En legitimerad sjuksköterska är enligt lag skyldig att arbeta i överrensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Att arbeta Evidensbaserat innebär att utföra omvårdnad med hög patientsäkerhet, på bästa vetenskapliga grund. En systematisk litteraturöversikt har gjorts med syfte att sammanställa sjuksköterskors erfarenhet av Evidensbaserad omvårdnad. Utgångspunkten var tre frågeställningar: hur ser sjuksköterskors attityder till Evidensbaserad omvårdnad ut idag, vad hindrar sjuksköterskan från att leda en omvårdnad byggd på Evidens samt vad möjliggör för sjuksköterskan att leda en omvårdnad byggd på Evidens? Resultatet visade att sjuksköterskor är ointresserade och oförstående till begreppet Evidens.

Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk och kostar samhället mycket pengar i form av utebliven arbetskraft och sjukvårdskostnader. Den traditionella behandlingen med analgetika har vista sig ha motsägande resultat vid behandling av spänningshuvudvärk och kan leda till läkemedelsberoende samt ge biverkningar. Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga de sjukgymnastiska behandlingsmetoder som finns att tillgå vid spänningshuvudvärk samt värdera deras effekt. Litteratursökningen resulterade i tretton artiklar som behandlade sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid spänningshuvudvärk. Behandlingsmetoderna var akupunktur, avslappning, el-akupunktur, kombinerad sjukgymnastik, manipulation samt massage.

Introduktion/bakgrund: Ridterapi har använts som behandlingsform sedan 1950- talet. Ridterapi är en medicinsk behandling med hjälp av hästar och dess rörelser som innefattar allt från att rida och umgås med hästen till att utföra stallsysslor. Det är även en träningsform som tränar patientens motoriska kontroll och balans. Förutom att vara en medicinsk behandling har ridterapi visat sig kunna vara effektivt för att öka patienters självkänsla, självförtroende och self- efficacy. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka diagnoser som skulle kunna ha effekt av ridterapi samt att undersöka vilken Evidens som finns för användandet av ridterapi inom det sjukgymnastiska verksamhetsområdet.

Stötvågsbehandling har använts vid muskuloskelettala besvär sedan ca 15 år tillbaka. Behandlingen benämns ofta som ESWT (extracorpeal shock wave therapy), och består av mekaniska akustiska tryckvågor som penetrerar vävnad. Dess smärtmekanismer och läkningsmekanismer är fortfarande oklara. Plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos är diagnoser som kan behandlas med stötvågsbehandling. Att kartlägga Evidensen för stötvågsbehandling vid plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos.

The purpose of this review was to investigate in scientific literature what impact clinical supervision actually contains from the perspective of the working conditions for nursingstaff. Goodman formed the working process in our review and is based on a systematic scrutiny and analysis of ten scientific articles inspired of evidencebased method. Willman & Stoltz and Pearson's FAME scale was used sifting through evidence of the articles.The result has been divided thematic in professional development, personal development, development of knowledge, communicationskills, feeling of fellowship, working environment and the patientinteraction. The conclusion of the Evidens grading (A-D), in the quantitative results, showed no Evidens (D). The qualitative articles was graded (1-5) through the concepts Feasibility, Appropriatness, Meaningfulness and Effectiveness.

Bakgrund: Vattenf?dsel har skett i alla tider, men under 1990-talet f?rsvann det fr?n klinikerna i Sverige. Befintlig forskning visar att det finns m?nga f?rdelar med vattenf?dsel, s? som minskad risk f?r bristning, mindre interventioner och att det ?r kostnadseffektivt f?r landstinget. Patienter som f?tt i vatten och barnmorskor som bist?r vattenf?rlossning anser vattenf?rlossning mycket f?rdelaktig. Syfte: Syftet med arbetet ?r att unders?ka vad de olika f?rlossningsklinikerna i Sverige har f?r likheter och skillnader i sina rekommendationer ang?ende f?dsel i vatten. Metod: Inh?mtning av data har skett fr?n Sveriges 44 f?rlossningskliniker.

Bakgrund: Subacromialt impingement syndrom (SAIS) är den vanligaste orsaken till skuldersmärta. Syndromet karaktäriseras av att smärta kan reproduceras genom rörelser som minskar utrymmet mellan acromion och humerus. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga för vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid SAIS som Evidensen är prövad, samt att undersöka vilken Evidens som fanns för behandlingsmetodernas effekt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med artikelsökning i databaserna Pubmed, Cinahl, Amed och PEDro. PEDro-scale och SBU:s Evidensgradering användes för att bedöma artiklarna.

Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal är ett webbbaserat hjälpmedel för att sjukvårdspersonal lätt ska ha tillgång till uppdaterad kunskap som bygger på vetenskapliga och beprövade metoder. Syftet med studien var att undersöka Evidensen bakom de riktlinjer för munvård som anges i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Studien genomfördes som en litteraturstudie där både en kvalitativ och en kvantitativ ansats använts, vilket benämns metodtriangulering. Författarna har funnit Evidens för samtliga riktlinjer i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Riktlinjerna för hur munvård bör utföras har delats in i kategorierna tandborstning, rengörning av munhålan och behandling av uttorkad munslehinna.

Bakgrund Under graviditeten vill många kvinnor fortsätta träna. Vetskapen om att träning är hälsofrämjande för kropp och själ är vedertaget. Men flertalet kvinnor känner sig osäkra på hur, och vad, de bör träna eller avså ifrån under graviditeten för att bibehålla sin hälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga och sammanställa vilken träning aktuell forskning rekommenderar till kvinnor som vill behålla sin hälsa under en normal graviditet. Metod Litteratursökning med studier publicerade 1993-2008.

Rapid Sequence Induction (RSI) är en induktionsstrategi   som används när det föreligger risk för aspiration. Metoden syftar till att   tiden från anestesiinduktion till säkrad luftväg blir så kort som möjlig.   Snabbverkande läkemedel ges i följd, patienten har höjd huvudända och   ventileras inte innan luftvägen är säkrad pga. risken för aspiration.   Krikoidtryck kan ingå i RSI och är en metod som kan minimera risken för   aspiration.

Introduktion: Alla patienter oavsett ålder och hälsohistoria, riskerar att utveckla trycksår i samband med kirurgiska ingrepp. Vårdskador sker dagligen i vården och patienter som genomgår kirurgi, har hög prevalens för tryckskador. Den vanligast förekommande skadan är trycksår och så många som var 7:e patient drabbas. Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskans trycksårspreventiva omvårdnadsinterventioner och dess Evidens i samband med patientens perioperativa omvårdnad. Metod: En integrerad litteraturstudie valdes och genom databaserna CINAHL, PubMed och Cochrane söktes vetenskapliga studier.

Syftet med studien var att undersöka vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder för att förbättra gångförmågan efter stroke som har dokumenterats, med avseende på effekt efter behandlingen, bestående effekt samt vilken vetenskaplig Evidens som finns för dessa. Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, PEDro, AMED och CINAHL med sökorden physical therapy modalities, stroke och gait, samt exercise therapy, stroke och gait. Sökresultatet blev 295 träffar. Av dessa var 54 studier relevanta för studien. Behandlingsmetoder som hittades var el-stimulering, hemträning, botoxinjektioner i kombination med el-stimulering, gång på löparmatta, avlastad gång på löparmatta, gång på löparmatta i kombination med el- stimulering, robotträning, funktionell träning riktad mot nedre extremitet och gångförmågan, balansträning och styrketräning.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken Evidens det finns kring effekten av de metoder som specialpedagoger inom Barn- och ungdomshabiliteringen använder i sitt arbete. Metod: Kartläggning av vilka metoder som används av specialpedagogerna på Barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige har skett via en enkät. Urvalet av specialpedagoger var ett icke slumpmässigt kvoturval i olika delar av Sverige, i småstad, storstad samt på landsbygd. I enkäten framkom även i vilken omfattning och till vilka diagnosgrupper som metoderna används. Evidenssökning gjordes på nio metoder, de mest frekvent använda av informanterna.Forskning på dessa metoder har sökts nationellt och internationellt, framförallt i vetenskapliga artiklar.

Myofasciella triggerpunkter (MTrP) är ett relativt vanligt problem hos befolkningen. Det största problemet för de drabbade är smärta men det kan även orsaka rörelseinskränkningar samt ge refererad smärta. Diagnosen ställs enligt Simon och Travell utifrån ett antal olika diagnoskriterier, så som palperbara knölar i muskulaturen och ökad känslighet på och runt dessa. Sjukgymnastiska smärtreducerande behandlingsmetoder kan delas upp i invasiva- eller icke invasiva metoder. Syfte: Syftet var att genom en systematisk litteratursammanställning kartlägga Evidensen för olika smärtreducerande sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid MTrP i nacke, skuldra och ländrygg.

Stötvågsbehandling är en behandlingsmetod som sedan början av 1990-talet blivit allt vanligare när det gäller behandling av tendinoser. Tendinoser är bla vanligt förekommande i rotatorcuffen och armbågen. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad det finns för Evidens för stötvågsbehandling vid tendinos i rotatorcuffen och vid lateral epicondylalgia. Artikelsökningen utfördes i databaserna Pubmed, PEDro, CINAHL, Medline och COCHRANE. Sökningen genomfördes under januari och februari 2011.