Nytta av trafikdetektorer och VMS för realtidsinformation på E6 i västra Skåne
Bakgrunden till examensarbetet är att vägverket region Skåne har planer på att utöka antalet detektorer på E6 i Skåne. Denna sträcka har en förhållandevis hög olycksfrekvens. Med anledning av detta finns ett intresse hos Vägverket att få reda på vilken nytta som trafikdetektorer längs E6 medför. Rapportens syfte är att, med hjälp av en metod som utvecklats av WSP Samhällsbyggnad i Göteborg, beräkna nyttan av trafikdetektorer och VMS för realtidsinformation på en utvald vägsträcka. Metoden utgår från de informationssystem, Internet, radio och VMS, som är viktigast vid trafikdetektering. Informationssystemen bidrar till nytta före och under resa, nytta av störningshantering, nytta av kunskapsuppbyggnad i vägtrafikledning och nytta av strategisk planering.Metoden är översiktlig och generell. Den förutsätter att många olika sorters indata för vägsträckan samlas in vilket innebär ett omfattande arbete. Ett exempel på sådan indata är hur trafikresenärer värderar sin tid och ett annat är vägens kapacitet. Vissa data är lätta att finna medan andra är betydligt svårare. Några data har också en större felmarginal än andra. WSP har även, i samband med metoden, utvecklat kalkylblad för beräkningar av nyttan. I kalkylbladen finns brister i beräkningarna som har korrigerats. Förutom korrigeringar av formler har också indata bearbetats. Insamlad data grupperas under rubrikerna enligt metodens upplägg: före resa, under resa, störningshantering, kunskapsuppbyggnad i vägtrafikledning och strategisk planering. Det finns även en grupp med allmän indata.Resultatet vid uträkningarna av den sammanlagda nyttan av trafikdetektorer visade sig vara hela 15,7 miljoner kronor per år på sträckan. Den nytta som uppstod för resenärerna före resa var något överraskande större än den nytta som uppkom för resenärerna under resa. Även nyttan som uppstår genom en förbättrad störningshantering är stor på sträckan. För att undersöka vilka variabler som har stor inverkan på den slutliga nyttan har en känslighetsanalys genomförts. De variabler som påverkar den slutliga nyttan mest bör man rimligtvis lägga ner mest tid på. Skillnaderna i variablernas känslighet var stora. I analysen av resultatet framkommer att den totala nyttan består av en stor del komfortnytta. Det finns även ett avsnitt i rapporten med rekommendationer för fortsatta studier inom området.