Grönytor för en klimatanpassad stad - En fallstudie av Göteborg och Malmö
Vi står idag inför förändringar i klimatet så som ökad nederbörd och ökade
temperaturer som kommer påverka våra städer. Klimatföränd- ringarnas förlopp är
komplexa och behöver därför lång tid på sig för att reagera fullt ut på olika
slags påverkan. Anpassning till klimatför- ändringarnas effekter blir därför en
nödvändighet även om olika be- gränsningsåtgärder vidtas. Grönska har visat sig
vara effektiv för att anpassa städer då den verkar temperatursänkande och även
kan ta hand om nederbörd på ett effektivt sätt. Stadens utformning och
tillgången på grönytor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder
att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra
klimatförändringarnas effekter. Idag råder ett täthetsideal i staden där en
motsättning mellan grönt och tätt skapas och grönområden har de senaste åren
minskat i många städer samtidigt som det finns större svå- righeter i att
integrera mer grönytor i redan befintliga områden. Ett sätt att få in mer
grönytor är att utnyttja de mellanrum som finns i staden, så som exempelvis
trafikapparater och luckor i bebyggelsen. På så sätt kan grönska få mer plats i
staden och hjälpa till att lindra klimatföränd- ringarnas effekter.
Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka och analysera möjlig- heten
att med hjälp av grönytor lindra effekterna av klimatförändring- arna i stadens
centrala delar. Syftet är även att undersöka hur Göteborg och Malmö kan
integrera mer grönytor i sina stadskärnor för att minska effekterna av ökade
temperaturer och ökad nederbörd till följd av kli- matförändringarna. Metoden
som använts i detta arbete är en fallstudie med hjälp av en kvalitativ
innehållsanalys, intervjuer samt inventering
av valt fall. I den kvalitativa innehållsanalysen studerades Göteborg och Malmö
Stads dokument med anknytning till klimatplanering och/ eller grönytor.
Slutsatserna av arbetet är att vi står inför klimatförändringar som kom- mer
att påverka våra städer och ett sätt att lindra effekterna av dessa är med
hjälp av grönytor. Arbetet visar även att en anpassning av befintlig bebyggelse
i städer inför klimatförändringarnas effekter inte får lika stort fokus som
begränsning vilket delvis tycks bero på att det sak- nas verktyg, nationella
mål och riktlinjer. Eftersom både Göteborg och Malmö har förtätningsstrategier
blir det viktigt att integrera grönska genom att utnyttja ytor
multifunktionellt. I de gestaltningsförslag som redovisas visar vi exempel på
hur befintlig infrastruktur och mellanrum i staden kan utnyttjas för att
integrera mer grönytor.