Allt fler funktioner automatiseras idag och det gäller även brandskyddet i våra fastigheter; fungerar de på ett tillförlitligt sätt? Syftet med rapporten var att diskutera automationens tillförlitlighet, samt undersöka felfrekvens och om de felen är relaterade till interaktionen mellan människa och teknik. Det finns flera olika lagar som reglerar brandskydd i fastigheter samt att försäkringsbolagen har vissa krav på brandskydd när fastigheten ska försäkras. De vanligaste komponenterna i en automatisk brandskyddsanläggning är centralapparat, Detektorer, larmdon och eventuellt sprinkler. Centralapparaten tar emot signal från Detektorerna, aktiverar larmdon, och larmar SOS-Alarm.

I det Norra Driftsområdet finns det 18 Detektorer vars huvuduppgift är att skicka ett larm, när en vagn med misstänkt varmgång och tjuvbroms passerar, för att på så sätt undvika urspårningar. För varje fel en detektor upptäcker skickas ett larm till den driftledningscentralen som ligger närmast detektorn. All data samlas i en detektordatabas där det exempelvis går att se vilken typ av larm som avgetts, vilket tågnummer och hastighet tåget hade när det passerade detektorn. För varje larm skrivs en larmrapport som fungerar som underlag för den statistik som varje månad och år presenteras i en rapport hos Banverket. I dagsläget används inte den information som Detektorerna avger i samband med varje larm tillfredsställande.

Projektet syftar till att utveckla en kommunikationsmodul till ett trådlöst larmsystem.Kommuikationsmodulen integrerar ett inbyggt system som kommunicerar via en radiomodulutvecklad av företaget Emwitech AB. Kommunikationsmodulen har som uppgift att styra externaDetektorer och periferienheter. Utvecklingen av hårdvaran har skett i Altium Designer vilket harresulterat i en prototyp. Prototypen inkluderar avancerad teknik såsom programmerbar logik ochmikroprocessorer. Mjukvaran utgör intelligensen i systemet och ansvarar för att larmsystemetarbetar enligt de standarder som finns för hög säkerhet.En utredning med avsikt att välja kärnan i systemet har utförts och ett flertal aktuella teknologierhar analyserats och vägts mot varandra..

Med ett växande energibehov och större efterfrågan på grön kraft blir sökandet efter hållbar energi av allt större intresse i det moderna samhället. Solkraft är en av alla lösningar. Även om solkraft som huvudenergikälla inte är en praktisk lösning i Sverige, eftersom Sveriges energibehov är som störst under vintern, kan solkraft på liten nivå användas som komplement. I denna rapport tas därför en teoretisk modell fram för småskalig solenergiproduktion.I förstudien har både termiska och fotogalvaniska Detektorer undersökts och de reflektorformer som har studerats är paraboliska halvrör och paraboliska diskar.För att få en uppfattning om hur effektiv solfångaren är har överslagsberäkningar genomförts.Modellen som projektet har resulterat i är en hybrid solfångare av typ paraboliskt halvrör. Detektorn är ett vakuumisolerat u-rör i koppar.

Under senare år har IR-kameror blivigt allt vanligare i kommersiella sammanhang. Detta beror framförallt på att priset på de Detektorer som används för att mäta IR-strålning har sjunkigt och därmed även priset på kamerorna. IR-kameror avsedda för termografi har idag många likheter med digitalkameror för visuellt ljus och mycket av den funktionalitet som man finner hos dessa IR-kameror är hämtade från kameraindustrin.I och med det att de handhållna systems som används för termografi genererar bilder med bättre kvalitet börjar effekterna av ofrivilliga vibrationer, som till exempel handskak, att bli märkbara i mätresultaten. Detta märks framförallt när mätningar skall göras med hjälp av system bestyckade med smalvinkliga objektiv.Olika lösningar för optisk bildstabilisering är idag vanligt förekommande inom kameraindustrin. Lösningarna bygger ofta på att ett linselement i objektivet eller att hela bildsensorn kan förflyttas i sina respektive plan.

