Sök:

Sökresultat:

592 Uppsatser om Legitimitet - Sida 2 av 40

Att motverka korruption i landstingen : En regelstudie

Undersökningen ämnar att belysa ett område som inte ägnats mycket tidigare uppmärksamhet, medborgerligt förtroende på regional nivå. Syftet med uppsatsen är att genom en teoretisk bakgrund kring kopplingar mellan korruption, förtroende och Legitimitet formulera ett samlingsbegrepp där korruption förstås i relation till förtroende och Legitimitet och inte endast utifrån lagstiftning. Detta för att sedan utifrån detta begrepp undersöka förekomsten av samt vilka regelverk svenska landsting har att förhålla sig till för att motverka korrupt beteende.Undersökningens slutsatser är att det samlade regelverken som landstingen har att förhålla sig till är att anse som klart formulerade. En oväntad slutsats visade sig även. Ett stort antal av svenska landsting och regioner uppvisade stora brister i kommunikationsförmåga..

"Idrottsämnets legitimitet"- en studie om varför vi ska ha idrott som skolämne

Under de senare åren har det debatterats mycket om nedskärningarna av idrotten i skolan. Eftersom jag är mycket intresserad av idrott är jag således även intresserad av vad som försiggår i debatten om skolidrotten. M h a detta arbete tror jag att jag både kan befästa tidigare värderingar och skapa nya perspektiv åt mig själv och andra om vad skolidrotten betyder för oss.Arbetet syftar till att belysa några av de faktorer som ger idrottsämnet i grundskolan Legitimitet som ett obligatoriskt ämne. Jag tar upp följande frågeställningar. Varför minskar politikerna antalet idrottstimmar då de säger att idrottsämnet är så viktigt? Vad anser en grupp vuxna medborgare om idrottsämnet i skolan? Vad anser en grupp skolbarn om idrottsämnet i skolan? Varför ska idrottsämnet finnas i skolan?Jag har använt mig av enkät för att undersöka vad en grupp medborgare anser om idrottsämnet.Resultatet blev kortfattat att en klar majoritet ansåg att idrottsämnet är en viktig del av undervisningen i skolan..

Legitimitet inom politiska system: En studie av den förtroendevalda kommunala revisionen

Det kommunala systemet med en förtroendevald revision utsätts stundtals för debatt där krav om förändring framförs. Sveriges kommunfullmäktigeförsamlingar frångick revisionens rekommendation om anmärkning och/eller avstyrkt ansvarsfrihet för en nämnd eller styrelse i mer än 50 % av fallen mellan 2004 ? 2013, samtidigt som kommunfullmäktiges tilltro till revisionen sjönk mellan 2007 ? 2013. Legitimitet bidrar till att aktörer inom en organisation utför handlingar med en känsla av plikt och skyldighet. En organisation kan därigenom tappa effektivitet om parterna inom den inte upplever organisationen som legitim.

EU och demokratiskt underskott ? en experimentell studie om svenskar och stakeholdermodellen

EU:s befogenheter har främst motiverats med hänvisning till att internationella samarbeten effektiviserar beslutsfattande och förbättrar beslut. Idag ifrågasätter allt fler inställningen och menar att den har lett fram till ett demokratiskt underskott. På grund av underskottet menar kritiker att EU:s Legitimitet påverkas negativt. Legitimitet underlättar för en auktoritet att få sina beslut accepterade och det får folk att följa regler och lagar. Genom Scharpfs begrepp om inputLegitimitet, deltagandet i beslutsprocesser, och outputLegitimitet, den upplevda effektiviteten av beslut, har debatten nyanserats.Som en följd av utvecklingen tilldelas unionens outputLegitimitet allt mindre uppmärksamhet samtidigt som fler intresserar sig för Legitimitetens inputsida.

