Sök:

Sökresultat:

477 Uppsatser om Kollektiv stöttning - Sida 1 av 32

Kollektiv moralisk autonomi : Om kollektiva moraliska egenskaper som inte motsvaras av kollektivets ingÄende individer

I denna uppsats diskuterar författaren dels om det Àr möjligt för kollektiv att klassificeras som autonoma entiteter, och dels huruvida det Àr möjligt för en kollektiv entitet att ha vissa moraliska egenskaper som kollektivets ingÄende individer saknar. Enligt David Copps kollektiva moraliska autonomites sÄ Àr detta möjligt. I framstÀllningen presenteras det ett antal invÀndningar mot Copp riktade av Seumas Miller, som författaren delvis vÀnder sig mot..

Kollektivet som autonom agent

Min slutsats vilken jag lÀgger fram i avsnitt 5 Àr att kollektiv mycket vÀl kan vara autonoma agenter. Jag kommer Àven kortfattat att utveckla ett resonemang kring skillnader i kollektivs och mÀnniskors moral. Skillnaden kan anses vara en förutsÀttning för att kollektivet ska kunna uppnÄ fullstÀndig autonomi eftersom antropocentrisk moral i ett kollektiv krÀver mÀnsklig pÄverkan..

Inomgruppsfaktorer och ledarskapsfaktorer: Om individens upplevelse av kollektiv efficacy i arbetsgruppen.

Viktigt för ett bra gruppklimat Àr bland annat gruppens kommunikationsmönster och tidigare framgÄngar, nÄgot som Àr beroende av tydliga mÄl för arbetet. Tidigare forskning har pÄvisat ett positivt samband mellan gruppens kollektiva efficacy och dess prestationer. OmrÄdet kollektiv efficacy Àr relativt vÀlforskat, dock tycks frÄgan om vilka faktorer som har betydelse för kollektiv efficacy i arbetsgruppen stÄ relativt obesvarad. Inom omrÄdet dominerar kvantitativ metod, varpÄ en kvalitativ ansats bedömdes lÀmplig i denna undersökning. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för individens upplevelse av kollektiv efficacy i arbetsgruppen.

VALDELTAGANDE BLAND PERSONER MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDS?TTNING. En intervjuunders?kning med st?dpedagoger

Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till st?d och service.

Kollektiv stöttning i samtal mellan inlÀrare av svenska som frÀmmandesprÄk

InterdisciplinĂ€rt arbete, SSA133, 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: Vt 2014Handledare: Ann-Christine Randahl.

Hur inverkar kollektiv styrka pÄ upplevda för- och nackdelar med bostadsomrÄdet? - En kvantitativ studie av sambandet mellan upplevd kollektiv styrka och bostadsomrÄdets positiva/negativa egenskaper

Kollektiv styrka baseras pÄ sammanhÄllningen och viljan hos invÄnarna att ingripa för bostadsomrÄdets sÀkerhet. Viljan att ingripa pÄverkas av denna ömsesidiga tillit och de förvÀntningarna pÄ att ingripa som delas inom omrÄdet. Detta arbete Àr en kvantitativ studie baserat pÄ enkÀter frÄn 691 respondenter som besvarat frÄgan ?Vad Àr bra respektive dÄligt med ditt bostadsomrÄde??. Denna frÄga har undersökts för att ta reda pÄ hur den individuellt upplevda kollektiva styrkan pÄverkar vilka positiva och negativa faktorer man ser hos sitt bostadsomrÄde.

Licensiering av upphovsra?tt : En studie om avtalslicensens funktion och framtid

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

?Det ?r vad hela jobbet g?r ut p?? Motivation, Motivation? - En kvalitativ intervjustudie om hur st?dassistenter arbetar p? boende med s?rskild service f?r att fr?mja motivation och delaktighet hos personer med psykiska funktionsneds?ttningar.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Det Àr vi som Àr Piratpartiet : - ett system för kollektiv handling

Titel: Det Ă€r vi som Ă€r Piratpartiet ? ett system för kollektiv handlingFörfattare: Jan-Olof RuuskaHandledare: Eva SchmitzExaminator: Lars-Olof HildingUtbildningssĂ€te: Högskolan i HalmstadSektion: HĂ€lsa och SamhĂ€lleKurs: Sociologi C, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2010Syfte: Att beskriva och förstĂ„ Piratpartiet utifrĂ„n Alberto Meluccis teorier om kollektivt handlande.Teori: Alberto Meluccis teori om kollektivt handlandeMetod: Kvalitativ metod, teorinĂ€ra förhĂ„llningssĂ€tt, fallstudiedesignResultat: Piratpartiet beskrivs och förstĂ„s i uppsatsen utifrĂ„n Meluccis teorier om kollektivt handlande. UtifrĂ„n sex viktiga processer trĂ€der en bild fram av hur det gĂ„r till nĂ€r systemet för handling kontinuerligt förhandlas fram av aktörerna sjĂ€lva, i det sociala och historiska sammanhang i vilket de befinner sig i opposition mot makten. I och med denna interna förhandling om mĂ„l, medel och metoder, i opposition mot motstĂ„ndaren, formas ett ?vi?, ramverket för vad som Ă€r en piratpartist, ramverket för kollektiv handling.Nyckelord: InformationsĂ„ldern, sociala rörelser, kollektivt handlande, kollektiv identitet, system för handling, social konstruktion.

Baksidan av att gynna arbetsf?rm?ga: En normkonfliktsanalys av bed?mningen av aktiviteter under aktivitetsers?ttning i ljuset av FN:s konvention om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Att hitta ra?tt sto?dhjul : En kvalitativ studie om elevers uppfattning av fo?ra?ldrars sto?ttning

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

Fo?ra?ndringsprocesser i acceptance and commitment therapy fo?r personer med ho?rselnedsa?ttning : - en randomiserad kontrollerad studie

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

En skola för alla : Hur lÀrare talar om inkludering med elever i behov av sÀrskilt stöd

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Rabiata manshatare med maktansprÄk? : Om stereotypa bilder av aktiva i kvinnojourer och konstruktionen av kollektiv identitet

I maj 2005 sÀndes en TV-dokumentÀr om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. HÀr syntes mÄnga stereotypa bilder av kvinnor som Àr aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder fÄr för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat pÄ vilka bilder som de upplever att andra har av dem. VÄr teoretiska ram bygger pÄ teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstÄnd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. VÄr metod bestÄr av kvalitativa intervjuer.

Musiken skapar en bro mellan mÀnniskor : en intervjustudie med personal inom Daglig Verksamhet

Studien a?r en underso?kning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsa?ttning fo?r personer med grav till lindrig intel- lektuell funktionsnedsa?ttning. Studien so?ker ocksa? svar pa? vilka reflektioner per- sonalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemomra?de uppsta?r i ska?r- ningspunkten mellan det praktiska, vardagliga arbetet med musikanva?ndning i mo?tet med personer med intellektuell funktionsnedsa?ttning och uppsatsens pro- blemomra?de utifra?n det musikterapeutiska a?mnesomra?dets teori och tilla?mpning.Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod.

1 NĂ€sta sida ->