Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av lÀraryrket. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad matematiklÀrare, vilka undervisar i grundskolans senare Är, uttrycker för tolkningar av begreppet strÀvansmÄl samt tvÄ utvalda strÀvansmÄl ur kursplanen i matematik för grundskolan. VÄr förhoppning Àr att pÄ sÄ sÀtt bidra till ökad reflektion och kunskap gÀllande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklÀrare i grundskolans senare Äldrar.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av lÀraryrket. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad matematiklÀrare, vilka undervisar i grundskolans senare Är, uttrycker för tolkningar av begreppet strÀvansmÄl samt tvÄ utvalda strÀvansmÄl ur kursplanen i matematik för grundskolan. VÄr förhoppning Àr att pÄ sÄ sÀtt bidra till ökad reflektion och kunskap gÀllande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklÀrare i grundskolans senare Äldrar.

Sveriges allt större internationella Ätaganden i kombination med den av riksdagen antagna solidaritetsförklaringen gör att behovet av att kunna genomföra expeditionÀra operationer ökar. Försvarsmaktens mÄl Àr att stÀrka denna förmÄga. Ett sÀtt att öka verkningsgraden i en multinationell operation Àr att verka för interoperabilitet. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur uttryck av interoperabilitetskrav Äterfinns i styrdokument för expeditionÀra operationer i Försvarsmakten med fokus pÄ Nordic Battlegroup och dess transportförmÄga.Studiens resultat Àr att interoperabilitetskrav existerar i styrdokument för expeditionÀra operationer men att dessa krav kunde hÀrledas bÀttre vilket skulle kunna leda till en bÀttre förstÄelse för verksamheten vilket gynnar interoperabilitet.Studien föreslÄr Àven vissa förbÀttringar som kan göras avseende begreppet interoperabilitet vilket skulle kunna leda till ytterligare stÀrkt interoperabilitet..

Denna uppsats undersöker lÀrares syn pÄ hur det centrala kursplanemÄlet ?Eleven skall (?) kunna tillÀmpa grundlÀggande regler för sprÄkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet sprÄk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A pÄ gymnasiet. Den undersöker ocksÄ hur detta mÄl konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden Àr framförallt kvalitativ dÀr vi intervjuar lÀrare bÄde muntligt och med hjÀlp av en enkÀt. Vi gör ocksÄ en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.

Syftet med detta arbete var att utifrÄn tesen: ?För att kunna leva upp till styrdokumentens mÄl mÄste tysta elever tala?, undersöka om och hur tesen tar sig uttryck i pedagogens dagliga arbete. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur pedagogen arbetar med tysta elever, hur pedagogen förhÄller sig till de styrdokument som finns samt hur elever upplever den verbala aktiviteten i klassrummet. Med en tyst elev menar vi sÄvÀl elever som pratar lite och de som inte sÀger nÄgonting alls. De metoder som anvÀndes vid undersökningen var intervju samt enkÀt.

Denna uppsats handlar om hur fritidshemmet arbetar med barns inflytande i fritidshemmetsverksamhet dÀr pedagogernas uppdrag inte bara Àr att lÀra barnen demokrati, utan att ocksÄbedriva verksamheten i demokratiska former. Syftet med vÄr studie Àr att vinna förstÄelse förbarns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets mÄlinriktade ochresultatstyrda verksamhet. I studien görs bÄde en historisk tillbakablick pÄ vad tidigarestyrdokument har sagt om elevinflytande och hur dagens styrdokument Àr formulerade kringsamma fenomen. Studien har arbetats fram utifrÄn en fenomenologisk vinkling av barnsperspektiv, vilket hÀr innebÀr att begreppet inflytande ses som ett fenomen som har brutitsner till de didaktiska frÄgorna vad, hur och nÀr barnet uppfattar att, och upplever sig fÄ,inflytande i fritidshemmets verksamhet.Vi har analyserat tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument samt sökt empiri iintervjuer förlagda som samtalspromenader och genom frÄgeformulÀr för att vinna förstÄelsei Àmnet. Resultatet visar att barnen upplever att de fÄr inflytande genom olikamötesprocesser, men att de Àr mindre delaktiga i verksamhetens planering.

