SammanfattningTitel: En Jämförelse i Blancokredithantering mellan Svenska Nischbanker från Detaljhandelsbranschen och Universalbanker Ämne: Industrial and Financial Management Central Begrepp: Blancokredit, Kreditrisk, Kreditprövning, Nischbanker Forskningsfrågor:? Använder svenska universalbanker och nischbanker med ursprung från Detaljhandelsbranschen samma kriterier för riskbedömning vid blancokreditgivning?? Hur skiljer sig deras kredithantering?Syfte: Syftet med studien är att göra en jämförelse i blancokredithantering mellan nischbanker med ursprung från Detaljhandelsbranschen och Sveriges universalbanker. Detta för att utreda eventuella likheter och skillnader och belysa dessa i en modell. Metod: Vi har valt att använda en deduktiv metod och utfört en kvalitativ undersökning. Våra undersökningsobjekt avgränsas till Svenska nischbanker med ursprung från Detaljhandelsbranschen och universalbanker.

SammanfattningTitel: En Jämförelse i Blancokredithantering mellan Svenska Nischbanker från Detaljhandelsbranschen och Universalbanker Ämne: Industrial and Financial Management Central Begrepp: Blancokredit, Kreditrisk, Kreditprövning, Nischbanker Forskningsfrågor:? Använder svenska universalbanker och nischbanker med ursprung från Detaljhandelsbranschen samma kriterier för riskbedömning vid blancokreditgivning?? Hur skiljer sig deras kredithantering?Syfte: Syftet med studien är att göra en jämförelse i blancokredithantering mellan nischbanker med ursprung från Detaljhandelsbranschen och Sveriges universalbanker. Detta för att utreda eventuella likheter och skillnader och belysa dessa i en modell. Metod: Vi har valt att använda en deduktiv metod och utfört en kvalitativ undersökning. Våra undersökningsobjekt avgränsas till Svenska nischbanker med ursprung från Detaljhandelsbranschen och universalbanker.

Idag skapas och lagras enorma mängder data, samtidigt som endast en liten del av datan analyseras och används. Big data är ett begrepp som cirkulerat i flera år, men på senare år har det fått allt större innebörd. Allt fler företag börjar få upp ögonen för big data, samtidigt som få verkligen vet hur det ska användas. Vissa frågar sig till och med: finns det någon affärsnytta? Med fokus på Detaljhandelsbranschen undersöker vi huruvida det finns en affärsnytta med big data, och framförallt vilka utmaningar och möjligheter som finns kopplade till det.

Syfte: Att analysera generiska strategiers applicerbarhet i dagens detaljhandelsbransch. Frågeställning: Går det att förklara Detaljhandelsbranschens agerande utifrån generiska strategier? Arbetsfrågor: Vilka är särdragen i dagens detaljhandelsbransch?Hur kan vi beskriva generiska strategier? Vad har sagts om generiska strategier för detaljhandeln?Metod: Genom en semikvalitativ metod har vi studerat teorin generiska strategier. Vi har även kartlagt dagens detaljhandelsbransch för att kunna analysera applicerbarheten av generiska strategier för denna. Vår uppsats bygger därför på en abduktiv ansats där både verkligheten och teorin ges stort utrymme.

Det finns idag ett flertal teorier om vad som kännetecknar god service, hur god service presteras och vilka krav detta ställer på dagens serviceföretag. Dessa teorier förklarar dock inte hur man i praktiken ska gå tillväga för att uppnå det optimala servicemötet (Svingstedt 2005). Den kraftiga expansion av extraanställningar som nu äger rum inom detaljhandeln förändrar förutsättningarna för levererande av service ytterligare. De krav som ställs på service och flexibilitet inom detaljhandeln, i förhållande till extraanställningar, gör det således intressant att studera hur servicemötet skall fungera enligt teorin, hur det fungerar i praktiken och vilka problem man kan urskilja gällande extraanställningar i servicemötet. Vårt syfte är att belysa problematiken med extraanställda gällande servicemötet i Detaljhandelsbranschen, dels ur ett teoretiskt perspektiv, dels ur ett empiriskt perspektiv.

Studiens syfte är att utveckla storbankernas Retail Banking verksamheter genom att studera detaljhandeln, de nya bankaktörerna och storbankerna. Det empiriska materialet baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med chefer inom bank- och Detaljhandelsbranschen Studien konstaterar att storbankerna måste utveckla sina Retail Banking verksamheter för att bemöta konkurrensen från andra bankaktörer. Genom förbättrade CRM-system, bättre nyttjande av distributionskanaler och mer försäljningsinriktade organisationer är storbankerna redo för framtidens Retail Banking..

Vårt syfte är att beskriva och analysera hur benchmarkinganvänds i svenska detaljhandelskedjor med inriktning mot mode. Syftet är även att behandla fallföretagens erfarenheter av benchmarkingarbetet och ta reda på om det finns potential hos styrverktyget som inte utnyttjas. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie, med en deduktiv ansats av fyra detaljhandelskedjor. Vår teoretiska teferensram består till störst del av teori gällande benchmarkingprocessen. Det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med personer på AB Lindex, KappAhl AB, Hennes & Mauritz Ab och Dressmann AB.