EU:s Legitimitet : En fallstudie av medborgarnas uppfattningar om EU

Stödet för EU från medborgarna har i olika opinionsundersökningar visat sig vara lågt, samtidigt som integreringen i EU blir djupare och det diskuteras därför huruvida organisationen är ett legitimt politiskt system. Medborgarnas stöd för EU anses vara en förutsättning för att kunna fortsätta fördjupningen av samarbetet inom organisationen. Syftet är att utifrån medborgarnas uppfattningar undersöka i vilken utsträckning EU är ett legitimt politiskt system. Undersökningen genomförs som en fallstudie och undersöker medborgarnas uppfattningar om EU utifrån ett analytiskt ramverk där tre kriterier har identifierats; ledarskap, resultat och procedurer. Det empiriska materialet som analyseras består av opinionsundersökningar genomförda av Eurobarometer. Resultatet från undersökningen visar att ledarskapet och procedurerna inte anses vara legitima enligt medborgarna utifrån Weilers definition av social Legitimitet.

Revisionens påverkan på miljöredovisningen ? skänker revisionen trovärdighet och legitimitet

Syftet med denna uppsats är att undersöka om miljöredovisningen blir mer trovärdig om den blivit granskad av en revisor och om denna ökade trovärdighet skänker Legitimitet till organisationen.Undersökning grundar sig på en jämförande fallstudie om två företag. Undersökningspersonerna består huvudsakligen av intressenter eftersom det är intressenternas synvinkel vi studerar. Data har vi införskaffat genom telefonintervjuer. Vi har efter den empiriska undersökningen kommit fram till följande: Företaget kan erhålla Legitimitet tack vare en trovärdig miljöredovisning men denna trovärdighet skapas inte genom en revision. Det inte är på grund av brist på förtroende för revisorn eller denna yrkesverksamhet som miljöredovisningen inte blir mer trovärdig tack vare en revision.

Kan CSR inom tobaksindustrin skapa legitimitet? : En studie om konsumenters uppfattning av Philip Morris International CSR-engagemang

Corporate Social Responsibility (CSR) har under modern tid växt fram att bli ettstandardförfarande bland företag och en strategi för att eftersträva Legitimitet. Grundati ökade krav och förväntningar från omgivande aktörer, åtar sig organisationer ettsamhällsansvar utifrån ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Parallelltmed det stegrade ansvarstagandet inom organisationer öppnar det upp för fråganhuruvida detta fenomen är direkt applicerbart på alla branscher, så som kontroversiellaindustrier. Av den anledningen utreds i denna studie huruvida konsumenter anser attPhilip Morris International, ett företag verksamt inom tobaksindustrin, uppnårLegitimitet genom deras CSR- engagemang. Genom fokusgrupper och djupintervjuerhar konsumenters uppfattning om Philip Morris International CSR- engagemangkunnat fastställas och slutsatser har kunnat erhållas.

Ökad transparens i välgörenhetsorganisationer i en finsk kontext : Fallet Fida International

Medier i Finland har skrivit mycket om vart pengarna går när det skänks till en välgörenhetsorganisation. Uppsatsen ämnar besvara frågor om hur välgörenhetsorganisationer arbetar för att öppna upp sin verksamhet för insyn för att på så vis synliggöra sitt ansvarstagande samt om det finns problem med att skapa transparens. Uppsatsens syfte är således att beskriva hur en välgörenhetsorganisation kan skapa Legitimitet för sitt arbete genom transparens. Tre viktiga begrepp beskrivs: transparens, ansvarighet och Legitimitet. Även olika kanaler beskrivs genom vilka välgörenhetsorganisationer kan öka öppenheten.

Panelen för övervakning av finansiell rapportering - Dess roll och legitimitet -

Syfte: Syftet är att undersöka vad noterade företag anser om Övervakningspanelens roll och arbete samt dess funktion att kontrollera att tillämplig redovisningslagstiftning och god redovisningssed efterföljs i de finansiella rapporterna. Utifrån detta ska vi undersöka om Övervakningspanelens arbete anses vara legitimt. Metod: Vi har genomfört en explorativ kvantitativ enkätundersökning samt en intervju av kvalitativ karaktär. Teoretiska perspektiv: Vi har studerat litteratur som framförallt behandlar Legitimitetsteori, men även rättssociologisk teori. Empiri: Uppsatsens empiri består av erhållna enkätsvar från företag som är noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt svar från vår intervju med Övervakningspanelen.