Syftet med denna studie Àr att nÄ ökad kunskap om hur gitarrlÀrare pÄ gymnasieskolanbeskriver sitt arbete med elevers motivation, meningsskapande och medvetenhet medutgÄngspunkt i gÀllande styrdokument. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudiemed frÄgor rörande lÀrarens roll, elevens roll, styrdokument, undervisningens syfte ochplanering. Tre informanter med yrkeserfarenhet som gitarrlÀrare inom gymnasieskolanmedverkade. Informanternas svar tolkades sedan utifrÄn en bakgrund bestÄende avsociokulturell lÀrandeteori, tidigare musikpedagogisk forskning samt styrdokumenten sjÀlva.Studiens resultat visar följande uppfattningar hos informanterna:- Undervisningens syfte Àr att lÀra eleverna att lÀra sig sjÀlva- LÀrarens roll Àr att uppfylla detta syfte- Styrdokumenten Àr till för att reglera syftet- Styrdokumenten ses som lÀrarens dokument och inte elevens- Syftet med musikundervisning ses som underförstÄtt lÀrare och elev emellan- Det meningsskapande anses ligga i elevens behov och intressen- Det livslÄnga lÀrandet Àr inte alltid kongruent med vad som Àr specificerat istyrdokumentenDen frÀmsta slutsatsen som kan dras av detta Àr att bÄde styrdokument och informanterbeskriver en vision om ett livslÄngt lÀrande. Det som skiljer dessa visioner Ät Àr vÀgen dit.Detta visar pÄ vikten av diskussion kring begreppet livslÄngt lÀrande i förhÄllande till gitarr-och musikundervisning.

Detta arbete fokuserar begreppet mÀnniskosyn utifrÄn ett antal aspekter. Arbetets frÄgestÀllningar gÀller vad mÀnniskosyn egentligen Àr, vad skolans styrdokument sÀger om mÀnniskosyn och slutligen vilka tankar om mÀnniskan elever i Är nio uttrycker. Tyngdpunkten i arbetet Àr den kvalitativa undersökning som gjorts om tankar om mÀnniskan hos elever i Är nio. Uppsatsskrivning valdes som datainsamlingsmetod. Studien visar bl.a.

LikvÀrdig betygssÀttning Àr en förutsÀttning för elevers rÀttssÀkerhet, eftersom betygen fungerar som urvalsinstrument. DÀrav arbetar det svenska skolvÀsendet med att höja likvÀrdigheten vid betygssÀttning. Sverige genomför större skolreformeringar med start 2011, vilket har gett stat och skolmyndigheter chansen att belysa och reglera likvÀrdigheten genom styrdokument och skollag. Studien gör en dekonstruktiv kritisk granskning av publiceringar i frÄgan de senaste Ären, och har lokaliserat ett spretigt, nÀstan ostÀdat sammanhang. Resurser lÀggs för att höja likvÀrdigheten i betygssÀttning, men utan att veta hur konjunkturen för likvÀrdig betygssÀttning ser ut i Sverige.

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlÀrning kan leda till brist pÄ förstÄelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas pÄ och dÀrigenom fÄ reda pÄ om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten Àven betonas i proven. InnehÄllet i rapporten behandlar dÀrför hur författare till lÀromedel i matematik för Är 9 i jÀmförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella Àmnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades pÄ att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrÄn dessa kompetenser upptÀcktes kunskapsprioriteringen i proven.

Syftet med studien var att beskriva och förstÄ policydokument som ett organisatoriskt verktyg för styrning genom att studera hur policydokument utformas och kommuniceras i olika typer av organisationer och vad som var avgörande för deras policyarbete. Fyra frÄgestÀllningar; policyns arbetsprocess, medarbetarnas delaktighet, vad en policy ska innehÄlla samt slutligen kommunikation besvarades genom en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter frÄn offentlig och privat sektor. Studiens resultat visade att respondenterna hade en likartad syn pÄ vad en policy Àr och dess roll som styrningsredskap i organisationen. Detta bekrÀftade att policyn Àr ett normativt dokument som anvÀnds som mall. Resultatet visade Àven att en policy Àr ett levande dokument som krÀver delaktighet och diskussion med medarbetare innan det kan anammas och accepteras för att bli det styrdokument som det Àr..

De idrottsdidaktiska frÄgorna vad, hur och varför Àr nÄgot tidigare forskare intresserat sig av. Med en relativt ny skolreform att förhÄlla sig till krÀvs det att verksamma lÀrare i idrott och hÀlsa reviderar svaren pÄ de idrottsdidaktiska frÄgorna för att bÀttre stÀmma överens med de nationella riktlinjerna i Àmnet. LÀroplansforskning kopplad till idrottsÀmnet Àr ett etablerat forskningsomrÄde sÄvÀl nationellt som internationellt. Emellertid saknas det komparativa studier. Syftet med studien Àr att komparativt undersöka idrottsÀmnet i Sverige och USA utifrÄn tre teman.

This thesis is about how the library can help immigrants integrate into theswedish society. By studying leading documents of the libraries in Malmö,Stockholm and UmeÄ in search for how the relate to work consideringimmigrants and integration I have studied the library as a bridge betweenbeing included and excluded in the society. The thought is that the libraryopens the door to new worlds both for immigrants and born swedes toobtain knowledge about a culture different from their own.In my thesis I reached the conclusion that library on a day to day basisworks with the integrationprocess for immigrants. Although the leadingdocuments should evolve since they show gaps and seem somewhatmisguiding in their presentation of the libraries function. The librariesshould work more with analysis of the environment that they are active in sothat they are more individualized for the people around it.

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.