prissättningsmodell som konstrueras med hjälp av traditionella investeringskalkyler och prissättnings-strategier. Modellen ska kunna appliceras på Comsys ADF-produkt och dess livscykel. METOD: Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med hjälp av en enkätundersökning mot potentiella kunder till Comsys. Utöver detta genomförs även en kvalitativ undersökning som grundar sig i intervjuer med befintliga och potentiella kunder samt oberoende myndigheter. TEORI: Teorierna i uppsatsen behandlar främst prissättning och investeringsbedömning.