I studien jämfördes bonitering med ståndortsegenskaper och övre höjd i en yngre tallskog i Mellansverige. I jämförelse mellan olika provytor på likvärdig mark och efter olika skötselåtgärder gav de två boniteringsmetoderna samma Bonitet, trots variation i antal typarter och olika resultat vad gäller markvegetationstyp. Resultaten kan möjligen vara lokalt representativa men behöver ett större material för att kunna generaliseras på kommunnivå eller större..

I Västerbotten täcks den produktiva skogsmarken till 44 % av tall. Tallar bildar kärnved, men anledningen till detta är fortfarande oklar. Det antas dock innebära fördelar att bilda denna typ av ved. Kärnved består av döda parenkym och epitelceller, medan splintveden innehåller levande celler. Kärnveden innehåller även olika typer av extraktivämnen samt fenoler.

The depth-to-water-index (DTW-index) is derived from digital elevation models (DEM) to map soil wetness, in terms of distance from soil surface to the ground water table. The aim of this GIS based study was to investigate the existence of a relationship between DTW-index and forest site productivity (SP). The belief of such an assumed relationship was based on knowledge that the ground water level is related to site properties that can either promote or impede tree growth. Data primarily comprised rasters of the Krycklan catchment in northern Sweden and depicted DTW-index and a laser scanned vegetation height. The 100th height percentile of each pixel in the vegetation raster was assumed to mirror the top-height, letting it act as a relative measure of SP within a delineated area of equal stand age.

SAMMANFATTNINGSkogens tillväxt är naturligtvis en central och grundläggande aspekt i skogsbrukoch själva grunden för ett lönsamt skogsägande. Frågan är i vilken utsträckningskogsägare använder sig av data om tillväxt i skogsbruksplaner, och om deupplever att dessa uppgifter är väsentliga och användbara. Eller kan det finnasalternativa sätt att presentera tillväxt och kanske även annan typ av information iskogsbruksplanerna som bedöms som minst lika värdefull?Denna studie försökte främst ta reda på vilken tilltro skogsägarna fäster vid dataom tillväxt i skogsbruksplaner. Svaren pekade mot att skogsägarna hyste enrelativt stor tilltro till tillväxt angivet som ett numeriskt värde (3,47 av 5 poäng)och även till dess substantiella informationsvärde, men att även annanbeståndsinformation som exempelvis åtgärdsförslag bedömdes som minst likaviktig.Felkällorna vid bestämning av ståndortsindex och Bonitet kan vara ganskabetydande, och det mest osäkra är vid översättning från ståndortsindex tillBonitet.

Under de senaste 20 åren har priset på skogsfastigheter ökat dramatiskt. Historiskt sett har priset på skogsfastigheter haft en tydlig koppling till skogens avkastning, men detta samband tycks inte längre gälla. Utöver värdet av skogens ekonomiska avkastning, tillkommer idag värdet av ickemonetära resurser som tidigare hade en begränsad betydelse för fastigheternas pris. Faktorer som Bonitet och åldersfördelning påverkar en skogsfastighets avkastning. Men är det självklart att dessa faktorer även påverkar skogsfastigheters pris? Om utvecklingen av fastighetspriset medfört en försvagad koppling mellan avkastning och pris, kan detta då förklaras av att tidigare prispåverkande faktorer inte längre beaktas i fastighetsvärderingarna? Syftet med studien var med bakgrund av detta att undersöka hur ett antal faktorer påverkar fastigheters pris; däribland åldersfördelningen och Boniteten.

