Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Studien a?r en underso?kning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsa?ttning fo?r personer med grav till lindrig intel- lektuell funktionsnedsa?ttning. Studien so?ker ocksa? svar pa? vilka reflektioner per- sonalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemomra?de uppsta?r i ska?r- ningspunkten mellan det praktiska, vardagliga arbetet med musikanva?ndning i mo?tet med personer med intellektuell funktionsnedsa?ttning och uppsatsens pro- blemomra?de utifra?n det musikterapeutiska a?mnesomra?dets teori och tilla?mpning.Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod.

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

Titel: Samspelet mellan anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningar och personalomsa?ttning i fo?retag.Niva?: C-uppsats i a?mnet fo?retagsekonomiFo?rfattare: Madelene Hassa och Rebecca NormanHandledare: Stig So?rling och Tomas Ka?llquistDatum: 2015 ? JanuariBakgrund: I dagens konkurrenskraftiga samha?lle har det blivit allt viktigare fo?r fo?retag att ma?na om sina medarbetare och beha?lla kompetens. Detta kan bland annat go?ras med hja?lp av olika typer av belo?ningssystem, varav icke-moneta?ra belo?ningar pa? senare a?r blivit allt vanligare.Syfte: Syftet med studien a?r att skapa fo?rsta?else fo?r samspelet mellan fo?retagsledningars anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningssystem och personalomsa?ttning i fo?retag.Metod: Studien a?r genomfo?rd med en kvalitativ design och en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

The purpose of this essay is to discuss different memory techniques used by pianists so I can feel secure while performing during concerts. How do pianists learn to memorise music? According to me, are certain memorisation techniques more effective than others? Do pianists use different methods depending on repertoire? To find my answers, I have studied two other pianists? outcomes on the subject as well as applied my chosen memorising techniques on five pieces from different epochs. These techniques include visualising my fingers when they play on the keyboard, listening to the pieces many times, practicing short specific parts one hand at a time, singing the melody while playing the accompaniment, studying the scores without playing, as well as analysing the harmonic sequences..

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

This report is the result of a master thesis at the Department of Mechanical Engineering, Division of Industrial and Economical Development, at Linköping University of Technology. The project was carried out on behalf of Fanerami AB, Mjölby and includes 20 weeks of full time schedule work.Cabinets with vertical mounted roller shutters all share the same problem, namely weight balancing. A roller shutter has an equilibrium area where the sum of the different forces acting on the shutter equals zero. As the shutter leaves that area it will pick up speed as it falls towards the bottom. When the shutter hits the bottom of the cabinet there is a potential risk of getting fingers caught and in this project a solution to prevent this from happening was to be presented.In this project, three concepts have been generated with the following different purposes:?In concept 1 the risk of getting any fingers caught when the shutter closes was to be eliminated in an efficient and inexpensive way.?In concept 2 the roller shutter had to be balanced at all time providing the possibility to keep the cabinet open in any position.?The last and most challenging task was to create a remote controlled TV cabinet.

This report describes a system for verification of fingerprints against a previous created template. It describes how and why a fingerprint image must be processed before it can be used to either identify or verify a person. The method is based on special features of a fingerprint, called minutiae points. The whole process from image to matching is described, every step in the process with image enhancement, binarization, thinning and how to find the minutiae points. Also what false minutiae points are, how they arise, why they deteriorate the result, and how to handle them, is discussed.