The subject of this master thesis is the school library and how we find its potential unutilized. We look at this problem in connection to the democratic assignment that the Swedish school has. The purpose is to elucidate what the democratic assignment consists of and to establish the role that the school library ought to have in this assignment. To describe the democratic assignment we examine and interpret the documents that regulate school and library activities today, including UNESCO/IFLA School Library Manifesto and United Nations Convention on the Rights of the Child. We use critical ideology analysis because we consider democracy to be a sort of ideology and have a critical view of how the school library is used or rather not used in school.

I studien har sju nutida Àmnesböcker i religionskunskap riktade mot grundskolans senare Är granskats. Det har skett utifrÄn hur de skildrar de förcolumbianska högkulturerna i Amerika som utvecklats sjÀlvstÀndigt utifrÄn tvÄ separata kulturomrÄden: Mesoamerika med maya och azteker samt Centralanderna med inkas. Med frÄgestÀllningar riktade mot vilket textutrymme kulturerna fÄr i lÀromedlen, om det förekommer negationer i skildringarna samt hur tydliga lÀromedelsförfattarna Àr i sina beskrivningar av de termer de anvÀnder, har studien bl.a. visat pÄ att de bÄda kulturomrÄdena ofta blir förbisedda fastÀn de Àr tvÄ av de sju stÀllen pÄ jorden förutom de i Kina, Mesopotamien, Egypten, Indusdalen, samt Nigeria, dÀr högkulturer utvecklats sjÀlvstÀndigt. Studien visar pÄ att i den ringa omfattning som ges Ät studiets kulturer i lÀromedlen sÄ projiceras en sammanfattande bild av dem som exotiska och annorlunda.

Studiens syfte Àr att enligt pedagogernas uppfattningar belysa och analysera högpresterande barns situation i ?en skola för alla?, samt ta reda pÄ hur pedagoger bemöter högpresterande barn och vad pedagoger anser motiverar och utmanar barnens utveckling och lÀrande. Bakgrunden lyfter fram ÀmnesomrÄdet med utgÄngspunkt i historia, internationella perspektiv, styrdokument och problematiken i den svenska skolan. Metoderna vi valt att anvÀnda Àr enkÀter och intervjuer som vi sedan bearbetat och sammanfattat. Undersökningen genomfördes under tvÄ veckors tid, dÄ vi först lÀmnade ut sexton enkÀter till pedagoger pÄ olika skolor och utifrÄn dessa lottade vi fram fem pedagoger inför intervjuerna.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

The aim of this thesis is to study the conditions three public libraries have to be a resource for university students. The libraries are all situated at a distance from universities that allow the students to commute between the university and their homes. These students often make the same demands on the public library as they do on the university library. In order to conduct this study the frame factor theory has been used. This theory was developed by pedagogic scholars during the 1960s and focuses on how the framework surrounding the school affects the learning results.

Syftet med vÄr studie Àr att medvetandegöra och uppmÀrksamma betydelsen av olika faktorers pÄverkan nÀr det gÀller att ge skönlitteraturen en plats i skolan samt att synliggöra konsekvenserna av detta ur ett elevperspektiv. VÄr frÄgestÀllning Àr; Vilka faktorer anser lÀrarna i vÄr undersökning pÄverkar arbetet med skönlitteratur i skolan? Metod: Vi valde att göra en kvantitativ undersökning genom att dela ut enkÀter till verksamma lÀrare i grundskolan. Anledningen till det var att vi ville nÄ ut till ett större antal lÀrare och fÄ ett bredare undersökningsmaterial. Eftersom vi inte var intresserade av mÀnniskors upplevelse av ett fenomen valde vi bort intervjuer som metod.

BakgrundI bakgrunden gör vi först en historisk tillbakablick pÄ lÀraren och lÀrarrollen. DÀrefter beskriver vi kompetens i allmÀnhet och lÀrarkompetens i synnerhet samt de delar som tillsammans formar den helhet som lÀrarrollen innebÀr. Vi berör Àven centrala styrdokument samt andra sociala pÄverkansfaktorer pÄ yrket.SyfteDenna studie avser att öka förstÄelsen för vilka förvÀntningar som matematiklÀrare möter. Har elever, vÄrdnadshavare, matematiklÀrare och skolledare samma syn pÄ vad en god matematiklÀrare Àr?MetodArbetet Àr en kvantitativ studie och som redskap anvÀndes en enkÀtundersökning.

Under min utbildning har jag mÀrkt att det förekommer ett missnöje med lÀrarutbildningen pÄ LTU och ville dÀrför undersöka detta nÀrmare. I denna C-uppsats i samhÀllskunskap var mitt syfte att fÄ ökad kunskap om lÀrarrollens betydelse för studenternas attityder till lÀrarutbildningen pÄ LuleÄ tekniska universitet (LTU). Tidigare forskning tyder pÄ brister i lÀrarutbildningen och media framstÀller en mörk bild av den svenska skolan. SamhÀllet vi lever i förÀndras stÀndigt liksom lÀrarrollen och synen pÄ vad en god lÀrare Àr. Regering och riksdag beslutar vilka pedagogiska rön som ska ligga till grund för de lagar, förordningar och styrdokument som ska forma den svenska skolan.

