Den teoretiska bakgrunden tar upp self-efficacy som begrepp och dess betydelse för medarbetare och organisation. Syftet med studien är att undersöka om samband finns mellan self-efficacy och interaktion mellan medarbetare och chef. Self-efficacy mäts med GSE, i översättning av Koskinen-Hagman et al (1999), Medarbetar-chefsinteraktion mäts med egenkonstruerade frågor i samma enkät i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, chefsnärvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare består av 58 medarbetare från samma organisation varav 83 % är kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-efficacy och hur medarbetare uppfattar interaktionen med sin chef avseende närvaro, nöjdhet samt hur medarbetare själva agerar vid problem på arbetet.

Den teoretiska bakgrunden tar upp self-efficacy som begrepp och dess betydelse för medarbetare och organisation. Syftet med studien är att undersöka om samband finns mellan self-efficacy och interaktion mellan medarbetare och chef. Self-efficacy mäts med GSE, i översättning av Koskinen-Hagman et al (1999), Medarbetar-chefsinteraktion mäts med egenkonstruerade frågor i samma enkät i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, chefsnärvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare består av 58 medarbetare från samma organisation varav 83 % är kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-efficacy och hur medarbetare uppfattar interaktionen med sin chef avseende närvaro, nöjdhet samt hur medarbetare själva agerar vid problem på arbetet.

Följande uppsats baseras på en fallstudie av Göteborgs Spårvägar, GS, som syftar till att utvärdera organisationens arbetsgivarvarumärke genom att jämföra ledningens uppfattning om organisationens attraktivitet som arbetsgivare med medarbetarnas upplevelse av sin ar-betssituation samt att identifiera områden för utveckling. För att uppfylla syftet har utgångs-punkt tagits i tre forskningsfrågor; Hur uppfattar ledningen GS som arbetsgivare? Hur upple-ver medarbetarna sin arbetssituation och hur ser de på GS som arbetsgivare? Och hur sam-stämmiga är ledningens och medarbetarnas uppfattningar om GS som arbetsgivare?Uppsatsens teoretiska referensram består av teorier och tidigare forskning med anknytning till, det för uppsatsen, centrala begreppet employer branding vilket handlar om arbetsgivares förmåga att attrahera rätt medarbetare. Många faktorer inverkar på en organisations employer brand, arbetsgivarvarumärke, studien har dock avgränsats till följande: Rykte, Psykologiska kontrakt, Ledarskap, Mångfald, Kommunikation och Kompetensutveckling.Fallstudien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem personer i GS kon-cernledning samt en befintlig medarbetarenkät som genomförts inom organisationen år 2009. Intervjuguiden utarbetades med utgångspunkt i de frågeområden som medarbetarenkäten in-nehåller, i syfte att kunna göra jämförelser mellan ledningens och medarbetarnas uppfattning-ar om GS som organisation och arbetsgivare.

Studiens syfte var att undersöka huruvida ett pilotprojekt bestående av en ny typ avmedarbetar- och lönesamtal i Sandvikens kommun givit någon effekt på rolltydlighet,empowerment och arbetstillfredsställelse. Vidare var syftet att undersöka sambanden mellanrolltydlighet, empowerment och arbetstillfredsställelse. En enkät besvarades av 62förskollärare. Genom t-test undersöktes skillnaden mellan förskollärare som deltar i projektet(N=34) och andra förskollärare (N=28) gällande dessa variabler, men inga signifikantaskillnader kunde visas. En multivariat regressionsanalys visade i enlighet med tidigareforskning ett samband mellan rolltydlighet och arbetstillfredsställelse, men något sambandmellan empowerment och arbetstillfredsställelse visades inte.

