För att skriva den här uppsatsen gjorde jag en intervjustudie med ungdomar i Musikskolan som spelat i några år. Syftet med uppsatsen var att undersöka ungdomarnas val att fortsätta med instrumentalstudier efter de första åren. Intervjuerna gjordes på en musikskola och bestod av både enskilda intervjuer samt av gruppintervjuer. Ungdomarna berättade om varför de fortsätter med instrumentalstudier. Resultatet av studien visar att ungdomarnas motiv att fortsätta att spela i Musikskolan efter de första åren är både sociala och musikaliska.

Syftet med arbetet var att jämföra den svenska och den finländska Musikskolan i fråga om elevurval och progression, och att beskriva musikskolelärares attityder till dessa frågor. Detta gjordes genom enkäter till två musikskolor i Sverige och tre i Finland, och genom intervjuer av två musiklärare från vardera land. Resultatet visade på skillnader i styrramarna för Musikskolan, och att de svenska musiklärarna i högre grad lade tyngdpunkten på elevens personliga utveckling, medan de finländska betonade musikkunskaper mer. Intervjuerna visade trots allt liknande åsikter i de två länderna, det är mer de yttre förutsättningarna som skiljer dem åt..

I detta arbete har vi undersökt hur lärare på Musikskolan använder sig avgehörsbaserad undervisning som metod under sina lektioner och om detta påverkar elevernas lust och motivation att fortsätta sina musikstudier. Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra lärare anställda på en musikskola i Norrland och två anställda i Stockholm. Resultatet visade att samtliga Lärare var positivt inställda till gehörsbaserad undervisning men att det var få som använde sig av det i praktiken. Detta berodde enligt informanterna på bristen av metodisk kunskap och undervisningsmaterial. På frågan om hur gehörsbaserad undervisning påverkar eleverna fick vi dock inte fram några tydliga resultat.

Ingrid Göranzon: Inflytande och delaktighet i Musikskolan. En enkätstudie av de kommunalt finansierade musikskolorna i Uppsala. - Musikvetenskap, Uppsala 2012. C-uppsats för 60p.Den kommunala Musikskolan har en unik funktion i det svenska samhället, och många svenska barn och ungdomar berörs av den. Sedan 1970-talet har det i stort sett funnits en i varje svensk kommun.

Syftet med denna uppsats är att beskriva militärmusiken och den kommunala Musikskolans framväxt dels på ett nationellt och dels på ett lokalt plan och hur dessa verksamheters vägar har korsats. Frågeställningarna är om militärmusiken har påverkat den kommunala Musikskolans utveckling och om så är fallet vilka faktorer som har påverkat detta. Jag stöder mina antaganden på den tyske social- och personlighetspsykologen Kurt Lewins kraftfältsteori och ser de bägge verksamheterna som två fält. Det var svårt att hitta källor till detta arbete och jag har därför använt mig av två intervjuer i kombination med litteratur och arkivmaterial för att få svar på mina frågor. Det visar sig att många av de anställda militärmusikerna initialt tog timlärarjobb på kommunala Musikskolan och därigenom påverkade utvecklingen positivt genom att ta med sig sin kompetens därifrån..

Syftet med denna undersökning var att studera föreställningar om skolutveckling och utvärdering hos lärare och rektorer vid två kommunala musikskolor. Studien syftade även till att undersöka föreställningar om utvärderingens roll i skolutvecklingsarbetet. Datainsamlingen har skett via intervjuer och resultatet visar en komplex bild av de föreställningar som framträtt. Skolutveckling och utvärdering har ingen entydig innebörd för de intervjuade, men alla informanter är av den uppfattningen att skolutvecklingen är väldigt viktig för Musikskolan. Vi har även kunnat se att föreställningarna om utvärderingens roll i skolutvecklingen är beroende av negativa eller positiva erfarenheter av utvärdering.