Denna uppsats behandlar Sveriges kulturbistÄnd ur ett kritiskt perspektiv. Teorin baserar sig pÄ kritisk utvecklingsteori och postkolonial teori. Vi tar avstamp i de skillnader som finns i vÀrlden idag och analyserar kulturbistÄndets roll i det som kallas moderniserings- eller utvecklingsteori. Denna menar att utveckling sker linjÀrt och att VÀst har kommit lÀngre Àn tredje vÀrlden. FrÄgestÀllningen behandlar huruvida Sida i sitt kulturbistÄnd reproducerar moderniseringsteorin.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och kartlÀgga organisationskulturen inom Socialförvaltningen i LuleÄ kommun ur de anstÀlldas perspektiv. Tidigare forskning beskriver hur en organisation bestÄr av bÄde öppna och dolda vÀrderingar, dÀr de öppna Àr organisationens syfte, policys, mÄl och uppdrag. Dolda vÀrderingar Àr det som styr hur det fungerar i praktiken i en organisation, det vill sÀga hur uttalade öppna vÀrderingar och policys tillÀmpas. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka attityder och vÀrderingar har de anstÀllda till sitt arbete och hur upplever de anstÀllda sin roll i nuvarande organisation? I semistrukturerade intervjuer stÀlldes frÄgor till tre enhetschefer och sex medarbetare om: bemötande, tydlighet, tillgÀnglighet, engagemang, ansvarstagande och kompetens.

Bakgrund:I förskolans lÀroplan stÄr det att det redan i förskolan ska lÀggas en grund för barnens förstÄelse för demokrati. Verksamheten ska formas efter grundlÀggande demokratiska vÀrderingar och lÀgga grunden för till ett vÀxande ansvar och intresse hos barnen. Vi har tagit upp Àmnen som vi ser som relevanta nÀr det handlar om barns inflytande och delaktighet, och Àven de styrdokument som finns att rÀtta sig efter i förskolan.Syfte:VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och barn tÀnker kring delaktighet och inflytande i förskolan. Vi vill ta reda pÄ vad som Àr viktigt för barnen att fÄ bestÀmma om, och hur pedagoger arbetar med inflytande.Metod:Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer som redskap. Vi har intervjuat bÄde barn och pedagoger i den stadsdel vi arbetar i.Resultat:VÄrt resultat visade att barns och pedagogers tankar om vad som Àr viktigt för barnen att bestÀmma om inte stÀmde sÄ vÀl överens.

I det globaliserade samhÀlle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mÄngfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar pÄ ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om lÀrare Àr medvetna om hur de anvÀnder sin verbala kommunikation i klassrummet. Fokus har Àven legat pÄ att se i vilken utstrÀckning lÀrare anvÀnder den verbala kommunikationen för att göra eleverna delaktiga i undervisningen. En undersökning i form av observationer samt intervjuer har genomförts med sex lÀrare i Ärskurs fyra. I uppsatsen sker en kort genomgÄng av vad verbal kommunikation Àr och vad den betyder för elevers lÀrande. Skolans styrdokument lyfts för att visa vilka föreskrifter som finns om verbal kommunikation i skolan.

Mitt syfte med detta arbete Àr att bidra med kunskap om förskollÀrares erfarenheter kring att arbeta med Lpfö 98 som styrdokument. FrÄgorna som stÀlldes gÀllde hur förskollÀrares erfarenheter av införandet av Lpfö 98 i förskolan ser ut, vilka skillnader de ser mellan att arbeta före införandet och idag, samt hur de anvÀnder lÀroplanen i den dagliga verksamheten. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare som arbetar i förskolan. Gemensamt för de fyra Àr att de allihop har mer Àn 20 Ärs erfarenhet av arbete i förskola, och alltsÄ arbetade i förskolan under införandet av Lpfö 98. Resultatet av min undersökning visar att stöd frÄn förskolechefer och ledning, var en viktig del, för att förskollÀrarna skulle kunna ta till sig och förstÄ Lpfö 98 nÀr den infördes.Förskolans roll har förÀndrats och blivit mer betydelsefull.

In this study, we aim to analyze how the terms documentation and pedagogical documentation respectively are portrayed in the curriculum (skolverket 2010) as well as in the curriculum complementary material (skolverket 2012). The analysis is performed by use of critical discourse analysis. We used published research as a theoretical base to analyze the empirical data against. Our aim is to increase the understanding of how the terms documentation and pedagogical documentation are used in the various policy documents and what messages these documents relay concerning the aforementioned terms.We aim to give some answers to the following questions:How to interpret the term documentation in relation to the term pedagogical documentation.How to interpret the ways the terms are promoted in the policy documents. We conclude that the term documentation is vastly more open to interpretation than the term pedagogical documentation. We note that the curriculum exclusively use the term documentation and stress the importance of using a variety of documentation forms.