Att spela på internet är ett självklart nöje för många medan för andra så uppgår nöjet till att bli ett problem för individens privata ekonomi och välbefinnande. Spelbranschen och dess verksamhet är därför inte helt okontroversiell. Vi har mot bakgrund av detta valt att undersöka hur Legitimitet kan förstås i en kontroversiell bransch. Studien behandlar följande frågor: Hur kan Legitimitet förstås i en kontroversiell bransch? Hur uppfattar kunder, icke-kunder och en intresseorganisation CSR-åtgärder på spelbranschen? Hur upplevs CSR-åtgärder fungera som ett verktyg för att uppnå Legitimitet? Vi har undersökt kunder, icke-kunder och en intresseorganisations syn på CSR, Legitimitet och spelbranschen och funnit att organisationer på kontroversiella branscher måste arbeta hårdare för att framstå som legitima i intressenternas ögon.

År 2010 ändrades lagen om revisionsplikt i Sverige och många företagare har sedan dess valt bort revision. Därefter har det ifrågasatts hur företag kan uppnå Legitimiteten som intressenter efterfrågar om redovisningen inte är reviderad. Syftet med studien var att förklara vilken Legitimitet företag, som påverkas av den fria revisionsplikten, upplever med revision ur ett tillväxtperspektiv. Företagare har sedan lagändringen haft utrymme att ta ställning till revision, vilket har möjliggjort att detta kunde studeras. För att uppnå syftet teoretiskt har teorier om revision, Legitimitet och tillväxt studerats.

Trovärdighet är inte ett givet ting inom samhällets ramar. Det krävs en ömsesidig relationsuppbyggnad mellan parterna. Syftet var att belysa tidningsutgivarnas Legitimitet i förhållande till innehållet i tidningen. Studien genomfördes med kvalitativ metod och avsåg två fallstudieobjekt, en morgontidning och en kvällstidning. Dessa var Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen.

De svenska kollektivavtalen är ett högaktuellt ämne då framförallt Vaxholmskonflikten och den pågående valkampanjen har satt kollektivavtalen i fokus. Kollektivavtalen ifrågasätts från allt fler håll och dess framtid anses oviss. Uppsatsen syftade således att pröva de svenska kollektivavtalens Legitimitet och detta skulle ske utifrån en operationalisering av Beethams Legitimitetsteori. Slutsatserna som drogs efter att kollektivavtalen prövats mot Legitimitetsteorins alla nivåer var att de svenska kollektivavtalen är legitima. Detta är dock inte en Legitimitet utan problem, flera punkter då Legitimitetskraven ej uppfylldes till fullo gick att finna..

Legitimitet är en viktig faktor för ett företags överlevnad. Klädbranschen, speciellt H&M, har det senaste årtiondet fått mycket publicitet och blivit hårt granskad, vilket föranleder att Legitimiteten kan anses ha varit hotad. Med utgångspunkt i Legitimitetsteorin studerar vi H&M:s årsredovisningar mellan 1998-2008 för att finna hur de genom årsredovisningarna försöker bibehålla Legitimiteten. Som verktyg använder vi Lindbloms (1994) fyra strategier för att bibehålla Legitimitet. Vi finner att samtliga strategier används men att vissa förekommer mer frekvent än andra.

Syftet med denna uppsats är att förklara Övervakningspanelens Legitimitet genom att studera effektiviteten i Panelens verksamhet. Övervakningspanelen primära uppgift är att granska bolags, noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. finansiella rapporter i syftet att uppnå en enhetlig och regelrätt redovisning. Vid brister i de finansiella rapporterna publiceras ett uttalande på Redovisningsrådets hemsida. Vi har bedrivit en dokumentstudie av de kritiserade bolagens finansiella rapporter efter ett uttalande för att på det viset få fram information av Panelens effektivitet.

Uppsatsens problemställning utgår från en eventuell brist i utbildning eller kunskap om gällande doktriner för svenska förband i utlandstjänst. Uppsatsen har ansatsen att visa på en ögonblicksbild av hur ett svenskt förband tolkar begreppet Legitimitet och hur det arbetar med att stödja detta i genomförandet av verksamheten. Jämförande underlag och även analysverktyg utgår från ett brett urval inom forskning om upprorsbekämpning och även amerikanska doktriner samt reglementen.Uppsatsen utgår från att begreppet Legitimitet har stor betydelse för teorier kring upprorsbekämpning och även för den använda amerikanska doktrinen. Begreppet Legitimitet har definierats med hjälp av tre frågeställningar, Legitimitet för vem, Vem ska uppfatta vad som legitimt? samt Vem genererar Legitimiteten åt vad? Resultatet visar på att det svenska förbandet i det undersökta exemplet har en bred syn på begreppet Legitimitet och kopplar det till såväl sig själva som statsmakten i värdlandet och detta både mot befolkningen i hemlandet och också i operationsområdet.

Uppsatsen visar på den situation som en kulturorganisation befinner sig i, vilket är en ständigt pågående Legitimitetsprocess och på en marknad med flera olika intressenter. Legitimitet uppstår i samband med en rad olika aktiviteter. Vi får här följa hur kulturorganisationer på flera olika sätt arbetar med att uppnå Legitimitet och vad som egentligen är Legitimitetsskapande.Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för oss och läsaren hur kulturorganisationer hanterar den tvådelade marknaden för att uppfattas som legitima av bidragsgivarna, vilket för kulturorganisationer påverkar möjligheten till få tillgång till stödresurser. Vi avser även visa på problem som bidragsgivarnas sätt att mäta kulturorganisationernas verksamhet på innebär och ge förslag till förändringar. .

