Skogsägares uppfattning om tillväxtdata i skogsbruksplaner
SAMMANFATTNINGSkogens tillväxt är naturligtvis en central och grundläggande aspekt i skogsbrukoch själva grunden för ett lönsamt skogsägande. Frågan är i vilken utsträckningskogsägare använder sig av data om tillväxt i skogsbruksplaner, och om deupplever att dessa uppgifter är väsentliga och användbara. Eller kan det finnasalternativa sätt att presentera tillväxt och kanske även annan typ av information iskogsbruksplanerna som bedöms som minst lika värdefull?Denna studie försökte främst ta reda på vilken tilltro skogsägarna fäster vid dataom tillväxt i skogsbruksplaner. Svaren pekade mot att skogsägarna hyste enrelativt stor tilltro till tillväxt angivet som ett numeriskt värde (3,47 av 5 poäng)och även till dess substantiella informationsvärde, men att även annanbeståndsinformation som exempelvis åtgärdsförslag bedömdes som minst likaviktig.Felkällorna vid bestämning av ståndortsindex och bonitet kan vara ganskabetydande, och det mest osäkra är vid översättning från ståndortsindex tillbonitet. Detta kan sedan bidra till att ge en felaktig bild av värden på tillväxt,liksom det faktum att kvaliteten på, och användbarheten av inventeringsdatatydligt försämras över tid.Det är tydligt att det är svårt att sätta en sann siffra på kommande skogligtillväxt. Kanske är det mest tillförlitligt att ange tillväxt som ett relativt värde iprocent av aktuell stående volym, och som uppskattas för exempelvis fem årframåt? Att ange tillväxten i m3sk/ha och år kan ses som mera oprecist ochmomentant. Visarprocent kan vara en användbar indikator i skogsbruksplaner påden tillväxt som finns i bestånden, och som avser att genom rangordning jämföraolika bestånds räntabilitet. Ett annat sätt att beskriva beståndens utveckling mottimmerträd kan vara att skapa ett värde för formtalsutvecklingen, och attskogsägaren därmed på sikt kan jämföra dessa värden med tidigare mätningar.Det kan vara intressant för en skogsägare med en nyupprättad plan att få muntliginformation om begreppen bonitet, tillväxt, visarprocent och formtal, och hur dekonkret kan kopplas till den egna skogsmarken på både bestånds- ochfastighetsnivå vid inventeringstillfället. Det bör vara ett bra läge vid dentidpunkten att erbjuda dessa upplysningar, troligen som en debiteradtilläggstjänst i samband med planläggningen.En tydlig insikt av studien är att det är just den säkerställda kvaliteten påbeståndsdata, liksom hur färska inventeringsdata är, som är de enskilt viktigastefaktorerna för att få högkvalitativ information om inte minst skoglig tillväxt iskogsbruksplaner