Den här uppsatsen handlar om musiklärares syn på pojkar och flickor i den enskilda musikundervisningen, och hur musiklärare upplever det egna förhållningssättet till pojkar och flickor vid den kommunala musik och kulturskolan.Syftet med undersökningen är att ta reda på om musiklärarna upplever några skillnader i pojkar och flickors beteende, och hur musiklärarna upplever att de bemöter eleverna utifrån ett genusperspektiv i den enskilda undervisningen.Undersökningen bygger på intervjuer med fem yrkesverksamma musiklärare i västra Värmland och hur de utifrån sina upplevelser och uppfattningar har svarat på underökningens frågeställningar.Undersökningen visar att musiklärarna upplever vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Vidare visar studien att musiklärarna även bemöter eleverna olika utifrån om eleven är en pojke eller flicka..

I samband med att musikskolorna växte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som därmed blev tillgänglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom åren kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade således denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhållningssätt lärarna byggt sin undervisning på. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blåslärare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrån ett hermeneutisk synsätt.

I samband med att musikskolorna växte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som därmed blev tillgänglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom åren kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade således denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhållningssätt lärarna byggt sin undervisning på. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blåslärare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrån ett hermeneutisk synsätt.

Studien behandlar hur några sångpedagoger från olika stadier ser på relationen mellan lärare och elev i den enskilda sångundervisningen. Syftet var att undersöka hur sångpedagoger på olika stadier upplevde lärare-elev relationen och hur denna kunde påverka undervisningen. Vi har byggt studien på litteratur i ämnet samt intervjuer med sex sångpedagoger från tre olika stadier: kommunala Musikskolan, gymnasieskolan samt Musikhögskolan. I litteraturgenomgången belyses lärarens ökade ansvar i relationsarbetet, relationens uppbyggnad samt relationsproblem i undervisningen. Resultatet visar att alla lärare mer eller mindre anser sig jobba med relationen mellan lärare och elev samt att de har ett ansvar i att den ska bli bra.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala Musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid Musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid Musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstå två i kommunala Musikskolan förekommande verksamheter - orkesterinstrumental tradition och afroamerikansk tradition och relationen dem emellan. En viktig utgångspunkt har varit att beskriva utvecklingen fram till i dag och hur dagens verksamhet förhåller sig till de historiska faktorer som legat till grund för kommunala Musikskolans framväxt. Vi har i intervjuer undersökt hur elever och lärare förhåller sig till traditionerna och hur rektorerna ser på verksamheten. Utifrån ett antal aspekter har vi kunnat urskilja en traditionell och borgerlig orkesterinstrumental verksamhet samt en folkligt baserad afroamerikansk instrumentalverksamhet. Såväl likheter som skillnader har identifierats mellan de båda verksamheterna i synen på undervisning och lärande.

Abstrakt                                                                                             Syftet med undersökningen var att belysa och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och finansiering via checksystem. Undersökningen begränsades till Nacka och Österåker, de kommuner där systemet använts längst. Genom intervjuer av kommuntjänstemän och musikskoleledare samt i en enkätstudie hos musikpedagogerna undersöktes vilka faktorer som lett till förändringar i verksamheten och hur dessa upplevdes, samt hur de olika parterna såg på den framtida kommunala Musikskolan. Resultatet av undersökningen visade att det var checksystemets utformning och kommunens styrning som bidrog till förändringar i verksamheten. Nacka kommun och Österåkers kommun hade utformat olika checksystem som gav skilda konsekvenser för verksamheterna.

Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Problemformuleringen i denna studie är ?Hur uppfattar fiollärare genrebreddens betydelse för elevers fortsatta musikintresse och utveckling?? Hur bemöter Musikskolan den musikaliska evolutionen? Den evolution vilken, i och med 1900-talets paradigmskifte, fört det musikaliska synsättet från det traditionella mot ett allt mer öppet klimat i musikundervisningen. För att få svar på detta vände jag mig till fyra fiollärare med fiollärarutbildning och använde den kvalitativa intervjun som metod. Samtliga informanter hade erfarenhet inom yrket. Resultatet av undersökningen visar att lärarna upplever elevernas musikidentitet mycket starkare än förr, vilket resulterar i att låtvalet är väldigt viktigt.