"Att vara eller icke vara" : En analys av Stockholms universitets studentkårs legitimitetsskapande

Studentkårerna i Sverige fick efter avskaffandet av kårobligatoriet (2010) helt nya förutsättningar att förhålla sig till när det gäller Legitimitetsskapande. Stockholms universitets studentkår (SUS) har sett ett minskat valdeltagande och medlemsantal efter att avskaffandet, men SUS har trots detta fortsatt beviljats kårstatus. Vi har med bakgrund av detta genomfört en kvalitativ enfallstudie i syfte att analysera hur SUS skapar sin Legitimitet. Vi har vidare sökt jämföra dessa resultat med generell Legitimitetsteori för att potentiellt kunna påvisa en eventuell diskrepans mellan hur SUS skapar sin Legitimitet i jämförelse med andra politiska organisationer. Vårt empiriska material bygger på intervjuer med nyckelpersoner.

Den ideologiska kampen : En jämförande studie av korstågen och kriget i Afghanistan

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka likheter och skillnader, trots olika tidsepoker, mellan korstågen som i sin tid fick sin Legitimitet genom tron på Gud, och konflikten i Afghanistan som i nutid får sin Legitimitet genom tron på demokratin.För besvara våra frågeställningar har vi använt oss av litteratur, tidningsartiklar och källor på Internet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har vi försökt att begränsa oss till Internetkällor med så god trovärdighet som möjligt. Den litteratur vi använt oss av är skriven av välkända författare.Resultatet visar att den mest framträdande likheten är att båda krig har använt sig av samma argument för att legitimera kriget. Där USA var ute efter att skapa en demokrati samt att vinna ekonomiska fördelar ville den katolska kyrkan stärka påvemakten samt återta det Heliga landet. Vi har kommit fram till att tron fortfarande är väldigt viktigt i krig.

Trängselskatten.

C-UPPSATS, 10 poängSvenska som andraspråk, SIX 420 (41-60 poäng)Vårterminen 2006Handledare: Tore Otterup.

Konsultmässighet i bemanningsbranschen : Hur konsultchefer arbetar för att möta krav från omgivningen

Denna uppsats undersöker bemanningsföretagen och hur konsultcheferna arbetar för att tillgodose krav från kundföretag och omgivningen. Som en del av detta studeras även vilka krav som ställs på de uthyrda konsulterna och vad uppförandet har för betydelse inom bemanningsbranschen. De teoretiska utgångspunkterna som används i uppsatsen är dels nyinstitutionell teori och främst begreppet Legitimitet, dels Hochschilds teori om emotional labor. Det insamlade empiriska materialet består av nio intervjuer med konsultchefer från fyra olika bemanningsföretag. Resultatet visar att konsultchefsarbetet präglas av rutiner och att det ställs krav på uppförande på den uthyrda personalen för att passa in i konsultrollen.

Insamlingsorganisationers förmåga att skapa legitimitet - genom kostnadsfördelning och verksamhetsstyrning

Sammanfattningsvis kan sägas att insamlingsorganisationernas arbete med fördelning av kostnader är en viktig del i deras arbete med att skapa Legitimitet gentemot omgivningen. Tyvärr är dock reglerna de har att utgå ifrån något subjektiva vilket kan försvåra deras möjligheter till att vara tydliga och transparanta. Vi har sett att alla organisationers verksamheter påverkas av många olika faktorer i omgivningen och det medför att det blir extra viktigt för dem att lyfta fram och vara medvetna om detta i sitt strategiska arbete. Avsaknaden av effektiva mått påverkar insamlingsorganisationernas möjligheter att på ett tydligt sätt mäta sina prestationer och kunna besluta var deras insatser bäst behövs. Detta i sin tur kan leda till att de får svårt att visa upp för omgivningen allt de egentligen åstadkommer.

HÅLLBARHETSREDOVISNING : En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken Legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken Legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar Legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->