SammanfattningI och med den senaste lÀroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lÀrarna fÄtt ett större ansvar för de didaktiska frÄgorna i skolans verksamhet. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att belysa relationen mellan lÀrares uppdrag och arbete. De frÄgestÀllningar vi valt att fokusera pÄ Àr: Hur uppfattar lÀrare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka pÄverkansfaktorer uppfattar lÀrare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkÀtundersökning med 40 lÀrare och genom att lÀsa tidigare forskning. Resultatet av vÄr undersökning visade att pÄverkansfaktorerna Àr mÄnga och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt pÄverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet.

I det globaliserade samhÀlle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mÄngfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar pÄ ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur konfirmander upplever synen pÄ mÀnniskans vÀrde under konfirmationslÀsningen i förhÄllande till hur de upplever synen pÄ mÀnniskans vÀrde som skolan förmedlar? Arbetet tar sin utgÄngspunkt i de formuleringar kring mÀnniskans vÀrde som Äterfinns i skolans styrdokument. Resultatet bygger pÄ kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en grupp konfirmander som lÀser inför konfirmationen till vÄren 07, en konfirmandgrupp som konfirmerades vÄren 06 samt fem lÀrare som undervisar i religionskunskap pÄ de fyra skolorna som deltagarna gÄr pÄ. Min slutsats Àr att dessa specifika ungdomar som lÀser eller har lÀst inför konfirmation upplever att skolan inte bearbetar mÀnniskosynen pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt, genom konfirmationsarbetet finner de ett komplement. Konfirmationsundervisningen förÀndrar deras sjÀlvbild och synen pÄ mÀnniskans vÀrde pÄ ett positivt sÀtt.

Syftet med studien har varit att granska och analysera utveckling och utformning av utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och sprÄk Ären 1997-2008.Den statliga styrningen har ocksÄ studerats samt hur verksamhetens utformning förhÄller sig till den statliga styrningen. Specialpedagogiska utredningar och Terminologi Àr viktiga begrepp i studien. Under tidsperioden har principen att all utbildning för alla barn/elever skall anordnas i hemkommunen uttryckts i statlig styrning. Skollagen anger att utbildningen ska vara likvÀrdig. Utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och sprÄk har i uppdrag att ge rÄd och stöd i form av specialpedagogiska utredningar.

Syftet med detta examensarbete Àr att formulera en vÀgledande modell av strategier som Àr lÀmpliga för attintegrera IKT i skolan. Syftet Àr ocksÄ att med hjÀlp av huvudfrÄgor fÄ en bild av vilka strategier som bör ingÄ ien vÀgledande modell och som Àr viktiga för arbetets utfall.FrÄgor:Vilka mÄl har de fokuserat pÄ?Vilka strategier anvÀnds för att implementera IKT i skolan?Vilka konsekvenser och effekter av nyttan kan man se?Min metod för att undersöka strategier i skolan har varit intervju som jag har kompletterat med teoretiskastudier av litteratur, styrdokument och historiskt bakgrundsmaterial. Genom att studera litteratur ochhistoriskt material, samt att gÄ igenom de forskningsrapporter och utvÀrderingar som gjorts har jag sett att detfinns brister i arbetet med IKT ? strategier i skolan.

Under vÄr lÀrarutbildning pÄ universitetet har matematik fÄtt en helt annan innebörd Àn tidigare, Àmnet har gÄtt ifrÄn att vara abstrakt till mer konkret. NÀr vi kommer som fÀrdigutbildade lÀrare vill vi skapa en matematikundervisning som Àr motiverande för eleverna. Eftersom Nya Zeeland Àr ett framgÄngsrikt land i lÀs- och skrivinlÀrning, valde vi att genomföra en studie pÄ hur nÄgra lÀrare i Nya Zeeland motiverar och skapar lust att lÀra i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ vad tre lÀrare i Nya Zeeland anser skapar detta i matematik. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar utförde vi intervjuer och tvÄ skilda observationer vid flertal tillfÀllen pÄ en skola i Nya Zeeland.

Det som inspirerat oss till detta examensarbete har sin grund i vÄrt dagliga arbete i förskolan, dÀr vi kommer i kontakt med förÀldrar. LÀroplanen Àr ett styrdokument för förskolan. Syftet med vÄrt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur förÀldrar och pedagoger talar om Förskolans lÀroplan (Lpfö98). Vi har Àven valt att undersöka vilken funktion LÀroplanen har för förÀldrar och pedagoger, samt vilka förestÀllningar pedagoger har om förÀldrarnas medvetenhet om den. FrÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vilken funktion har LÀroplanen för förskolan för förÀldrar och pedagoger? Vilka förestÀllningar har pedagoger om förÀldrarnas medvetenhet om LÀroplanen för förskolan? Vilka förestÀllningar om LÀroplanen för förskolan ger pedagoger uttryck för? Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer.

Föreliggande arbete utgÄr frÄn diskussioner om sprÄkriktighet inom den nordiska sprÄkgemenskapen i form av hur lÀrare i Norge bedömer sprÄkriktighet. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka metoder norsklÀrare anvÀnder sig av vid bedömning av skriftsprÄk samt vilken relevans det har för svenskundervisningen. Ett delsyfte för studien Àr att undersöka norsklÀrares uppfattning om vad det betyder för sprÄkriktigheten att mÄnga ord pÄ bokmÄl och nynorska har jÀmstÀllda former som eleverna kan vÀlja bland. Syftet har besvarats med hjÀlp av intervjuer med verksamma norsklÀrare pÄ ?videregÄende skole?, motsvarande gymnasiet, i Narvik kommun, Norge samt tidigare forskning om sprÄksituationen i Sverige och Norge.