Syftet med denna uppsats var att genom en operationalisering av David Beethams Legitimitetsteori utreda om bemanningsavtalet har Legitimitet. Efter operationalisering av Legitimitetsteorin och presentation av bemanningsavtalet och dess aktörer, lagar och domar som alla påverkar Legitimiteten så fann jag att det fanns Legitimitet i avtalet, men att den kom med restriktioner. Då tjänstedirektivet och Lavaldomen påverkar den svenska lagstiftningen och användandet av svenska kollektivavtal som norm på den svenska arbetsmarknaden, så har kollektivavtalen i allmänhet tappat mark, speciellt med restriktioner på användandet av strejkrätten, och bemanningsavtalet som berör mycket av den internationella arbetskraften är inget undantag. Behållningen av Legitimiteten i detta unga avtal är att trots låg facklig anslutning, så omfattar avtalet ändå alla LO:s medlemmar, vars medlemsantal är stort och bidrar till Legitimiteten hos det branschöverskridande avtalet..

Med Basel II och dess regelverk som grund undersöker vi i denna uppsats vilka egenskapersom kommit att spela en viktig roll i tillämpningen av schablonmetoden och IRK-metoden,som banker officiellt tillämpar vid beräkning av kapitaltäckningskravet. Nyinstitutionell teorihar legat som grund för att undersöka om behovet av Legitimitet hos svenska banker kunnatförklara dessa val. Tidigare forskning har identifierat egenskaperna storlek, resurser ochklientportfölj hos banker, vilka utgjort studiens avgränsning. Vi fann att bankers behov avLegitimitet varierar mellan egenskaperna, resultatet kan till viss del förklara deras tillämpningav schablon- och IRK-metoden..

För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, då samhällsinformation ska förstås och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta välgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs även för fortsatta studier samt för att få ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematik¬undervisning kan av olika lärare beskrivas, upplevas och uppfattas på kvalitativt skilda sätt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lärares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nå en ökad förståelse för och kunskap om nyexaminerade lärares första tid som lärare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande.

1995 röstade Sveriges medborgare för första gången i ett Europaparlamentsval där valdeltagandet var mycket lågt, endast 41,6 röstade i valet. Trenden höll i sig under följande Europaparlamentsval 1999, där valdeltagandet sjunkit till 38,8 procent. Hösten 2003 hölls en folkomröstning där EMU- medlemskapet togs upp, resultatet blev ett klart nej av det svenska folket. Syftet med uppsatsen är att närmare granska EU:s politiska Legitimitet i Sverige, närmare bestämt i vilka delar av Sverige det finns ett starkt respektive mindre starkt stöd för den Europeiska unionen. Vi ska även titta närmare på hur faktorer som till exempel urbaniserings- och inkomstgrad påverkar EU-frågan.

I denna studie undersöks hur TP (Tetra Pak) genom högre grad av Legitimitet kan förbättra sitt miljöarbete. För detta ändamål har TP:s miljöarbete undersökts både ur ett internt och externt perspektiv men även ur ett uppifrån och ner-perspektiv. Legitimitet och nyinsitutionalism har använts som teoretiska verktyg i uppsatsen. Vår analys är en fallstudie över TP:s miljöarbete. De slutsatser vi har kommit fram till baseras på de resultat som erhållits genom både interna och externa intervjuer.

I Halmstads kommun beslutades år 1989 om behovet av en ny deponi, år 2006 togs beslutetom lokaliseringen Kistinge. Under 2011 låg detaljplanen för beslut varpå berörda medborgarestartade en aktionsgrupp i förhoppningen att kunna påverka politikerna att tänka om ochförlägga deponin längre från bebyggt område. Fenomenet medborgargrupp av detta slag ärextra intressant i ett land som Sverige som präglas av hög tillit till statliga institutioner. För attbesvara våra frågeställningar om de tre aktörsgrupperna; medborgare, politiker ochtjänstemäns upplevelse av delaktighet, process och beslutsfattande i ärendet har vi med hjälpav idealtyper, som är utformade från tidigare forskning på området, försökt fånga derasupplevelser av ärendet utifrån ett Legitimitetsperspektiv. Vi kom fram till att medborgarna harhaft en låg upplevelse av Legitimitet samtidigt som politiker och tjänstemän har haft en högupplevelse av Legitimitet i ärendet om deponin i Kistinge..

SammanfattningManagementkonsultation är en snabbt växande världsomfattande bransch som omsätter 7 miljarder kronor i Sverige årligen. Managementkonsulters tjänstebeskrivning är ofta vag och konsulter har ofta olika expertområden vilket medför en osäkerhet för potentiella klienter. Managementindustrin har skapat en svårighet för potentiella klienter att avgöra om konsulten är rätt person för uppdraget. Osäkerheten beror på att det är inte är möjligt för klienten att utvärdera tjänstens kvalité före uppdraget är utfört. Syftet med studien är att skapa en bättre förståelse i hur managementkonsulter uppnår Legitimitet för deras tjänster.Studiens utfördes genom en kvalitativ metod då fyra management konsulter har intervjuats.