Syftet med studien var att undersöka (i) planerarnas val av markberedningsmetod (främst avseende harvning och högläggning) i relation till terrängens svårighetsgrad, samt inverkan av (ii) markbehandlingsmetod och (iii) markberedningens utförande på markberedningsresultatet och plantornas etablering. Tre material användes; ett övergripande inventeringsmaterial med godkända, optimala och underkända planteringspunkter samt antal markberedningsrader per 100m, ett detaljerat inventeringsmaterial med beskrivning av markberedningspunkter och resultat från en kontrollinventering av svårighetsgradsbedömning samt ett material från Sveaskogs register avseende återväxtkontrollerade objekt med antal etablerade huvudstammar efter 1-3år vid olika markberedningsmetod, svårighetsgrad och Bonitet.Endast för 51 % av objekten överensstämde planerarens och kontrollinventerarens bedömning (gjord efter avverkning och markberedning) av svårighetsgrad. För 23 % av objekten var planerarnas bedömning en svårighetsgrad lägre/lättare än kontrollinventerarens klassning. Harvade objekt hade 14 % signifikant fler godkända planteringspunkter per ha och bättre måluppfyllelse (95 resp. 86 % av önskat antal) än de som höglagts (avser normal och svår mark; harvning hade inte utförts på lätt mark).

I denna studie utformas en prediktionsmodell för försäljningspriser på skogsfastigheter i Sverige. Syftet är att ge marknadsaktörer ett verktyg för att bedöma till vilket pris skogsfastigheter i Sverige förväntas säljas.Modellen bygger på multipel linjär regressionsanalys av skogsfastigheter sålda av fastighetsförmedlaren Areal mellan 2012 och 2014. De förklarande faktorerna som ingår i modellen är geografiskt läge, virkesförråd, Bonitet, befolkningstäthet och huggningsklasser.Modellen lyckas prediktera försäljningspriset med en förklaringsgrad på 90.0 procent, vilket är tillräckligt högt för att målet ska anses vara uppfyllt. Denna studie har utöver prediktionsmodellen också funnit intressanta strukturella samband..

I denna studie utformas en prediktionsmodell för försäljningspriser på skogsfastigheter i Sverige. Syftet är att ge marknadsaktörer ett verktyg för att bedöma till vilket pris skogsfastigheter i Sverige förväntas säljas.Modellen bygger på multipel linjär regressionsanalys av skogsfastigheter sålda av fastighetsförmedlaren Areal mellan 2012 och 2014. De förklarande faktorerna som ingår i modellen är geografiskt läge, virkesförråd, Bonitet, befolkningstäthet och huggningsklasser.Modellen lyckas prediktera försäljningspriset med en förklaringsgrad på 90.0 procent, vilket är tillräckligt högt för att målet ska anses vara uppfyllt. Denna studie har utöver prediktionsmodellen också funnit intressanta strukturella samband..

Sedan marknaden för lantbruksfastigheter avreglerades i början av 1990-talet så har priserna på skogsmark ökat kraftigt. Då priset på timmer och massaved inte ökat i samma takt råder år 2014 en situation där priset på en skogsfastighet är högre än dess avkastningsvärde. Detta gör frågor som rör skogsägarnas värdering inför köp av skogsmark högintressant. Tidigare studier inom samma område har haft som mål att fastställa vilka faktorer som har en inverkan på fastighetspriset. Bonitet och produktiv skogsareal är två grundläggande faktorer som beskriver fastighetens karaktär. Ändå har det ibland visat sig svårt att hitta ett statistiskt samband mellan dem och fastighetspriset.

Skogen har sedan årtusenden tillbaka nyttjats av människan för sitt leverne. Allteftersom möjligheten att äga egen skog och att skogens ekonomiska betydelse har ökat har värderingen av skog förändrats. Avkastningsberäkning har länge legat till grund för värdering av skog, men idag räcker inte detta för att uppskatta marknadsvärdet på skogsfastigheter. Det är tydligt att det är fler bakomliggande faktorer än den skogliga avkastningen som spelar roll för prisbildningen. Huvudsyftet med denna studie var att öka kunskapen om prisbildningen på skogsfastigheter samt att undersöka och eventuellt utveckla värderingsgrunder.