Offentliga chefers arbetssituation har förändrats som följd av NewPublic Management, med ökade krav som resultat. Syftet medföreliggande studie var att explorativt undersöka de mönster avcoping-/handlingsstrategier som chefer använder sig av. Blandundersökta strategier ingick strategier som var riktade mot chefensegen arbetsbelastning (accepterande samt gränssättande), strategiersom var riktade mot organisationen för att stärka inflytande/position(formellt och informellt) och strategier som var riktade motmedarbetarna (delaktighetsfrämjande, närvarande och avlastande). Ien klusteranalys framkom åtta kluster av chefer: de gynnsamma, desjälvbejakande medarbetarinriktade, de icke-gränssättande, deinformella positionsstärkarna, de frånvarande, de självförsummandemedarbetarinriktade, de medarbetar-försummande samt destrategilösa. Dessa kluster diskriminerade från varandra medavseende på hälsa, arbetslust samt prestation och var olika vanligtförekommande med avseende på verksamhet och chefsposition samtgenus och genusmärkning.

Företagen i dag existerar i en turbulent och snabbt föränderlig omvärldsmiljö. Det innebär att de måste vara flexibla för att vara konkurrenskraftiga och skapa långsiktig lönsamhet. De finansiella nyckeltalen måste kompletteras med icke-finansiella. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ett tjänsteföretag kan använda sig av ett balanserat styrkort. Undersökningen baserar sig på en fallstudie i FöreningsSparbanken, Norra regionen.

ERP-implementeringar a?r ofta fo?rknippade med la?nga anpassningsperioder som tenderar att bli resurskra?vande. En bakgrund till den problematiken ligger i att medarbetarnas interaktion med systemet inte motsvarar den fo?rva?ntade interaktionen, vilket pa?verkar utfallet. Implemen- teringar som fa?r ett ova?ntat utfall leder ofta till missno?je bland medarbetarna.

Intresset för medarbetarsamtal har vuxit under det senaste decenniet, men medarbetar-samtal har beforskats i lite utsträckning. En hypotes som vi har utgått från är att medarbetarsamtalet många gånger inte ges det utrymme som det borde för att gynna organisationen och individen. Studien syfte har varit att skapa kunskap kring vad ett medarbetarsamtal är i offentlig sektor. Det är en kvalitativ undersökning omfattande såväl en litteraturstudie, som en intervjuundersökning med enhetschefer och medarbetare för att få fram medarbetarsamtalets betydelse i den offentliga sektorn. Studien har visat att medarbetarsamtal idealt handlar om individen och organisationens utveckling och ska genomföras en gång per år.

Titel: Vi söker dig! - Kompetensens roll i rekryteringsprocessenFörfattare: Victor Brännfors och Jacob WidgrenHandledare: Ilkka Henrik MäkinenLärosäte: Uppsala UniversitetDatum: 2014-01-02Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en ökad insyn i vilka kompetenser som uppfattas som attraktiva av en arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetar inom rekryteringsyrket. Uppsatsen ämnar också kartlägga kompetensmönster i kravprofiler för att skapa en bild av vilka typer av kompetenser som efterfrågas hos sökande kandidater.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvantitativ innehållsanalys av platsannonser tagna från arbetsförmedlingens databas. Totalt 80 platsannonser analyserades och diskuterade utifrån begreppen fält, kapital och habitus samt Lindelöws kompetensmodell.Resultat/slutsats: Elva kompetenser stod ut som mest efterfrågade. Av dessa elva kompetenser återfanns formell kompetens gällande någon form av utbildningskrav, erfarenhetskrav och kunskapskrav. De resterande åtta kompetenserna utgjorde de informella kompetenserna: prestationsorienterad, energisk, relationsskapande, god muntlig kommunikationsförmåga, serviceinriktad, ekonomisk medvetenhet, strukturerad och kvalitetsmedveten. Nyckelord: Kompetens, Kompetenskrav, Kapital, Habitus, Fält, Lindelöw.

