Offentliga möten i det privata
En studie om offentlighet och rumslig kontroll i privatiseringens fotspår.
Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen. Det fall som studeras är inglasningen av Åhléns hörna i Stockholm stad som skedde år 2003, en känd mötesplats som privatiserades och till stor del ytmässigt blev kommersiell verksamhet. Med utgångspunkt i teorier och forskning kring olika perspektiv på offentlighet och rumslig maktutövning utvecklas ett analysverktyg som tillämpas i studien av det specifika fallet. Bland annat beskrivs graden av offentlighet på en plats utifrån olika former av territorier som produceras av olika representanter i samhället. Möjlighet att vistas och använda platsen samt begränsningar gällande detta kopplas till territoriell maktutövning. Observationsstudier i Åhléns hörna med omgivning genomförs med syftet att undersöka det offentliga livet på platsen och dess planeringskontext. För att närmare studera olika aktörers motiv och argumentation för- och emot privatisering analyseras den dokumentation som tillhör detaljplanen för platsen där omgestaltningen regleras. De argument som främst förekommer i planhandlingarna för att motivera inglasningen och privatisering är ökad tillgänglighet, trygghet och en förbättrad standard på platsen. Dessa används av såväl politiker som tjänstemän. Dock råder olika synsätt på huruvida allmänhetens tillgänglighet förbättras eller begränsas av planförslaget. Under planprocessen har de privata intressenterna, som utgörs av fastighetsägare och SL (Storstockholms Lokaltrafik) fått stort utrymme när det kommer till utformning av platsen. Observationer på platsen visar att Åhléns hörna fortfarande kan beskrivas som mötesplats men endast under vissa tidpunkter på dygnet när platsen är öppen för allmänheten. Förekomst av olika territorier på platsen skildrar en typ av offentlighet och folkliv som uttrycks på platsen trots inglasningen och privatiseringen. Territorierna som upprättas av fastighetsägarna och SL dominerar vilket medför begränsningar gällande människors möjlighet att använda rummet fritt. Detta tyder på att offentligheten på platsen är begränsad utifrån ett territoriellt maktperspektiv.