Det hĂ€r arbetet handlar om vad elever vill lĂ€ra sig mer om i ett naturvetenskapligt och teknologiskt innehĂ„ll i grundskolans tidigare Ă„r. Min studie Ă€r en del utav ROSE-projektet (The Relevance of Science Education) och mina resultat visar att eleverna i hög utstrĂ€ckning Ă€r intresserade utav naturvetenskap och teknik, precis som 15-Ă„ringar i tidigare ROSE-undersökningar visat sig vara. Även om mĂ„nga intressen mellan Ă„ldersgrupperna visade sig vara gemensamma sĂ„ Ă€r eleverna i grundskolans tidigare Ă„r mer intresserade av rena faktakunskaper Ă€n av större samhĂ€lleliga frĂ„gor. Dessa resultat indikerar att tidigare diskussioner som handlar om elevers sjunkande intresse för naturvetenskap och teknik Ă€r för allmĂ€nna i betydelsen att de inte tar tillrĂ€cklig hĂ€nsyn till innehĂ„ll, Ă„lder och riktar för lite uppmĂ€rksamhet till eleverna i dessa sammanhang. Resultaten har implikationer för dem som Ă€r ansvariga för styrdokument, lĂ€romedel, fortbildning och lĂ€rarutbildning.

Sammanfattning Jönsson, Fredrik och Kostadinovski, Jovan. Det skÄnska kriget och försvenskningen i lÀroböckerna. (A textbook analysis ? when Scania became Swedish) Individ och samhÀlle, LÀrarutbildningen, 180 poÀng, Malmö högskola 2007. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur det skÄnska kriget och försvenskningen behandlas i nÄgra av grundskolans vanligaste lÀroböcker. Vi ville Àven veta vilken betydelse lÀroboken har för genomförandet av undervisningen. Arbetet ger en sammanfattning av SkÄnes historia och en överblick av hur vi som lÀrare kan motivera studier om SkÄne utifrÄn vÄra nuvarande styrdokument. Uppsatsen tar sin teoretiska utgÄngspunkt i historiedidaktiken och betydelsen av ett historiemedvetande.

The aim of the study is to learn more about the way preschool teachers work with Information and Communication Technology(ICT). More specifically, this study aims to explore how preschool teachers describe their experience of ICT, the conditions and opportunities to work with ICT, and their own knowledge and competence in the use of digital tools with preschool children. The research method consists of interviews with preschool teachers and observations at five municipal preschools in Stockholm as well as an analysis of the relevant passages in the Curriculum for the Preschool and the Curriculum of Stockholm city. This study shows that there seems to be great variation in the amount of ICT tools present in preschools. Preschool teachers expect a lot from ICT, and the improvements that it can make on their work.

Syftet med denna studie har varit att beskriva förskollÀrares uppfattningar om mobbning bland barn i förskolan. Med uppfattningar menar vi vad förskollÀrare anser om förekommandet av mobbning bland barn i förskolan och vad de har för instÀllningar till det. De data som vi anvÀnt oss av har varit tidigare forskning inom detta omrÄde, förskolans styrdokument, lagstiftning, barnkonventionen och annan relevant litteratur som behandlar detta Àmne. InhÀmtande av information har gjorts genom enkÀter och intervjuer med förskollÀrare pÄ fem förskolor i en kommun i Norrbotten. EnkÀtundersökningen bestod av 50 enkÀter och vi har intervjuat 5 förskollÀrare.

The aim of this Master?s thesis is to examine in what way the introducing of library plans in three municipalities have affected the work in library organizations. We base our study on a new institutionalist perspective, which focuses on changes in organizations from a social and interpretative perspective. By using this theoretical framework, it is possible to study how interpersonal relations affect the development in library organizations. Through qualitative interviews with ten librarians, we investigate how the establishing of library plans has influenced, and been influenced by, the library field and by the environment, i.e.

Uppsatsens syfte var att studera vilka kunskapsskillnader lÀrare fokuserar för betygen godkÀnd (G), vÀl godkÀnd (VG) och mycket vÀl godkÀnd (MVG) i kursen samhÀllskunskap A. Följande tre frÄgestÀllningar formulerades för att uppnÄ syftet: Vad anser lÀrarna att eleverna skall lÀra sig i kursen samhÀllskunskap A? Vad anser lÀrarna krÀvs för betygen G, VG och MVG i kursen samhÀllskunskap A? Vilka betygsunderlag anvÀnds och hur Àr de utformade? Metoder som anvÀnts Àr intervjuer samt textanalys. Analysen Àr av kvalitativ karaktÀr. Studiens primÀrmaterial bestÄr av intervjuer med sex gymnasielÀrare i samhÀllskunskap samt prov frÄn fyra av lÀrarna.

LÀxor förekommer i den svenska skolan trots att den inte Àr beskriven i skolans styrdokument. Huvudsyftet med arbetet var att undersöka om RUT-avdraget för lÀxhjÀlp pÄverkar skolans likvÀrdighet. En delfrÄga i arbetet var vilket syfte lÀxan har samt om den kan vara en del av skolans ordinarie verksamhet. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod dokumentanalys för att undersöka lÀxan som begrepp. För att undersöka lÀx-RUT och dess effekter har jag anvÀnt en kvantitativ metod, dÄ jag tog hjÀlp av data frÄn Statistiska centralbyrÄn.