Svenska Kraftnät ansvarar för det svenska stamnätet för el, dess konstruktion, underhåll och transporten av el. Varje kraftledningsgata sträcker sig över många privata markägares fasta egendom. När kraftledningen byggs får markägaren en ersättning för intrånget i det närmaste området under kraftledningen som i skogsmark betecknas Skogsgata. För de åtgärder för ledningens säkerhet som görs utanför skogsgatan, både vid anläggning och vid framtida underhåll, utgår också ersättning.För skogsmark beräknas dessa ersättningar med hjälp av den av Lantmäteriet framtagna och för ändamålet avsedda skogsnormen. I denna studie har skogsnormen beskrivits och utvärderats.

Sverige består av ungefär 23 miljoner hektar av produktiv skogsmark. Detta innebär att drygt 50 % av landarealen utgörs av skogsmark. Den produktiva skogsmarken är uppdelad mellan olika ägarkategorier, där fysisk person (enskilda ägare) äger 50 % och juridisk person, såsom staten, aktiebolag, ekonomiska föreningar och dylikt, äger övriga 50 % av skogsmarken. Denna fördelning av skogsmarken mellan olika ägarkategorier tros inverka på den skogliga fastighetsmarknaden och en prisdifferens beroende på om fastigheten säljs av juridisk eller fysisk person antas existera. Anledningen till differensen tros bero på bland annat lagstiftning, skötsel och ekonomiska aspekter såsom utbud och efterfrågan på marknaden. Studiens huvudsyfte var att analysera hur faktorn ägarkategori, där säljaren av skogsfastigheterna delades upp i juridisk person och fysisk person, påverkade skogsfastigheternas köpeskilling.

Heartwood has always been a desirable part of the tree, due to it?s superior decay qualities com-pared to the sapwood. How the formation of heartwood works has been known for a long time, but which factors that initiates and stimulates the production are poorly understood. This case study presents the results of a study in which silvicultural treatments and site properties had a key position as factors to the formation of heartwood. According to the hypothesis the amount of sapwood is directly controlled by the size of the crown.

Under det senaste decenniet har intresset att investera i skogsfastigheter ökat. Detta har gjort att bankerna idag utvecklar sina segment inom skog- och lantbruk. Har som mål att underlätta vid värdering av skogsfastigheter genom att undersöka sambandet mellan markens naturliga virkesproducerande förmåga till årlig nettoavkastning. Beräkningarna är uppbyggda på nuvärdesmodeller och syftar till att visa likvärdig årlig inkomst. Landet delades upp i fyra regioner för att avspegla regionala skillnader i produktionsförmåga. Resultatet visar att det finns stora skillnader i årlig avkastning mellan regionerna. Förklaringen till detta är att Boniteten är avtagande med stigande breddgrad.

Grot-uttag vid gallring kan komma att bli mer utbrett i och med stigande priser på skogsbränsle. Det har dock befarats att grot-uttag vid gallring skulle kunna innebära stora tillväxtförluster eftersom skog i gallringsfas har stort näringsbehov. Tillväxtreduktion av grot- uttag vid gallring har emellertid varit svårt att påvisa i tallbestånd. Målet med detta arbete var att genom analys av data från ett fältförsök undersöka hur helträdsutnyttjande vid gallring av tallbestånd påverkar tillväxten i det kvarvarande beståndet jämfört med gallring av enbart stammar. Försöket ligger i Granö i Vindelns kommun och anlades 1982. Följande två hypoteser testades: Tillväxten är lägre under andra tioårsperioden efter helträdsgallring än efter gallring av enbart stamved, och tillväxtminskningen förstärks av en andra gallring med grot-uttag. Parceller behandlade med grot-uttag uppvisade en statistiskt icke-signifikant tillväxtförlust på ca 6 %. Den statistiska analysens måttliga styrka, försökslokalens höga Bonitet och tallbestånds låga grot-mängd och oberoende av kväveupptag från förnan föreslogs som anledningar till att behandlingseffekten av grot-uttag inte kunde säkerställas statistiskt..