Bakgrunden till examensarbetet är att vägverket region Skåne har planer på att utöka antalet Detektorer på E6 i Skåne. Denna sträcka har en förhållandevis hög olycksfrekvens. Med anledning av detta finns ett intresse hos Vägverket att få reda på vilken nytta som trafikDetektorer längs E6 medför. Rapportens syfte är att, med hjälp av en metod som utvecklats av WSP Samhällsbyggnad i Göteborg, beräkna nyttan av trafikDetektorer och VMS för realtidsinformation på en utvald vägsträcka. Metoden utgår från de informationssystem, Internet, radio och VMS, som är viktigast vid trafikdetektering.

Detta examensarbete är det avslutande momentet i Civilingenjörsutbildningen Teknisk Design vid Luleå Tekniska Universitet och har genomförts mot företaget Firefly AB, vilket är ett av de världsledande aktörerna inom brandskyddssystem mot processindustrin. Firefly AB:s lösningar bygger på att i ett tidigt stadium upptäcka och förebygga uppkomsten av heta partiklar som är källan till brand och dammexplosioner i en tillverkningsprocess. Dessa typer av olyckor blir allt vanligare idag med ökad automatisering och produktionstakt inom industrin. De heta partiklarna detekteras med hjälp av unika patenterade gnist-/glödDetektorer, vilka huvudsakligen sitter placerade i de materialtransportrör som avlägsnar spån och damm från tillverkningsprocessen. Om en het partikel detekteras sätts en automatisk släckningsåtgärd in.

Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mängder av information sänds, i höga hastigheter. Detta flöde måste vi lära oss att hantera. För att maximera nyttan av de nya teknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bär med sig, bör interaktionskvalitet studeras. Vi måste anpassa gränssnitt efter användaren eftersom denne inte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmängder. Vi måste utveckla system som gör människan mer effektiv vid användande av gränssnitt. För att anpassa gränssnitten efter användarens behov och begränsningar krävs kunskaper om den mänskliga kognitionen.

Röntgenfluorescensdetektor, X-ray fluorescens (XRF), är ett fältinstrument som bland annat kan används för att detektera metaller i förorenad jord. I miljötekniska markundersökningar görs ofta fältanalyser till exempel med en XRF. Den är ett hjälpmedel för att bedöma hur en förorening breder ut sig och ungefärliga koncentrationer av föroreningen i marken. I det här arbetet har två stycken röntgenfluorescensDetektorer jämförts. Modellerna på de undersökta instrumenten är Niton XLt 792 och DELTA Premium.

Two elementary schools are now being built in Gråbo (in the municipality of Lerum),Röselidsskolan and Ljungviksskolan, which are both designed with solar thermalcollectors for the schools domestic water heating. During the summer while thelargest amount of solar heat can be generated, the activity hence the domestic wateruse in the schools are heavily reduced. Both schools are connected to the local districtheating system which makes it possible to use the solar collectors to deliver heat tothe district heating.The purpose of this thesis is to evaluate the two systems mentioned above and todetermine which system is more suitable to apply on a school. The building whichconditions were used for this evaluation is Röselidsskolan.A solar heating plant of each system type was dimensioned from the expected andknown conditions of the building. The purpose with the dimensioning was to makethe solar plants replace the ordinary energy source as much as possible.

Före år 1895 kunde läkarna endast ställa en sannolik diagnos utifrån vad patienten kunde berätta och om det syntes någon förändring på utsidan av kroppen. Med röntgen blev det möjligt att se insidan av patienten utan att först skära upp densamma, man kan säga att säga att röntgen blev startskottet för diagnostisk avbildning.Vidareutvecklingen av röntgen gav CT (Computed Tomography) där röntgenrör och Detektorer roterar runt patienten samtidigt som patientbordet förflyttas. Förutom CT utvecklades även MRI (Magnetic Resonance Imaging), PET (Positron Emission Tomography) och Ultraljud. Gemensamt för alla dessa olika metoder är att det produceras 3D-bilder.1990 kom en helt ny metod för diagnostisk avbildning, OCT (Optical Coherence Tomography), genom att mäta fasförskjutningen och intensitet av reflekterande ljus, ger det i realtid och oförstörande mätning (in vivo) en upplösning på 1 till 15 µm, mycket högre än alla andra vanliga bildåtergivningstekniker. OCT-maskinen kan jämföras med ultraljud, som använder reflektion av ljudvågor för tolkning [1].De första OCT-maskinerna var av typ TD (Time Domain), dessa hade låg upplösning och låg skanningshastighet.