Upprepad testning vid inlärning förstärker långtidsminnet. Fenomenet är även känt som testeffekten (Roediger & Karpicke, 2006). Huvudsyftet med föreliggande studie var att undersöka testeffekten och jämföra den med inlärningseffekter av Gruppdiskussioner. Andra syften var att undersöka om inlärning påverkades av individuella skillnader samt av testfrågornas komplexitet. Experiment genomfördes under fyra tillfällen och sammanlagt tolv studenter medverkade.

Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på om användning av Concept Cartoons, som hjälpmedel vid naturvetenskaplig undervisning, kan skapa elevdiskussioner som har sådana kvaliteter att det gynnar naturvetenskaplig begreppsbildning. Till grund för arbetet ligger Lpo 94, kursplaner och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i en skola i Östra Norrbotten och undersökningsgruppen bestod av 12 elever i år 5. Undersökningsunderlaget samlades in genom bandinspelningar av Gruppdiskussioner, enskilda elevintervjuer samt observationer. Resultatet visade att enbart Concept Cartoons som hjälpmedel inte är tillräckligt för att skapa kvalitativa diskussioner.

Syftet med arbetet är att studera hur en undervisningssekvens, som vi utvecklat, kan hjälpa elever i årskurs fyra att utveckla de naturvetenskapliga begreppen fast, flytande, gasform och övergångarna där emellan. Genom en kvantitativ undersökning av resultaten från förförståelse- respektive efterenkät har vi studerat elevernas begreppsutveckling. Vi har också gjort en kvalitativ studie där vi analyserat elevernas diskussioner under laborationerna. Vi har dokumenterat genom förförståelseenkät, efterenkät och ljudupptagning. Resultaten av studien visar hur viktiga vi som pedagoger är för att skapa diskussioner under laborationerna.

I en pilotstudie undersöktes vilka beteenden som går att observera i en gruppmötessituation. Först utformades och utprovades ett observationsschema med olika beteenden som kan förekomma i Gruppdiskussioner. Dessa beteenden observerades och noterades av två observatörer i två olika diskussionsgrupper. De variabler som hade ett starkt samband med varandra slogs samman. De variabler som hade en låg observationsfrekvens togs bort medan de kvarstående låg till grund för huvudstudien.

Syftet med vårt förändringsarbete var att genom värderingsövningar medvetandegöra ungdomars attityder gentemot främlingsfientlighet. Under vår utbildningstid har vi kunnat observera en bristande förståelse hos ungdomar för andra kulturer och en rädsla för det främmande. Skolverket, (1995) menar att främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Med stöd av detta har vi gjort ett förändringsarbete med en ungdomsgrupp i en förening inom Skellefteå kommun. Vi hade sju lektionstillfällen till vårt förfogande där vi arbetade med pedagogiska värderingsövningar och Gruppdiskussioner för att få till stånd ett förändringsarbete.

Detta arbete syftar till att undersöka hur lärarens fråga påverkar elevernasmöjligheter att föra en gruppdiskussion inom matematikämnet. Som enavgränsning fokuseras två frågeställningar: dels vad som händer med elevdiskussionendå eleverna ombeds relatera ett matematiskt fenomen till sinvardag, och dels vad som händer med elevdiskussionen då eleverna ombedssöka olika förklaringar till ett matematiskt fenomen. Undersökningen genomförssom ett fältexperiment där två grupper gymnasieelever ställs inför de bäggesätten att fråga. Gruppernas diskussioner dokumenteras och analyseras medavseende på hur eleverna formulerar och löser problem, vilka zoner av klassrumsinteraktionde rör sig inom, och i vilken grad de lyssnar på sina kamrater. Iresultatet visar det sig att bägge elevgrupperna utvecklar exempel, eller om manså vill, enkla problem, i större grad då de ombeds söka olika förklaringar tillmatematiska fenomen än då de diskuterar vardagserfarenheter.

Denna uppsats handlar om kommunikation mellan föreläsare och studenter vid en lärarutbildningskurs i naturvetenskap som riktar sig mot yngre åldrar. I arbetet presenteras en studie av hur väl studenter kunde återge innehållet i tre föreläsningar, dels enskilt och dels efter Gruppdiskussioner. Syftet med studien var att få större insikt i om det förekom ?förståelseklyftor? mellan lärarna och studenterna på inriktningen, och om dessa kunde överbryggas med hjälp av Gruppdiskussioner. I studien fick studenterna efter varje föreläsningstillfälle till uppgift att individuellt göra en skriftlig sammanfattning (2-3 meningar) av vad föreläsningen handlat om, samt beskriva de tre viktigaste budskapen i varje föreläsning.

