Individfaktorernas inverkan på förändringsmotstånd
en
fallstudie på Obs! Stormarknad i Luleå
Under senare år har en stor del av detaljhandelns många butiker börjat tillämpa arbetsrotationsscheman. Anledningen till detta är att forskningsstudier har visat att ensidigt upprepat arbete i utgångskassor leder till belastningsskador. Ett regeringsbeslut mot en butik som arbetade med långa kassapass fastställde minimikrav för hur arbete i utgångskassor ska organiseras. Numera är det i princip olagligt att inte följa dessa minimikrav och inte tillämpa arbetsrotation inom detaljhandelsbranschen. Det vi har undersökt i denna uppsats är förändringsmotstånd som kan uppstå vid införande av arbetsrotation i en detaljhandelsbutik. Vi har tittat på om det uppkomna förändringsmotståndet påverkas av individfaktorer hos den berörda personalen. Vi ställde oss frågorna: Påverkas förändringsmotståndet av: • anställningstid • vilka arbetsuppgifter individen hade innan förändringen • ålder • kön För att undersöka detta har vi genomfört en fallstudie på en detaljhandelsbutik som nyligen infört arbetsrotation i sin organisation. Vi analyserade fallstudiens resultat mot relevant teori och vår egen förförståelse i ämnet, för att besvara våra forskningsfrågor. Den slutsats vi drar av undersökningen är att individfaktorer såsom anställningstid och vilka arbetsuppgifter individen haft innan förändringen, är de individfaktorer som har störst inverkan på hur förändringsbenägen en person är. Samma tydliga koppling mellan uppvisat förändringsmotstånd och ålder samt kön har studien inte visat på, men att dessa faktorer kan ha betydelse för kulturen inom organisationen har vi kunnat konstatera. Denna uppsats bidrar till att öka förståelsen för individfaktorernas betydelse för uppkommet förändringsmotstånd vid införande av arbetsrotation i detaljhandeln.