Detta examensarbete handlar om Rain Garden. Arbetet vänder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. De som söker djupare kunskaper i ämnet kan använda sig av förteckningen över referenser. I framtiden förväntas klimatförändringar med höjda temperaturer och ökade nederbördsmängder som följd. Samtidigt växer städerna vilket leder till att andelen hårdgjorda Ytor ökar och den naturliga infiltrationen minskar.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

Permakultur innebär att skapa uthålliga mänskliga miljöer och fördelaktiga matproducerande ekosystem. Den enskilda människan behöver bli mer involverad i sin egen matproduktion för att detta ska kunna uppnås. Denna litteraturstudie presenterar växter utifrån skogsträdgårdens skiktindelning, vilka representerar växternas olika funktioner i ett ekosystem. Skogsträdgården är ett centralt odlingssätt inom permakulturen, där främst perenna växter kombineras i naturenliga kompositioner till en hållbar, effektiv produktion av mat. Genom att kategorisera växterna i skikt kan man få en överskådlig bild som förenklar skapandet av hållbara ekosystem för stadens olika ?trädgårdar?.

Idag saknar många landskapsarkitekter tillräcklig kunskap om hur växter ut-veck¬las, vilket gör att många planteringar inte utvecklas som man planerat. Genom att använda sig av växt¬dynamik kan planteringar bli hållbarare, få för¬bättrade sociala, biologiska och estetiska kvalitéer samt locka fler målgrupper. Syftet med uppsatsen är att presentera exempel på kunskap som krävs för att gestalta dynamiska plan¬teringar i urban miljö. Studien utgår från frågeställningen ?Hur kan man gestalta en dynamisk plantering med naturlik karaktär i en offentlig park?? I arbetet presen¬teras två planteringsförslag för en kvarterspark i industriområdet Kungsängen i Uppsala.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden.

Detta examensarbete är gjort på Luleå tekniska universitet i samarbete med Sandvik Materials Technology december 2004 till och med april 2005. Syftet är att ta fram en metod för att med hjälp av ultaljudundersökning bestämma ett ämnes makroslagghalt. Detta är önskvärt då nuvarande motsvarande metod är en syningsmetod där man endast undersöker Ytor och därifrån försöker bedöma slagghalten. Då makroslaggerna är väldigt ovanliga i förhållande till mikroslagger så är en sådan ytsyningsmetod inte lämplig då resultatet är väldigt beroende av slumpen. Därför är en metod som söker av hela ämnets volym önskvärd.

 Bostaden är en viktig del i människors liv. Andelen äldre i Sverige ökar. Vilka bostäder behöver vi i framtiden? Det är inte som tidigare, att kärnfamiljen är det vanligaste hushållet. I dag lever många ensamma.

Vi står idag inför förändringar i klimatet så som ökad nederbörd och ökade temperaturer som kommer påverka våra städer. Klimatföränd- ringarnas förlopp är komplexa och behöver därför lång tid på sig för att reagera fullt ut på olika slags påverkan. Anpassning till klimatför- ändringarnas effekter blir därför en nödvändighet även om olika be- gränsningsåtgärder vidtas. Grönska har visat sig vara effektiv för att anpassa städer då den verkar temperatursänkande och även kan ta hand om nederbörd på ett effektivt sätt. Stadens utformning och tillgången på grönYtor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra klimatförändringarnas effekter.

Syfte: Skolverket ? KK-stiftelsen - Myndigheten för skolutveckling etc., har genomfört flera undersökningar och rapporter de senaste två senaste decennierna om datorer och IT. Dessa är givetvis värdefulla för skolutveckling i allmänhet och för den enskilde inom skolområdet för reflektion över sin egen praxis. Syftet med min undersökning har ett praktiskt intresse. Jag vill fånga in ungdomars uppfattningar om datorkunskap/ IT i perspektivet, då ? nu - sedan.

1997 antog riksdagen propositionen Nollvisionen och det trafiksäkra samhället (prop.1996/1997:137). För att stödja landets kommuner i arbetet att nå upp till visionen tog Svenska Kommunförbundet fram trafikplaneringshandboken Lugna gatan 1998. I Luleå kommun fanns ett intresse att tillämpa analysmetoden ?Trafiknätsanalys?, som finns beskriven i Lugna gatan, för Luleå Centrum. Syftet med detta examensarbete är att å Luleå kommuns vägnar utföra analysen och med den som bas ta fram en geometrisk gatuklassificering för olika gatutyper.

Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga Ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen.

I ett marint framdrivningssystem byggt av Rolls-Royce Marine i Kristinehamn, kallat POD Propulsion - MermaidTM, kyls systemets yttre delar med fo?rbistro?mmande vatten. Det kylande vattnet kompletteras av ett internt luftkylningssystem vilket, till fo?ljd av en la?gre kylningskapacitet a?n fo?r det externa vattnet, fo?rorsakar en otillra?cklig kylning i den sektor av elmotorns stator vars periferi kyls av kylluftsstro?mmen. En andel av statorn a?r sa?ledes enbart luftkyld vilket medfo?r att den axiella temperaturen i denna sektor uppna?r ett lokalt maximum, kallad ?hotspot?, vilken a?r ho?gre a?n fo?r resten av elmotorns stator.Avsaknaden av en tangentiellt uniform temperatur i statorn medfo?r begra?nsningar vid dimensionering av framdrivningssystemet.

Att bygga med gröna tak börjar bli allt vanligare för att öka grönskan i städer. I västvärlden består en stor del av städerna av outnyttjade, mörkfärgade hustak. TakYtorna kan förbättra det lokala klimatet om de istället blir omsorgsfullt designade till gröna Ytor ? ?greening the skyline?. Gröna tak kan i städer ha en renande funktion av vattnet och luften, samtidigt som de även sänker temperaturen. De blir gröna oaser i stadens betongdjungel, med både produktiva och rekreativa syften.

Jordens vattendrag blir alltmer förorenade av tungmetaller, vilket är ett miljöproblem. Forskning visar att alger har en påvisad bra effekt gällande biosorption eller absorption av dessa föroreningar. Syftet med examensarbetet var att utvärdera möjligheterna till vidhäftning av alger på textila material. Målet är att i framtiden utveckla en geotextil som kan eliminera tungmetaller från vatten. Valet att odla alger på textil grundas på dess portabilitet, förmåga att täcka stora Ytor, kostnadseffek- tiva produktion och det möjliggör en smidig uppsamling av alger från vattnet.

Höglagret på Chassiverkstaden i Södertälje är i stort behov av en upprustning. Detta framkom i en teknisk förstudie som, under våren 2004, genomfördes av konsultfirman Prevas. Här sammanfattas höglagret som en komplex och instabil koloss med låg tillgänglighet där kunskap om helheten saknas. Detta innebär att möjlighet till felsökning vid driftstopp är begränsad och personberoende. För att uppgradera och modernisera höglagret beräknades kostnaden att uppgå till närmare 11 Mkr.