Syftet med vårat utvecklingsarbete var att undersöka om medvetandegörande övningar påverkar och stärker ungdomars självkänsla. Vi har genomfört vårt utvecklingsarbete i en årskurs sju vid en högstadieskola i Skellefteå kommun. Vi träffade klassen vid åtta tillfällen då vi arbetade med värdering- drama- och tillitsövningar samt Gruppdiskussioner. Vi använde av en enkät vid det första och sista tillfället för att kunna utläsa ett resultat samt en strukturerad observation där vi i förväg skrivit ner vad vi skulle titta på. Eleverna har även fått skriva en utvärdering av träffarna om vad de lärt sig.

Syftet med den aktuella studien var att genom en forskningsöversikt beskriva arbetsterapeutiska interventioner vid sexuella aktivitetsproblem. Litteratursökningen genomfördes i databaser och genom manuell sökning. Tio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med ICF (International Classicfication of Functioning, Disability and Health) som analysredskap utifrån kategorierna: aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer. Resultatet visade på möjliga arbetsterapeutiska interventioner vid sexuella aktivitetsproblem. Interventionerna kan bland annat innebära anpassning av den fysiska omgivningen, förslag på olika hjälpmedel eller alternativa tekniker för att underlätta genomförandet vid sexuella aktiviteter.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att klarlägga högstadieelevers intresse av historia samt deras intresse för omvärlden. Jag har utgått ifrån ett elevperspektiv för att utreda elevernas uppfattningar av historia med avsikt att väcka tankar om hur pedagoger kan skapa intresseväckande ingångar i historieundervisningen för att öka förutsättningarna att höja elevernas historieintresse. Min erfarenhet är att när elever upplever undervisningen som intressant, relevant och meningsfull ökar motivationen att lära sig. Jag har använt mig av en kvantitativ enkätundersökning för att klargöra högstadieelevers intresse av historia och omvärlden. Därtill har jag även utgått ifrån två kvalitativa Gruppdiskussioner för att få mer uttömmande svar av informanterna.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om elever utvecklar sin förståelse för ämnet matematik genom att de får samtala om/inblick i andras lösningsstrategier vid problemlösning. Eleverna fick diskutera olika problemuppgifter i grupper. Under dessa Gruppdiskussioner observerade vi två utvalda elever med hjälp av ett observationsschema och kategorier. Även ostrukturerade observationer utfördes på dessa två elever. Vi fann att den ena eleven inte utvecklade sin förståelse enligt vår mening, på grund av att det knappt fördes någon dialog i den aktuella gruppen.

Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i Gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..

Denna studie handlar om tematiskt arbetssätt i förskolan. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagogerna på förskolan beskriver, uppfattar och resonerar kring det tematiska arbetssättet. Genom litteratur om arbetssättet och om lärande har vi kunnat skaffa oss en kunskap om det tematiska arbetssättet. Vi har även utgått ifrån förskolans styrdokument, Lpfö 98 som ger pedagogerna riktlinjer och barnen mål som bör uppnås. För att få svar på våra frågor om hur pedagogerna i förskolan resonerar om tematiskt arbetssätt, vilka roller pedagogen och barnet har, samt om det finns möjligheter och hinder med det tematiska arbetssättet har vi gjort kvalitativa intervjuer.

Den här studien handlar om vilken påverkan omställningen från versaler till gemener har på den tidiga inlärningen av bokstäver i skrift och läsning. Studien handlar även om det pedagogiska material som affärer som tillexempel lågprisvaruhus och bokhandeln säljer och vilken effekt ett material som lekmän utformat har på ett barns inlärning av skrift och läsning. Studien berättar även om vilket pedagogiskt material som förskolan och skolan använder sig av och det materialets påverkan på inlärningen av bokstäver. Den metod som använts är att jag lett Gruppdiskussioner där vi arbetat med semistrukturerade frågor för att på det sättet komma djupare in i ämnet. Frågeställningen har varit hur dagens aktiva pedagoger resonerar om versaler (stora bokstäver) och gemener (små bokstäver), dessutom behandlas hur pedagogerna resonerar om elever som blandar versaler och gemener i en mening eller ett ord.

Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i Gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..

Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt samtal med matematiskt innehåll är en planerad aktivitet i matematikundervisningen, hur elever upplever olika undervisningssätt och vilka uppfattningar eleverna har om konsekvenserna av dessa. Definitionen av begreppen kommunikation och samtal föregår en beskrivning av läroplaner, kursplaner och undervisningen i dagens skola samt en beskrivning av samtalets olika funktioner i undervisningen. De metoder som använts för undersökningen är intervjuer med lärare och gruppintervjuer och enkäter med elever i årskurs nio. Undersökningen visar att samtal är en planerad aktivitet i samtliga undersökta grupper, men att samtal planeras in på olika sätt. Samtliga elever inbjuds till att samtala om matematik vid genomgångar och när de behöver hjälp med att finna lösningar vid individuellt räknande i matematikböckerna.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssätten skiljer sig åt beroende på om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lärare intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lärarna har frångått de gamla traditionella arbetssätten där man ofta arbetade i kronologisk ordning och där eleverna fick skriva recensioner. Idag läggs fokus på att hitta teman, koppla fiktioner till samhällets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via Gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fått högre status och filmens språk har tagit plats i undervisningen.

I denna uppsats har jag valt att undersöka hur ledningen i en kommunal verksamhet arbetar med arbetspolicyn. Jag har även undersökt vad som definierades som organisatorisk olydnad och hur det hanterades i balansförhållandet mellan kontroll och förtroende. Jag har försökt fånga ledningens och anställdas upplevelser kring arbetspolicyn, kontroll och förtroendeförhållandet.Intervjuerna med de två cheferna och medarbetarna genomfördes på deras respektive arbetsplats, dels av praktiska skäl och dels för att intervjuerna var arbetsrelaterade. Jag använde mig av en intervjumall som bestod av tolv öppna frågor. Nästan alla åtta intervjuerna tog mellan 40-60 minuter, en intervju tog endast 30 minuter.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssätten skiljer sig åt beroende på om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lärare intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lärarna har frångått de gamla traditionella arbetssätten där man ofta arbetade i kronologisk ordning och där eleverna fick skriva recensioner. Idag läggs fokus på att hitta teman, koppla fiktioner till samhällets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via Gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fått högre status och filmens språk har tagit plats i undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar använder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hänsyn till förutsättningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt från krigsdrabbade länder kan ha svåra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. Frågeställningarna lyder: Hur viktigt anser personalen på HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsättning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder används i verksamheterna? Vilka inslag från evidensbaserade metoder används?Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkät som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn.

Vårt syfte med undersökningen var att med hjälp av matematisk problemlösning, aktualisera regula de tri begreppet. Vi ville undersöka om metoden ökar elevernas förmåga till problemlösning, förståelse för begrepp och enhetsomvandlingar inom matematiken. Utgångspunkten togs i styrdokumentens mål för matematikundervisning. Regula de tri är ett gammalt tankesätt inom matematiken som funnits sedan urminnes tider men har de senaste 25 åren helt försvunnit. Regula de tri handlar om en metod att reducera problem.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.