I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner arbetar med kompetensutvecklingsinsatser för att skapa karriärvägar åt deras medarbetare. Kompetensutveckling är ett område som ständigt är aktuellt inom organisationer och kan bland annat syfta till att utveckla samt behålla befint-lig personal. I bakgrunden redogör vi bland annat för de statliga satsningar som varit centrala i kommuners konstruktion av de nuvarande kompetensutvecklingsinsatserna. Litteraturen inom området visar att kompetensutvecklingsinsatser är viktiga på både individ och företagsnivå. För individen kan en satsning på kompetensutveckling leda till bland annat ökad arbetstill-fredsställelse och minskad upplevelse av stress.

För att Corporate Social Responsibility (CSR) ska implementeras korrekt genom organisationen krävs en ömsesidig relation mellan företaget och medarbetarna. En sådan relation är dock inte självklar och det finns en problematik i hur CSR ska beslutas, kommuniceras och förmedlas genom organisationen. Ledarskapsperspektivet utgår ifrån att CSR-aktiviteter beslutats uppifrån i organisationen. För stora företag med många hierarkiska nivåer kan ledarskapsperspektivet vara att föredra för att skapa struktur och ordning. Dock kan dominansen av ledarskapsperspektivet hämma en organisations CSR-arbete.

Upplevelsen av stress ökar i vårt samhälle idag. Man upplever ökade krav, mindrekontroll och en brist på stöd, enligt Karasek & Theorells krav/kontroll/stöd-modell.Sjuksköterskor upplever stress av en rad olika anledningar och det finns det en stor riskatt vården står utan kompetent personal i framtiden om inte chefer och medarbetaretillsammans kan skapa en acceptabel arbetsmiljö. Syftet med vår studie var attundersöka hur vårdenhetschefer stöder enhetens sjuksköterskor vid upplevd stress föratt uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Vi har gjort fyra halvstrukturerade intervjuermed erfarna vårdenhetschefer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analyseramaterialet.

Brist på kommunikation mellan chef och medarbetare kan leda till missförstånd som iblandfår allvarliga konsekvenser. Missuppfattningar och missförstånd kan orsaka konflikter påarbetsplatsen, ekonomiska förluster och tidsödande arbete med att rätta till det som gått feloch de kan också medföra säkerhetsrisker. Brister i kommunikationen rubbar också vårarelationer på arbetsplatsen.Detta arbete utgår från utvecklingssamtalet mellan chef och medarbetare. Genom intervjuermed chefer och deras medarbetare om det gemensamma utvecklingssamtalet undersöks omchefer och medarbetare uppfattar utvecklingssamtalet på liknande sätt. Om inte; i så fall påvilka sätt?Med hjälp av en fenomenografisk ansats presenteras undersökningens resultat i kategorier,vilka representerar olika faktorer som påverkar utvecklingssamtalets tolkning.Det finns en ganska god förståelse för ordens betydelse i kommunikationen mellan chef ochmedarbetare, men över ordens betydelse står begreppens betydelse.

En studie om hur ohälsa,stress och utbrändhet påverkar individen i arbetslivet. studien avgränsas på hur arbetsrelaterad stress och utbrändhet påverkar de höga sjukskrivningstalen. Detta studeras ur ett ledar ? och ett medarbetar perspektiv. Varje dag är 300 000 personer borta från arbetet på grund av sjukskrivning.

Omorganiseringar sker ofta när organisationer stöter på motgång och därför är tvungna att göra någon form av förändring. Det saknas i dagsläget forskning hur en förändring uppfattas ur en medarbetsarutgångspunkt. Denna studie har utförts vid SCA Timber ABs fem markandsavdelningar och syftet med denna studiehar varit att ge en multidimensionell bild av en förändringsledning ur ett medarbetar- och ledningsperspektiv samt att ta reda på hur de kan kontrasteras. De teorier som har använts har verkat som en grund för, och har väglett analysen. Studien har varit av kvalitativ typ och den metod som har använts bygger på en narrativ ansats.