Forskningsfra?ga? Hur kan mobiltelefonen integreras i detaljhandelsfo?retags marknadsfo?ring?SyfteSyftet med va?r uppsats a?r att urskilja och analysera likheter och olikheter mellan fo?retag och konsumenter ga?llande marknadsfo?ring med sto?d av mobiltelefonen. Detta go?r vi genom att klarla?gga:Konsumenters upplevda va?rde via mobiltelefonenFo?retags anva?ndning av mobiltelefonen som marknadsfo?ringsresurs  MetodUppsatsen har baserats pa? en kvalitativ studie som kommit att anta en deduktiv ansats med inslag av induktion. Vi har gjort den empiriska insamlingen genom semistrukturerade intervjuer da?r vi valt att intervjua tre va?lka?nda fo?retag inom Detaljhandelsbranschen samt fokusgrupper.SlutsatsVa?r analys visar att mobiltelefonen kan integreras i detaljhandelsfo?retags marknadsfo?ring pa? olika sa?tt.

Forskningsfråga: Hur styrs och hanteras kundrelationer av detaljister inom möbel- och heminredningsbranschen beroende på försäljningskanal? Syfte: Ge en djupare förståelse för branschen samt undersöka om det finns skillnader respektive likheter vid relationsbyggande beroende på om detaljisten har en online närvaro eller bedriver multikanalhandel. Metod: Uppsatsen har grundats på en kvalitativ metod. Vår empiriska insamling har gjorts genom semi-strukturerade intervjuer med experter inom fältet samt personer vid detaljister som verkar inom den valda Detaljhandelsbranschen.  Slutsats: Genom analysen har det påvisats att kundrelationer är viktigt för detaljisterna, dock arbetar de i dagsläget inte aktivit med dem. Det framkommer att personalen i den fysiska butiken är relationsbyggande, medan e-handeln är datordrivet och nyhetsbrev är det centrala vid relationsbyggandet.

Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, även kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullständigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder på att den utbildning slutanvändarna får och ett kontinuerligt ifrågasättande av organisationens värderingar, även kallat double-loop learning (DLL), påverkar organisationens möjlighet till en fullständig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie på olika företag inom detaljhandeln, alla användare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstå vid en ERP-implementation.

Syfte:                     Syftet med uppsatsen är att beskriva, analysera samt tillhandahålla rekommendationer om huruvida stimulans av sinnena, leder till att kundernas beslutsfattande förändras genom taktil beröring. Vi vill med hjälp av en empirisk studie klargöra om kunder ändrar sitt känselbeteende efter att sinnet syn blivit påverkat. Metod:                   Uppsats är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Arbetet kretsar kring de experiment som utförts med tillhörande kundintervjuer på heminredningsavdelningen på Åhléns i Kalmar. Hypoteser har formats ur instuderad teori, som sedan har testats under experimenten på Åhléns. Slutsats:        Genom stimulans av sinnena syn och känsel, har författarna med hjälp av experiment kunnat registrera ett förändrat beteende gällande kunders beslutsfattande. Resultatet tyder på att företag kan använda sig av sinnesstimuli för att skapa kontakt med sina kunder.

Information technology development has in recent decades had a major impact on retailing.Discount supermarket chains began to offer customers the possibility to shop without therequirement to do this over the counter, instead the customer could help themselves buyingthe products they wanted. Retailing today has an even greater focus on the self service in thesupermarkets, recently many retailing chains has introduced self-checkout systems toincrease the profits and reduce staffing requirements. In the 1960?s the start for today's ecommercewas founded, however the development took off 30 years later in the beginning of1990. During the first years of 2000 the consumption on the Internet increased rapidly.

Under senare år har en stor del av detaljhandelns många butiker börjat tillämpa arbetsrotationsscheman. Anledningen till detta är att forskningsstudier har visat att ensidigt upprepat arbete i utgångskassor leder till belastningsskador. Ett regeringsbeslut mot en butik som arbetade med långa kassapass fastställde minimikrav för hur arbete i utgångskassor ska organiseras. Numera är det i princip olagligt att inte följa dessa minimikrav och inte tillämpa arbetsrotation inom Detaljhandelsbranschen. Det vi har undersökt i denna uppsats är förändringsmotstånd som kan uppstå vid införande av arbetsrotation i en detaljhandelsbutik.

Problemområde: Svenskt Näringslivs sammanställningar av Sveriges kommuners företagsklimat visar att Gävle kommun har ogynnsamma förutsättningar för småföretagare att utveckla och öka sin tillväxt. I och med de små företagens betydelse för att skapa arbetstillfällen kan en grundläggande uppfattning antas att Gävle kommun, med dess höga arbetslöshet och ofördelaktiga företagsklimat, drastiskt bör förändra den situation som idag råder. Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ telefonintervju-undersökning med semistrukturerade frågor. Urvalet av respondenterna är genomfört ur ett bekvämlighetsurval och har bestått av småföretagare i Gävle kommun ifrån flertalet olika branschområden såsom bygg, ekonomi, telemarketing och Detaljhandelsbranschen. Resultat: Under och genom studien identifierades fyra tillväxthinder, två av intern karaktär och lika många därtill externa.

De senaste åren har den internetbaserade försäljningen ökat i Sverige. För företag inom detaljhandeln innebär den geografiska begränsningen ett hinder för fortsatt tillväxt. E-handel möjliggör tillgänglighet till en större marknad, vilket framförallt gynnar mindre företag. Studiens avsikt är att undersöka om e-handeln har bidragit till strukturella förändringar inom två mindre företag. Totalt har två anställda från två företag i Uppsala- Stockholmsområdet bidragit med empiriskt material.