Detta arbete syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till användningen av olika texttyper i historieundervisningen. Vi ville ta reda på hur lärare arbetar med olika texttyper och vilka de anser bäst bidrar till historisk kunskap. Slutligen ville vi undersöka huruvida valet av texttyp kan påverka utvecklingen av elevers historiska empati. Arbetet utgår från tidigare forskning om historiedidaktik och litteraturdidaktik. Detta blandas med forskning om centrala definitioner av texttyper samt Dysthes tankar om det dialogiska klassrummet. För att besvara vår frågeställning användes till en början en kvantitativ forskningsansats genom en förstudie i form av ett frågeformulär. I denna kartlades elevernas syn på användandet av texttyper i undervisningen och visar att de föredrar Gruppdiskussioner som arbetssätt vid arbete med olika texter.

Syftet med examensarbetet var att kartlägga vår målgrupps alkoholvanor och deras inställning till alkohol, samt att undersöka om deras syn på alkohol kan påverkas genom diskussioner och värderingsövningar. Undersökningen genomfördes i en nionde klass i Luleå kommun. För att kunna mäta om påverkan skett användes enkäter före och efter utvecklingsarbetet som bestod av Gruppdiskussioner och värderingsövningar. Undersökningen visade att alkohol förekom i stor utsträckning i undersökningsgruppen och att de hade liberala åsikter gällande åldersgränser, langning och drickande i allmänhet. Undersökningen visade även att åsikter och attityder till alkohol går att påverka..

Syftet med gällande examensarbete är att belysa vilken syn troende respektive icke troende elever har på evolution. Främst gäller studien huruvida gymnasieelever i allmänhet ser den moderna människan som ett resultat av genetiskt arv eller en yttre miljö. Datainsamlingen skedde genom strukturerade Gruppdiskussioner som anses vara en kvalitativ undersökningsmetodik. Resultatet visade att troende och icke troende tycker det är lika viktigt att lära sig om evolution, men eleverna tycker det av olika anledningar. En vardagsföreställning om att enbart kulturellt arv spelar roll för utveckling av människans beteende görs även gällande..

Denna studie har som syfte att analysera de diskussioner som uppkommer kring en skönlitterär text som handlar om orkanen Katrinas framfart i New Orleans. Eleverna i undersökningen fick läsa en skönlitterär text och därefter ställdes en öppen fråga för att få igång Gruppdiskussioner. Dessa diskussioner spelades in på band och analyserades. För att få en bild av elevernas uppfattningar om att lära genom en skönlitterär text, samt vad de ansåg om att diskutera texten tillsammans, gjordes intervjuer med fyra av eleverna. Resultaten visar att de flesta av eleverna utvecklades genom varandra i Gruppdiskussionerna.

Vi ville undersöka om ett aktivt arbete med samtal och gemensamma reflektioner kan leda till ett hos eleven ökat medvetande om att kunskap utvecklas i interaktion med andra. Undersökningen genomfördes i fyra klasser på en högstadieskola i Norrlands inland. Elevernas ålder vid undersökningstillfället var 14-15 år. Arbetet integrerades i den ordinarie undervisningen inom temat etik och ämnet litteratur. Undersökningen ägde rum under en period på åtta veckor, varav arbetet pågick under två veckor i varje klass.

Syftet med vår uppsats är att genom teoristudier och empiriska under-sökningar skapa en ökad förståelse för varför marknadskommunikation till mogna konsumenter och i synnerhet 40-talister är viktigt samt belysa hur man ska kommunicera med målgruppen för att nå den framgångsrikt. För att bättre kunna åskådliggöra hur man applicerar teorierna på verkligheten, och hur marknadskommunikationen ser ut idag, har vi valt att utgå från en bransch, charterbranschen, och en begränsad åldersgrupp, 40-talisterna. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi använder oss av kvalitativa intervjuer i form av Gruppdiskussioner och telefonintervjuer. Angreppssättet i undersökningen är det abduktiva, och uppsatsen kan anses vara explorativ och till viss del deskriptiv. Vi har valt att använda teorier som är relevanta för vår målgrupp, dvs.

Jag hade främst en förhoppning med detta arbete och det var att försöka öka medvetenheten hos en grupp flickor i tonåren kring risker med Internet. Dessa flickor, 15 till antalet, var mellan 13 och 14 år. Med risker menar jag allt sådant som kan skada en människa psykiskt, fysiskt eller emotionellt. Vi arbetade med olika uppgifter såsom Gruppdiskussioner och olika värderingsövningar. Till min glädje fann jag att de flesta i försöksgruppen var rätt upplysta i detta ämne och framförallt intresserade.

Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i Gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..