Externhandel - Abborravikens handelscentra - ett projekt utifrån fysiska planeringsförutsättningar samt andra kommuners erfarenhet på området.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden. Denna uppdelning som vuxit fram i staden har lett till längre avstånd, ökad trafi k, ökad ytkonsumption och minskad tillgänglighet för många. Att planera för en hållbar stadsutveckling samtidigt som man planerar för en attraktiv stad att bo i innebär att man måste planera för ett rikt och blandat stadsliv samt för platser av andra kvalitéer så som rekreation- och avkopplingsytor. De externa handelsområdena som idag fi nns har till stor del uppförts utan arkitektonisk tanke. De estetiska värdena inom områdena har fått stryka på foten för andra intressen som bl.a. tillgänglighet för bilister. De stora fyrkantiga köpladorna är inte anpassade till sin omgivning och har i många fall fått sin utformning till fördel för inbrottsrisk och för att spara kostnader. Parkering kräver stora ytor och är också en anledning till varför handeln väljer att lägga sig i externa lägen utanför staden. Oftast är det inte kommunen som tar initiativet till en extern handelsetablering utan byggbolag och företag. P.g.a får oftast marknadskrafterna högre prioritet än de sociala och estetiska värdena. De analyser som gjort i Vetlanda och i Nässjö visar på just den problematik som nämns ovan. Det jag vill visa i mitt examensarbete är att man kan på ett bra sätt komplettera stadskärnan med ett estetisk tilltalande externt handelsområde med höga estetiska värden och god tillgänglighet som på ett positivt sätt kompletterar stadskärnan.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta