BakgrundI början av 2000-talet hade barngrupperna i fritidshemmen enligt Hansen (2000) antingenförökats eller flerdubblats utan nÄgra mer resurser i form av personal. PÄ grund av de stora barngrupperna har fritidshemmen enligt Skolverket (2000) smÄ möjligheter att erbjuda barnen en varierad fritid. I AllmÀnna rÄd och kommentarer Kvalitet i fritidshem (2007) finns det ett avsnitt dÀr det stÄr att fritidspersonalen pÄ fritidshemmen ska komplettera skolan ocherbjuda barnen en meningsfull fritid, samt stödja barnens sociala, fysiska, emotionella och intellektuella utveckling. Skolinspektionen (2010) har gjort en rapport dÀr de kommit fram till att de flesta fritidshem erbjuder barnen ett innehÄll som med smÄ förÀndringar ser nÀstan likadant ut över tid. Det verkar enbart finnas ett litet utrymme för flexibilitet.SyfteSyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur fritidspedagoger planerar och lÀgger upp sin verksamhet pÄ fritidshem i förhÄllande till rÄdande styrdokument.MetodUtifrÄn syftet med undersökningen har jag valt intervjuer som metod för att det ger bÀst resultat med tanke pÄ mitt syfte.

I förskolan Àr det mÄnga förskollÀrare som ska samarbeta. FörskollÀrarna ska ge stöd Ät de barn som behöver det, för det finns alltid barn som behöver sÀrskilt stöd. Syftet med denna undersökning Àr att se, hur förskollÀrare tolkar de styrdokument som finns inom förskolan för barn i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn ett konkret fall. Denna undersökning Àr en semi-strukturerad intervjustudie som metod. Jag besökte tvÄ förskolor och intervjuade fyra förskollÀrare, de fick tolka ett styrdokument utifrÄn barn i behov av sÀrskilt stöd.

ART, Aggression Replacement Training Àr en multimodal behandlingsmetod som bygger pÄ tre samverkande komponenter. Dessa Àr: Interpersonell fÀrdighetstrÀning dÀr sociala fÀrdigheter trÀnas, ilskekontrolltrÀning som lÀr individen att handskas med sin ilska samt moraltrÀningen som ska höja det moraliska resonerandet. 1987 började ART att anvÀndas pÄ ungdomsvÄrdsskolor i USA, metoden har spridit sig och idag anvÀnds ART inte enbart inom den institutionella vÄrden utan allt mer i skolans vÀrld.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilket eller vilka teoretiska perspektiv pÄ inlÀrning som metoden stödjer sig pÄ och hur vÀl dessa stÀmmer överens med skolans styrdokument (Lpo 94). Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ textanalys av ART Aggression Replacement Training A Comprehensive Intervention for Youth, en bok av grundarna till metoden, samt skolans styrdokument (Lpo 94).Reultatet visar att ART vilar pÄ flera olika teorier om inlÀrning, och att olika teorier finns representerade inom de olika komponenterna. I förhÄllande till Lpo 94 visar de delar jag analyserar pÄ en överensstÀmmelse, Àven om nÄgon punkt kan tolkas annorlunda..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad skolans personal uppfattar vara skolans sociala funktion. Vi har i vÄr studie kommit fram till att styrdokument, litteratur och forskning visar att skolans sociala funktion Àr en bÄde omfattande och viktig del i skolans vardagspraktik. Den berör aspekter som fostran, lÀrande och mÀnskliga relationer samt samverkan mellan hem, skola och elevhÀlsa. Detta stÀmmer till stor del överens med vad vÄra respondenters uppfattning och upplevelser gÀllande skolans sociala arbete. Men samtidigt uttrycker flera av respondenterna en osÀkerhet om vad den sociala funktionen innebÀr i praktiken, vad som stÄr i aktuella styrdokument, vad en social funktion kan eller ska innehÄlla och hur mycket tid det sociala arbetet fÄr ta irelation till de kunskapsmÄl som ska uppnÄs..

I denna uppsats presenteras en undersökning av gymnasiala styrdokument för religionsÀmnet i Sverige och Norge. Styrdokument som varit föremÄl för analys Àr Religionskunskap 1 och Religion og etikk, vilka betraktas i denna uppsats som en betydande dimension av framtida medborgares meningsskapande process pÄ livsÄskÄdningsomrÄdet. Syftet med undersökningen har varit att förklara denna dimension av meningsskapande genom att undersöka vad som konstituerar innehÄllet i styrdokumenten och hur pluralism konstitueras i dessa. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i John Deweys begrepp transaktion samt Michael Foucaults maktperspektiv. Begreppet transaktion innebÀr att gymnasielevernas meningsskapande process pÄ livsÄskÄdningsomrÄdet Àr oavhÀngigt styrdokumentens innehÄll i form av ett meningserbjudande.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Undersökningens syfte har varit att jÀmföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade stÄndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hÀmtade resultat frÄn 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, frÄn flera vetenskaper. Empirin bestÄr av tre delar, dÀr jag först har studerat statliga styrdokument, dÀrefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jÀmförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns.

Denna studie avhandlar möjligheten att anvÀnda pedagogiska datorspel för att möta dagsfÀrska och framtida behov i matematikundervisningen i grundskolan. Uppsatsens tvÄ frÄgestÀllningar Àmnar att undersöka om datorspelsanvÀndande kan motiveras utifrÄn skolans styrdokument, samt vilka slags hinder som uppstÄr i klassrummet vid ett införande. För att svara pÄ frÄgorna har litteratur och kvalitativa intervjuer med en spelutvecklare och en IT-pedagog anvÀnts. Studien visar datorspel i undervisningen kan medföra positiva effekter pÄ motivation, variation, individanpassning och digitala fÀrdigheter. Att alla dessa omrÄden Àr viktiga delar i undervisningen har stöd i skolans styrdokument. För att anvÀndningen av datorspel skall bli en framgÄng mÄste dock mÄnga omrÄden klaffa.

Arbetet syftar till att undersöka hur felsökning inom programmering anvÀnds i undervisningen pÄ gymnasiet och vilket stöd som finns i styrdokument och kurslitteratur. En stor del av elevernas tid gÄr Ät till felsökning, ÀndÄ tycks det inte angripas som ett eget moment i undervisningen. Undersökningen grundar sig pÄ tvÄ intervjuer med vardera tvÄ gymnasielÀrare och har bearbetats utifrÄn en kvalitativ metod samt studier av kurslitteratur och styrdokument. Under den andra intervjun presenterades ett förslag pÄ en metod för felsökning. Resultatet av undersökningen blev att mycket lite stöd finns i kurslitteraturen trots att det finns som mÄl i kursplanerna.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur sex stycken verksamma pedagoger arbetar med Àmnet historia i Ärskurs 4-6. VÄrt syfte med undersökningen har varit att undersöka de intervjuade lÀrarnas metoder och didaktiska val i sin undervisning och hur de arbetar utifrÄn styrdokument. Vi har Àven undersökt hur de arbetar med elevers historiemedvetande. En del av syftet har Àven varit att för oss fÄ en god grund att stÄ pÄ och kunna motivera vÄra metoder och Àmnesval. I vÄr studie har vi kommit fram till att historiemedvetande inte Àr ett vÀl kÀnt begrepp för majoriteten av de intervjuade pedagogerna. Studien visar ocksÄ att undervisningen frÀmst styrs av olika styrdokument som kursplaner och lokala arbetsplaner.

Vi har under vÄr verksamhetsförlagda del av vÄr lÀrarutbildning observerat att mÄnga lÀrare haft stora problem med att komma tillrÀtta med elevers bristande sociala kompetens. I samtal med lÀrare, mentorer, elever men ocksÄ med mÀnniskor utanför skolan har vi blivit uppmÀrksammade pÄ det faktum att samtliga önskar att skolans lÀrandemiljö skall prÀglas av lugn och trygghet och att grunden för detta bygger pÄ ett gemensamt socialt förhÄllningssÀtt.Denna internationella dokumentstudie har pÄ ett komparativt sÀtt studerat de nationella och lokala styrdokumenten vid en engelsk och en svensk skola med utgÄngspunkt frÄn elever motsvarande Är 4 - 9. Avsikten har varit att försöka belysa eventuella likheter och olikheter nÀr det gÀller skolornas arbete med disciplinÀra frÄgor. Uppsatsen har samtidigt haft som syfte att visa om det finns ett samband mellan respektive lÀnders styrdokument och de etablerade lÀrteorier som finns.Inom respektive skola i studien Àr det rektorn som har ansvaret för att upprÀtta och sÀkerstÀlla efterlevandet av de nationella och lokala styrdokumenten. Vad som bl.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och med fokus pÄ att förÀndra den traditionella höglÀsningen i grundskoleverksamheter med hjÀlp av observationer. Jag har upplevt att den traditionella höglÀsningen inte har varit planerad utifrÄn rÄdande styrdokument. Med höglÀsning och ordbank som metod ges eleverna möjlighet att samspela och vara delaktiga i höglÀsningssituationen vilket gynnar deras sprÄkutveckling. Genom att arbeta med ordbank utmanas Àven elevernas sprÄkliga förstÄelse. Resultatet av min studie pÄvisar att höglÀsning kan ske med hÀnsyn till rÄdande styrdokument.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lÀrare som undervisar döva pÄ gymnasienivÄ arbetar med sin tvÄsprÄkiga undervisning. VÄr forskningsfrÄga har varit ?Hur arbetar lÀrare med planering av sin tvÄsprÄkiga undervisning ? utifrÄn vad som anges i styrdokument - inom svenskÀmnet pÄ gymnasienivÄ??.Vi har antagit att lÀrare anvÀnder styrdokument i och med planeringen. De styrdokument som finns avsedda för dessa lÀrare Àr LÀroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och kursplan Svenska för döva. Styrdokumenten talar om lÀrares ansvar och skyldigheter.

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.